måndag 12 februari 2018

FILM: Neruda - Mustig skröna om verkliga huvudroller och påhittade biroller



Regi: Pablo LarraínTitel: Neruda
Medverkande: Luis Gnecco, Gael García Bernal, Alfredo Castro, Mercedes Morán m.fl.
Land: Chile, Argentina, Frankrike, Spanien, USA, 2016
Njutafilms

Pablo Neruda (1904-1973) är mest känd som författare och poet. Canto General, hans magnum opus, är ett storslaget verk om den latinamerikanska kontinentens historia. 1971 fick Neruda Nobelpriset i litteratur. Det sägs det ingenting om i den här filmen.

Pablo Larraín som ligger bakom den här filmen har även tidigare gjort biopic som fokuserar på en väldigt liten "slice of life" i ett känt liv, nämligen den utmärkta filmen Jackie med en mycket porträttlik Natalie Portman i huvudrollen som Jackie Kennedy.

En tanke: vad beror det på att kvinnor så ofta karaktäriseras med förnamn och män med efternamn? Varför heter inte Pablos nya film helt enkelt Pablo?

Även Neruda har en porträttlik skådespelare i huvudrollen: Luis Gnecco  Det kan ses som ett kontroversiellt och djärvt val till en "fin och allvarlig film" att välja en "The office" liknande komediskådespelare till rollen som Pablo Neruda, ungefär som att ha Henrik Dorsin i huvudrollen i en Ingmar Bergman film, men här fungerar det. Filmen är ofta mycket komisk och absurd.

Det är absolut ingen "true story film" - det här är ett fiktivt äventyr där Neruda lämnar en rad deckare i present till den förföljande polisen Óscar Peluchonneau (spelad av Gael García Bernal) som till sist väl måste släpa runt på ett mindre lånebibliotek. Ändå förföljer han ensam på motorcykel och inte med bokbuss....  (De övriga 300 förföljarna som omnämns i filmen ser man knappt röken av). Peluchonneaus berättarröst genom hela filmen är ganska påfrestande, som om den inte litar på att filmens bilder säger något, man måste ha en radiokommentator som pratar hela tiden också ... 
Peluchonneau  blir helt knäckt när han får reda på att han bara är en uppdiktad karaktär av Neruda, att han inte finns på riktigt ... Så kan det gå!

Pablo Larraín inte alls särskilt intresserad av sanningen, av vad som hände i verkligheten. Det här är vad som brukar kallas "mustig skröna" en mix av film noir, road movie, svart komedi och surrealism. Med poetisk ton så klart. Pablo Neruda är hela tiden egotrippad och egenkär - alla andra är birollskaraktär i hans liv så klart.

Neruda belönades på Fenix Ibero-American Film Awards för bästa film och nominerades till en Golden Globe för bästa icke engelskspråkiga film. Neruda hade premiär i Cannes och är den senaste filmen av regissören Pablo Larraín. Pablo Larraín tilldelades Stockholm Visionary Award 2017. Den tilldelades också fyra priser på Chilean Film Awards, däribland för bästa film, och var Chiles bidrag till Oscarsgalan (den blev dock inte nominerad).

Om man vill se mer Neruda rekommenderas den utmärkta Oscarsvinnande filmen
Il Postino – postiljonen (1994), som handlar om poetens vänskap med en brevbärare, där Philippe Noiret (1930-2006) och Massimo Troisi (1953-1994) spelar huvudrollerna.

Det är en film som berör mer och som ger en mer sympatisk bild av Neruda. Kanske mer sann?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.