FILM: Minnas Paris - Stark och drabbande skildring om överlevande efter terrordåd

Handling: Efter ett brutalt terrordåd på en parisisk bistro försöker överlevaren Mia hantera den enorma sorgen och chocken. När hon försöker minnas vad som hände den ödesdigra kvällen och få tillbaka staden hon en gång älskade, ger hon sig ut på en resa för att samla ihop resterna av sitt liv. Regi: Alice Winocour. I rollerna: Virginie Efira, Benoît Magimel, Grégoire Colin, Maya Sansa m.fl. 

Land: Frankrike, 2022.  

Originalets titel: Revoir Paris

Omdöme: Väldigt stark, fin, skrämmande ... och vacker. Mycket tack vare huvudrollsinnehavaren Virginie Efira  som är en av Frankrikes finest. Älskade henne i Päron och lavendel.

Jämför  gänra affishbilden ovan med den som gjorde reklam för Close ... Kram och kram. Som betyder

helt olika saker ...

Det här är en makaber version av På spaning efter den tid - och de minnen - som flytt. Minnen som Mia måste hitta för att läka. Längs vägen får hon nya vänner. 

Särskilt fin är den scen där två av filmens karaktärer letar näckrosor i Monets berömda gigantiska tavlor  som finns på Orangeriet, för att hitta exakt de näckrosor som fanns på sista hälsningen från två offer.

Tips: Det finns väldigt mycket bra franskspråkig film just nu på SVT play (Cannes-vinnaren Close är från Belgien, men de flesta i filmen pratar franska) och den franska serien De levande är också en drabbande skildring om att överleva terrordåd.

FILM: Close - Starkt drama om vänskap som går i kras, på grund av omgivningens homofobi

Handling: Ett drama om de två 13-åriga pojkarna Leo och Remi, vars intensiva vänskap sätts på prov när de börjar högstadiet. Omgivningens blickar och kommentarer gör att pojkarna börjar glida isär, vilket får oväntade och hjärtskärande konsekvenser. Regi: Lukas Dhont. I rollerna: Eden Dambrine, Gustav De Waele, Émilie Dequenne, Léa Drucker, Kevin Janssens m.fl.

Omdöme: Hur länge har ni varit ihop? (Viskningar: De kanske inte vet om att de är bögar, de har inte kommit ut än ...) Tjejerna i klassen är utstuderat illvilliga och elaka, som tusen papercuts på raken. Sedan kommer killarnas mer raka knytnävsslag, skriken "bög", knuffar, och påpekan om femininitet ... Leo bestämmer sig för att bli en karlakarl, sänka rösten, börja med ishockey, spela fotboll och knuffas på rasterna ... och han ghostar Remi. IRL. Remi blir ensam kvar med sin oboe, sin musikalitet, sin känslighet, och han förstår inte varför bäste vännen har gjort slut, så han gör slut på sitt eget liv. Vem är att klandra? De elaka tjejerna? Killarna i klassen? Leo som inte kan skaka av sig böganklagelserna och skämta bort det (för visst ser fotbollskillar ännu bögigare ut ...) utan låter sin ilska gå ut över den ende personen i hela filmen som är schysst ... Eller är det den vuxna personalens fel, som inte gör ett skit, och som inte förstår känslor trots att de ska prata om och tjata om känslor hela tiden? En fågel. En stor fågel. En färggrann fågel. En bögmisstänkt fågel. Det viktiga i meningen är inte adjektivet utan substantivet. Och i en scen i slutet där Leo står och dricker vatten framför en lertavla med fåglar på, tre olika, tänker man att det viktiga är att fåglarna är fåglar, med sina egna drömmar och färdigheter, inte om de är blå, gula eller regnbågsfärgade.

Och ... kolla in blickarna under hockeyträningen. Leo ska "ha kul" - men istället ser det ut som om han vore inburad i en falsk bild av maskulinitet och vad det innebär att växa upp, när han blickar ut mot betraktaren och in i kameran, genom gallret på hjälmen.

Jämför det med scenerna när han gosar med storebror - när bäste vännen är död, lägger han sig och sover hos brorsan istället, och de håller om varandra efter dagens blomsterplockning på föräldrarnas plantage, när de åker hem på ett öppet flak. Men det är okej. För de är bröder. För att brorsan har en (osynlig) flickvän som alibi. Men varför var det fel när Remi och Leo gjorde samma sak? Varför skulle de elaka tjejerna i skolan tvinga dem att "komma ut"? All fysisk kontakt behöver inte ha med sexuell läggning att göra. Och känsliga, musikaliska killar som gillar att kramas behöver inte automatiskt vara bögar. Och tilltuffade hockeykillar som åker runt med ett galler runt huvudet behöver inte automatiskt vara macho och straighta.

Fotnot: Det här är en av SVT plays filmer i pride-satsningen. Men. Man vet aldrig om det finns någon homosecuell person med i filmen. Det är inte det som är poängen. I all diskusion om toxisk maskulinitet, till exempel i samband med succén med Adolescence, det finns annan maskulinitet, och det är den som omvärlden, eller åtminstone högstadiet, inte förstår.  Filmen påminde så mycket om min egen skola (som inte var i Belgien) där hockeykillar var rankade högst av alla, där näst högst rankade var tjejer som var ihop med hockeykillar och där folk som höll på med musik och kultur och annat som var bögit, fjösigt, fjolligt, knappsu ... hamnade längst ner. Och de flesta slutade med sina instrument. Musiken tystnade. Jag var den enda som höll ut till gymnasiet ...

Betyg: 4

FILM: Håkan Bråkan - Kul och gullig familjekomedi med miniroller av Eva Rydberg och Per Andresson ...

Handling: En komedi för hela familjen om Håkan Bråkan som passas av världens, enligt honom, tråkigaste barnvakt Amanda. För att kunna vinna årets viktigaste dataspelstävling tvingas han rymma från henne och det blir starten på en serie missförstånd där Håkan hamnar på kollisionskurs med en härjande inbrottsliga. För att besegra tjuvarna måste han nu använda alla sina kunskaper från dataspelet i den riktiga världen. Regi: Ted Kjellsson. I rollerna: Silas Strand, Sissela Benn, Fredrik Hallgren, Yussra El Abdouni, Eva Rydberg, Per Andersson m.fl. Sverige, 2022.

Omdöme: Kul och rolig familjekomedi! Verkligen bra att "dumpa" Sune och Anna och lägga allt fokus på roligaste minstingen Håkan. Som älskar potatis, skoj och trubbel. Sensmoral: väx inte upp och bli tråkig för fort ... Det kan vara roligare att leka kurragömma än att dricka hembränt på FF festen!

Något för alla, jättemånga olika skämt, slapstick, CGI-strutsar, en flirt med Home Alone filmerna ...

Bring it on! Och 5G masten ryker ... Kul notis: Filip Berg spelar hembränt-langare här. Han har blivit Sunes och Håkans nya pappa i den nya TV-serien Familjen Andersson. Som inte alls är så kul som det här ... Håkan påminner förresten lite om busungen Dennis ... Rödhårig, fräknig ... stort leende.

Betyg: 4

FILM: Perks of Being a Wallflower - Filmad gammal ungdomsbok

Handling: Charlie är en introvert tonåring som börjar första året på high school och känner sig helt utanför. Genom nya vänner får han uppleva vänskap, kärlek och gemenskap för första gången, samtidigt som han kämpar med dolda trauman och ett mående han inte riktigt förstår. En varm och vemodig uppväxtskildring om att hitta sin plats i världen. Regi: Stephen Chbosky. I rollerna: Emma Watson and Ezra Miller, Paul Rudd, Dylan McDermott, Joan Cusack m.fl. USA, 2012.

Omdöme: Har boken. Filmen är inte så bra. Det är mest en massa high school clichéer. Har inte åldrats väl. Jämför till exempel med nya Bottoms som driver med high school clichéer ... Och hur många gånger ska vi se ungar sitta och röka på och få "the munchies"+ Sjukt tråkig scen! Man ska tydligen tycka synd om huvudpersonen, men mest av allt vill man smälla till honom, vakna för fan, det finns så många som har det värre än du, som ALLA av filmens kvinnliga karakräter och ALLA HBTQI+ karaktärer ... Du är för fan en vit privilegrad hetero man som kommer från en relativt rik familj och farsan din gör dina läxor ... Sluta gnäll, gnällspik. Både Emma Watson och Ezra Miler är självgoda och olidliga. Berättarrösten är olidlig. Nej, det här är en film som åldrats som grönt mögel. 

Betyg: 2

FILM: Anemone: Övertydligt romantiserad film lockade Daniel Day-Lewis tillbaka från ensligheten och pensionen ...

Titel: Anemone

Regi: Ronan Day-Lewis

Manus: Ronan Day-Lewis, Daniel Day-Lewis

Producenter: Dede Gardner, Jeremy Kleiner

Medverkande: Daniel Day-Lewis, Sean Bean, Samantha Morton med flera ...

Land: UK, 2025

Betyg: 3

Aktuell: På blu-ray etc.

Inget extramaterial ingår.

Anemoner nedslagna av hagel stora som tennisbollar. Två bröder som springer på stranden som om de vore med i Chariots of Fire. Två bröder som dricker öl och äter chips som om de vore med i Kommissarie Morse. Två bröder som stirrar svårmodigt på varandra som om de vore med i ett Lars Norén drama. Två bröder som pucklar på varandra i skogen som om de vore med i Rumble in the Jungle.

Anemone handlar om två bröder. En av dem spelas av Daniel Day-Lewis och den andre av Sean Bean. Som inte dör i den här filmen. Daniel Day-Lewis har avbrutit sin pension (igen) för att vara med i sin son Ronans regidebut och Daniel har även skrivit manus tillsammans med Ronan. Det är ingen fenomenal film jämfört med vad Daniel Day-Lewis gjorde i sin ungdoms dagar (Ett rum med utsikt, Min vackra tvättomat) och det är ingen fenomenal film jämfört med de bästa filmerna som kommit ut i år. Det är mer som ett TV-drama, ett avsnitt i en längre serie om en trasig familj som ska läka ... och hade man lagt in ett mord kunde man kört det som miniserie à la Misstänkt.

Det är mest två griniga gamla gubbar som sitter och gruffar filmen igenom. En son och en fru finns någonstans i bakgrunden som biroller. Det är massor av vackra, övertydliga bilder. Man närapå frossar i naturromantik och symbolik. Som när en stor silverfärgad fisk flyter förbi i en fors. Eller när "the great white stag" med människoansikte visar sig för en av bröderna. Det är som en scen i Studio Ghiblis Prinsessan Mononoke. Eller för den delen Harry Potter. För nu är det inte handtecknat utan CGI eller AI eller något annat artificiellt.

De gamla legenderna - och de gamla legendarerna - är inte alltid så imponerande längre.

Det finns de som håller på och som älskas i evighet. Som Eva Rydberg, Ewa Roos, Siw Malmkvist, Christina Schollin ... och de som håller på ända in i det sista. Som Lill-Babs. Eller för den delen Downton Abbeys Maggie Smith. Man tramsar aldrig med någon pension som man ska göra comeback från. 

Men ... i det här fallet önskar man att Daniel Day-Lewis hade stannat kvar i pensionen. Det finns nog med griniga gamla gubbar att titta på redan.

Minnen, drömmar, hallucinationer och uppenbarelser avlöser varandra. Liksom övertydlig naturromantik och übertjusiga bilder och symboltyngd mättnad och tunga referenser. Och man önskar att den grinige gamle gubben fått sitta kvar i sin stuga i skogen - och vara pensionerad.

FILM: Svindlande höjder - Briljant och dansant tolkning där heden får egen röst. Och låter Yorkshire.

Handling: Hittebarnet Heathcliff får chans till ett nytt liv hos den rika familjen Earnshaw på den karga heden. I husets dotter Kathy finner han en själsfrände och mellan de båda växer en uppslukande kärlek fram. En omöjlig kärlek, som med tiden ska få ödesdigra konsekvenser. Den mer än 250 år gamla teatern Bristol Old Vic är spelplatsen när regissören Emma Rice förvandlar Emily Brontës mörka roman till teaterföreställning, med inslag av både sång och dans, I huvudrollerna som Kathy och Heathcliff ser vi Lucy McCormick och Ash Hunter (från tv-serierna Familjen Bridgerton och Syndarnas hus).

Land: England, 2022.

Originaltitel:  Wuthering Heights from Bristol Old Vic

Omdöme: Briljant och dansant tolkning där heden får egen röst. Och låter Yorkshire.

Så mycket bättre än Barbie-versionen av Wuthering Heights - där ingen kommer från Yorkshire.

Det är så smart och snyggt hur man fått in alla karaktärer, alla tidsplan OCH tolkat dem och handlingen så att publiken kan hänga med, även de som inte är Svindlande höjder hardcore fans.

Betyg: 4+

FILM: Wuthering Heights - Mesig fanfiction med Barbie och Frankensteins monster kan inte utmana riktigt bra Yorkshire-teater med dialekter från norr...

 Titel: Wuthering Heights

Regi: Emerald Fennell

Manus: Emerald Fennell

Baserat på: Wuthering Heights av Emily Brontë

Producenter: Emerald Fennell, Josey McNamaram Margot Robbie

Medverkande: Margot Robbie, Jacob Elordi, Hong Chau, Shazad Latif, Alison Oliver, Martin Clunes, Ewan Mitchell

Musik: Anthony Willis (score), Charli XCX (songs)

Det här är inte Wuthering Heights. Det här är fanfiction. Sexy Barbie Fifty Shades of Grey fantasy fanfiction versionen av något som kanske påminner lite om Wuthering Heights ... fast ingen pratar som de gör i Yorkshire.

Och ingen beter sig som de ska. Och slutet finns inte med. Och Cathys dotter, som är romanens väg mot försoning, dör. Och den grymmaste scenen, där Heathcliff gräver upp Cathys lik, finns inte med. Ändå låtsas man vara "modig" för att man har med den moderna bondage trenden. Hmf. Tillåt mig fnysa. Det är svårt att säga vad det är som är sämst med den här fanfiction versionen. Det är basically Barbie meets Frankenstein's Monster. Tjusiga, ljusa skådespelare och han är jättelång. Behandlingen av karaktären Isabella, där hon som karaktär slås ihop med sin hund (som misshandlas i boken, vilker räckte för att jag skulle hata Heathcliff med en intensitet som överstiger något som man borde ödsla på påhittade karaktärer) är ett lågvattenmärke. Liksom att man gör Nelly Dean till pjäsens skurk. Boo hiss. Det där är så lågt, vilket uselt grepp. Det finns EN arbetarklasskaraktär med i hela skiten och hen ska vara skurken! Fy bubblan. Och så allt liggandre. Poängen med Wuthering Heights är att de aldrig får varandra. Det är mycket möjligt att de två huvudpersonerna, Cathy och Heathcliff, är syskon. Nu, när de får ihop det med varandra, så lovar detta ett nästa steg som ... ja, som aldrig blir av för detta är trots allt Wuthering Heights. Det är så dåligt. 

Den som vill kan kolla in en utmärkt dramatisering på SVT play som är filmad på Bristol Old Vic. Slutet finns med. Unga Cathy ser till  att det blir en redemption arc. Samhandlingen finns med. Nelly Dean reduceras inte till skurk. Heden har en egen röst och kan tala. Det finns folk med som inte är vita och alla pratar som om de vore från Yorkshire. Dessutom är pjäsen rolig. Liksom boken. Utan att man förråder karaktärerna och gör publikfriande slapstick av det hela.

Så här borde Wuthering Heights filmatiseras. Och  så ska  man ha med någon som spelar harpa.

FILM: Pilsner och Penseldrag - Fin variant på Söderkåkar

Anna Carlsson sjunger som en svensk Marilyn Monroe, Jojje Jönsson och Claes Månsson rappar inte bara på väggar och Siw Carlsson jazzar så det står härliga till!
Aldrig har sommaren känts somrigare, skratten hjärtligare och buskisen mer livskraftig och vital. Den grönskar som aldrig förr! Fåglarna kvittrar i kapp i träden, som om de är på audition och vill medverka i pjäsen, när en mystisk ornitolog anländer till den lilla fridsamma gård där två sällsynt vimsiga målare gnabbas som ett gift gammalt par ...

Egentligen spelar de hellre musik och dricker pilsner än de målar. För Pilsner och Penseldrag utspelar sig på den gamla goda tiden, när hantverkare inte var så effektiva och punktliga som de är idag.

Alla är innerst inne snälla, det finns inga skurkroller, och på slutet kan alla få vara med och jamma.

Fin feelgood fars-buskis-musikal ...

Betyg: 5

FILM: Alla tiders Åsa-Nisse – Finfin tidlös fars som driver med alla tider ...

 FAKTA

Regi: Pär Nymark
Skådespelare: Mikael Riesebeck, Robin Rösehag, Annika Andersson, Jojje Jönsson, Stefan Gerhardsson, Jeanette Capocci, Klas Wiljergård
Land: Sverige
År: 2023
Genre: Komedi
Längd: 102 minuter
Format: DVD
Distributör: Majeng Media
Betyg: 4

Låt oss resa ett par tillbaka i tiden. Till den soliga sommaren 2022. Då en uppfinningsrik Åsa-Nisse konstruerar en tidsmaskin med hjälp av en hembränningsapparat och Dag-Ottos motorcykel och dimper ner … sjuttio år in i framtiden. Åsa-Nisses framtid alltså. För den moderna publiken är det ju nutid. Men det är lätt att förstå att Åsa-Nisse och hans kära fru Eulalia, som Åsa-Nisse tagit med sig på en liten födelsedagstur i den före detta hembrännaren, är paffa över vad som hänt med vår värld. Alla människor verkar vara så stressade trots att de inte har något att göra — stressen kommer från små fyrkanter som folk bär med sig, fyrkanter som plingar hela tiden …

”Går den inte att stänga av?” frågar Eulalia nyfiket. Och se där, smartphonen går att stänga av! Vem vet, Eulalia kanske startar en ny trend?!

Född med Åsa-Nisses funny bones

Rollbesättningen kunde inte vara bättre. Allt är perfekt in till minsta detalj. Mikael Riesebeck verkar vara som född till att spela Åsa-Nisse. Lång och gänglig med en gummiliknande förmåga att tänja på armar och ben … och samtidigt kutryggig och sned som en gammal gubbe … hur orkar han gå så i föreställning efter föreställning? Riesebeck får verkligen valuta för sina funny bones när han ska klämma ner sina långa ben i moderna skinny jeans för att se ut som en trendig hipster — eller ”hamster” som Åsa-Nisse säger.

Allt för att rädda ättlingen till vännen Klabbarparn som håller på att bli lurad på sin fädernesgård av ättlingen till handlarn Sjöblom …

Dubbla roller, dubbla utmaningar

Alla utom Mikael Riesebeck och Annika Andersson – tidsresenärerna Åsa-Nisse och Eulalia – spelar dubbla roller. Dag-Otto – en paradroll av Jojje Jönsson – har i den här uppsättningen fått stark konkurrens om titeln ”mest korkad och virrig på scen” av Klabbarparn och Klabbarparns barnbarn i nutid, förkroppsligade av Robin Rösehag. Dag-Ottos ättling har inte mycket gemensamt med sin förfader — förutom framtänderna och en akut reaktion på inmundigandet av plommon och plommonrelaterade produkter.

Åsa-Nisse och Eulalia är ett par som älskar varandra

I många tolkningar av Åsa-Nisse har man intrycket av att Eulalia är ett riktigt huskors. Annika Andersson må vara en mästare på att leverera dräpande one-liners, men i den här uppsättningen får man faktiskt intrycket av att se ett par som på riktigt är förälskade och som älskar varandra. Trots allt. När Åsa-Nisse får en framtidsvision om att hans älskade Eulalia lämnat honom för att han glömt bort hennes födelsedag en gång för mycket … då känns snörvlandet och tårarna på riktigt. Det är hans livs kärlek vi talar om. Inte ett rivjärn som har honom under toffeln.

Riktigt roligt och rafflande både i nutid och framtid

Det här är en riktigt rolig och rafflande pjäs både i det förflutna och i nutiden … eller kanske i nutiden och i framtiden, om man ser det från Åsa-Nisses synvinkel. Det finns gott om kulturkrockar och det är tacksamt att sätta ett par karaktärer som både står för sunt bondförnuft och fiffig uppfinningsrikedom i vår vanliga stressade värld. Och Åsa-Nisse förstår inte varför folk frågar så förvånat varför han inte tagit med sin telefon. Den sitter ju fast i huset! Eulalia har däremot snappat upp att en telefon nu för tiden är något som man använder för att fota sina kaffekoppar och sina fikabröd med. För att lägga ut på instagram. Där ingen kan känna lukten eller smaken av godsakerna …

Komiska ess i leken

Det här är en pjäs som är proppad med skojiga vändningar och komiska ess i leken. Hur kan Jeanette Capocci och Mikael Riesebeck stirra så på varandra i pjäsen utan att tappa masken? Hur kan någon på scen se Capocci tolka Lill-Babs på snusen utan att bryta ihop av skratt? Publiken skrattar så att den är i tårar. Extra roligt är det att se Stefan Gerhardsson tillbaka på scen igen, han är ju originalgrundare till Vallarnas friluftsteater – liksom till humorduon Stefan & Krister.

Visar en smart väg framåt för buskisen

Det här är en härligt innovativ pjäs som visar en smart väg framåt för buskisen — utan att glömma bort sina rötter. Det är fortfarande kul med plommon och löständer och finurligt smygsupande och brännvin som är gömt lite varstans. Det är fortfarande kul när rättskaffens lantisar med sunt bondförnuft drar det längsta strået mot tror-de-är-så-smarta city slickers.

Det är fortfarande hjärtevärmande med par som finner varandra … och allra mest hjärtevärmande är det med par som hittar tillbaka till varandra. Som Åsa-Nisse och Eulalia.

Sedan blir det ett par lyckliga par till under kvällens gång. Och Dag-Otto är lycklig bara han slipper plommon.

En fullträff utan en enda patron

Det här är en riktigt mysig, rolig pjäs som överträffar de flesta – ja, förmodligen alla – filmatiseringar som någonsin gjorts om Åsa-Nisse. Den här har humorn, tempot och underfundigheten. En riktig fullträff. Utan att använda en enda patron!

FILM: Alla tiders Åsa-Nisse - Med alla tiders Mikael Riesebeck ...

 

Handling: När den finurlige och uppfinningsrike Åsa-Nisse (Mikael Riesebeck) och hans vän Klabbarparn (Robin Rösehag) får sina gevär konfiskerade av landsfiskalen efter en tjuvjakt, bestämmer sig Åsa-Nisse för att uppfinna en tidsmaskin och ta sig 70 dagar fram i tiden och hämta deras vapen. Men när han och hans fru Eulalia (Annika Andersson) ska prova maskinen tar de hjälp av den godhjärtade men klantige brevbäraren Dag-Otto (Jojje Jönsson) som naturligtvis ställer till det. Istället för 70 dagar, hamnar de 70 år framåt i tiden.

Väldigt bra fars. Många gapskratt. Och nu tar vi en i det andra benet med ...

Betyg: 5

FILM: Scarlet - Fantastisk anime inspirerad av Shakespeares Hamlet (och Mad Max)

Titel: Scarlet 

Originaltitel: 果てしなきスカーレット, Hateshinaki Sukāretto;  'Endless Scarlet'

Regi: Mamoru Hosoda

Manus: Mamoru Hosoda

Animering: Studio Chizu

Producenter: Nozomu Takahashi, Yuichiro Saito, Toshimi Tanio

Originalröster: Mana Ashida, Masaki Okada, Koji Yakusho

Land: Japan, 20205

Betyg: 5

Aktuell: På blu-ray, 4K UHD

Massor av extramaterial, bland annat Mamoru Hosoda som berättar om sin relation till Hamlet och hur filmen har animerats.

Den japanska animefilmen Scarlet är ett fritt riff på Hamlet. Vi befinner oss fortfarande i Danmark, förr i tiden, kungen blir mördad av sin bror och brodern gifter sig med den glada änkan ... Men här är det en flicka istället för en pojke som ska hämnas sin far. Och det börjar med att hon är död ... Eller?

Scarlet har förgiftats av sin illvillige farbror och hon befinner sig i någon slags Mad Max liknande alternativ mellanvärld, som kallas The Otherworld. Det är möjligt att alla misslyckade Marvel-karaktärer förpassas hit. Man vet aldrig ...

Scarlet fortsätter att döda och såra mängder av fiender ... Tills hon träffar en kille från Tokyo, från vår tid, som går runt med sin första hjälpen låda och helar alla sårade. Inklusive dem Scarlet sårar. Han går efter henne likt en trogen hund. Hon hugger ner folk, han helar dem. Vilket par. Det här är väldigt roligt, makabert roligt, ännu roligare än Charlize Theron i Mad Max filmerna, mycket roligare än Deadpoolfilmerna och The Void.

I en fantasiscen får man se hur Scarlet och sjukvårdaren båda hade kunnat leva som ett vackert sjungande och dansande par i dagens Tokyo, diggande den trendigaste j-popen. Men Scarlet har inte den lyxen, att ha ett fredligt liv, varje dag, varje timme, varje minut är en kamp för henne. Förr-i-tiden var inte en dans på rosor. 

Parallellt med kärlekshistorien mellan danska Scarlet och den japanske sjukvårdaren så pågår en massa intriger. Folk som driver omkring i The Otherworld vill ta sig vidare till nästa nivå, där man ska kunna njuta av värdens vackraste ocean och havssköldpaddor. En drake av blixtar dödar slumpmässigt folk - men efter ett tag märker man att draken alltid dyker upp i situationer där det förekommer våld och hämnd. Ska draken också få tag på Scarlet eller ska den gullige sjukvårdaren lyckas skydda henne och ändra på hennes hämndlystna sinnelag?

Farbrodern vill fortfarande ha tag på och döda Scarlet (fast det är mycket möjligt att alla redan är döda)och han sänder ut olika illvilliga hejdukar för att få tag på henne. Rosencrantz och Guildenstern är de farligaste två lönnmördarna.

Hamlet handlar om hämnd. Scarlet handlar om förlåtelse. Det viktigaste är inte att hämnas, utan att kunna förlåta sig själv och gå vidare. Scarlet har ett land att styra, en framtid att skapa som kan rädda miljoner av människor. Hon kan inte unna sig lyxen att gå runt i The Otherworld och döda folk hipp som happ, bara för att hon är arg.

Studio Chizu påminner om Studio Ghibli - snyggt animerat, men framförallt snyggt tänkt. Som en modern Prinsessan Mononoke. Man tar upp alla möjliga konflikter genom århundradena och frågar sig: Måste vi ha det så här?

Sjukvårdaren från det moderna Tokyo visar på en annan väg. Vi kan försöka lappa ihop varandra och skydda varandra. Även om det verkar svårt till en början.

FILM: Kalabalik i fabriken - Årets DVD släpp från Vallarna med en av de roligaste farserna någonsin ...

Nästan alla som vi lärt känna i Vallarnas Korvfabrikören, förra sommarens dunderhit, återvänder till årets fristående uppföljare Kalabalik i fabriken. Jeanette Capocci bara äger i huvudrollen som husa som fått ärva en korvfabrik som en slem bad guy försöker charma sig till.

Det här är en skrattfest. Riktigt go buskis och snabbfotad fars som fylls av vansinniga karaktärer och ännu mer vansinniga vändningar. Ända tills slutet.
Resultatet är en suverän sommarkväll. Snyggt fångad på DVD. Liksom måsen i håven ...


Betyg: 5

FILM: Enola Holmes 3 - Enola has lost her steam (and her Sherlock) ...

 

Enola Holmes 3 is a 2026 mystery film and the sequel to the 2022 film Enola Holmes 2, which stars Millie Bobby Brown reprising her role as the title character, the sister of the already-famous Victorian-era detective Sherlock Holmes. The film also stars Louis Partridge, Himesh Patel, Sharon Duncan-Brewster, Henry Cavill, and Helena Bonham Carter appearing in supporting roles. 

The film is directed by Philip Barantini--making this the first film in the series not directed by Harry Bradbeer. The script, written by Jack Thorne, is an original story, not an adaptation of the book series The Enola Holmes Mysteries by Nancy Springer.

Enola is in Malta about to be married to Tewkesbury, when Sherlock goes missing leaving a mystery to be solved.

Summary: Oh no. Enola has lost steam. Just leave the books alone ... The Enola Holmes books. And the Sherlock Holmes books. Worst Moriarty acting ever. Bring back Andrew Scott! The gay Moriarty!

Grade: 2

FILM: Ride Above - Tempête - Rörande drama om bandet mellan flicka och häst ...

 

Handling: Tonåriga Zoé växer upp bland hästar på föräldrarnas travstall och har ett ovanligt starkt band till stoet Tempête. När en allvarlig olycka hotar att krossa både hennes drömmar och familjens tävlingskarriärer tvingas Zoé börja om från början - men hon vägrar ge upp kampen att få rida igen. Regi: Christian Duguay. I rollerna: Mélanie Laurent, Pio Marmaï, Carmen Kassovitz, Kacey Mottet-Klein m.fl. (Tempête)

Omdöme: Det här är ett rörande drama om bandet mellan flicka och häst, som skapas redan när de föds ... Baserat på en bästsäljande roman. Slutet är lite väl myckete National Velvet (klassikern där Elizabeth Taylor slog igenom) men vägen dit är en stark historia om att komma igen och bevisa sig, mot alla odds. Både flicka och häst.

Betyg: 4

FILM: Miyazaki – mästaren från Studio Ghibli - Suverän fransk dokumentär om japansk animes största

 

Miyazaki – mästaren från Studio Ghibli

Dokumentär om en av världens främsta filmskapare, japanske Hayao Miyazaki. Med filmer som “Min granne Totoro", "Spirited Away" och senast "Pojken och hägern" har Miyazaki förtrollat publiken världen över med fantasifull anime. Genom mytomspunna Studio Ghibli har Miyazaki byggt upp en värld av ikoniska figurer och varelser - som kattbussar, sotvarelser och fiskar med människoansikten. Genom dokumentärfilmen får vi en resa genom hans filmkarriär och en inblick i hans gåtfulla universum och starka engagemang för naturen. Fransk dokumentärfilm från 2025.

Fransmännen kan dokumentärer. Det här är så fint. Riktig mumma för alla som älskar den bästa animen.

Betyg: 5

FILM: Kärlek och avund - Triangeldrama utan förutsägbar utgång ...

 

Handling: Regissören Tomas är pressad under sista inspelningsdagen i Paris, men på kvällens fest förändras allt när han träffar Agathe på en bar. Nästa morgon berättar han för sin make Martin att han haft sex med en kvinna. Det blir startskottet för ett intensivt triangeldrama fyllt av passion, svartsjuka och självupptagenhet, där ingen lämnas oskadd. Regi: Ira Sachs. I rollerna: Franz Rogowski, Ben Whishaw, Adèle Exarchopoulos m.fl. Originaltitel: Passages. Från 2023.

Omdöme: Ni vet alla de där romantiska komedierna eller dramerna med triangeldramer där man vet precis vem huvudpersonen ska välja i slutet? Kärlek och avund är inte en av dessa filmer. I själva verket hoppas man att huvudpersonen ska bli bortvald av sina alternativ, för han är en sådan självupptagen skit. När han väl får vad han förtjänar och lite till och ligger och gråter i en skolkorridor och bliv avhyst som "säkerhetsrisk" av skolpersonal ... Då förvandlas den här filmen till feelgood. Det är så bra att se karma slå tillbaka. Eller: What goes around, comes around. 

Extra plus i kanten: SVT play har en rejäl pride satsning och ofta framställs homo-huvudpersonen som offer eller en stackare, och ofta den person som man ska se som sympatisk  och heja på. Huvudpersonen här är inget av detta.

Betyg: 4

SCEN: Emil i Lönneberga på Teatergläntan - Hujedamig vilken kanonföreställning!

 

Titel: Emil i Lönneberga

Plats: Teatergläntan, Falkenberg

Manus och regi: Kålle Gunnarsson

Premiär: 1 juli 2026

Betyg: 5

Ida hissas upp i flaggstången, korven försvinner innan det stora kalaset, prostinnans hatt fattar eld och soppskålen går inte att använda för det sitter fast en liten pojke i den ... Japp, Emil i Lönneberga är tillbaka och det med besked! Teatergläntans 25-års jubileum firas med en överdådigt vacker och fartfylld produktion där en stor ensemble springer, dansar, sjunger och showar av hjärtans lust. De gamla, kära, kända sångerna framförs med ny dans och koreografi och stundom får man lite skolavslutningskänsla, fastän vi befinner oss mitt i den heta sommaren.

Ensemblen är en blandning av barn, tonåringar och vuxna och det här är den första premiären av två. Nästa premiär är på lördag, efter ett kostymgenrep på fredag kväll. Den ende som är med i alla förställningar är skådespelaren som innehar rollen som Emils pappa. Man kan lugnt säga att han kommer att få gott om motion i sommar.

Emil och Ida spelas i den här första premiären av ett verkligt syskonpar och de har fin personkemi på scenen. Man känner ett beskyddande drag från storebror, som när han ska försöka lära lillasyster vilka ord hon ska passa sig som ögat för. Lilla Ida är bara sju år och hon fullkomligt äger scenen när hon ensam står och tar ton med Lille Katt. Musiken svävar ut över en andäktigt lyssnande publik i Teatergläntan. Även de minsta åhörarna sitter som tända ljus. En stjärna är född. Charmtrollet Emil framför en hel del halsbrytande akrobatik, bland annat när han ska ta sig ur soppskålen genom att hänga upp-och-ner, och när han ska ta sig från snickerboa till korvboden. 

Det finns saker som idag kan upplevas som obehagliga när man ser de gamla Astrid-Lindgren-filmerna från 1970-talet. Ska en far verkligen jaga ett barn och skrika "förgrömmade onge"? Ska sonen behöva låsa in sig för att pappa ska få lugna ner sig i lugn och ro? Och hur är det med det där märkliga förhållandet till den gamle gubben drängen som tar med Emil ut för att bada naken? Allt detta  otidsenliga och knepiga har man undvikit i denna varsamma modernisering på Teatergläntan.

I den här uppsättningen så är pappa Anton mycket mer sympatisk. Hans raseriutbrott är ofta soloföreställningar där frustrationen stegras efter hand, som när han har problem med en dörr och ett fönster. Publiken skriker och kvider av skratt och vill inte att scenen ska ta slut. Det är lite Basil Fawlty i Pang i bygget över det hela. Det roliga är att se någon totalt tappa det - ofta samtidigt som han försöker smöra för överheten, som doktorn eller prästen eller Fru Petrell och låtsas att allt är normalt. Ingen speciell person behöver utsättas för ett raseriutbrott. 

Förhållandet mellan Emil och Alfred fångas speciellt fint på Teatergläntan. Emil ser ut att vara i tioårsåldern och Alfred ser ut som en ung tonåring. Förhållandet, när de leker tillsammans och hittar på saker, ser ut som det mellan en lillebror och en storebror. Förr i tiden var det vanliga att man slutade skolan vid tolv års ålder och sedan behövde man tjäna sitt uppehälle. Till exempel genom att tjäna som dräng eller piga. En tonårig Alfred, och även en tonårig Lina, känns alltså helt rätt. Kärleksscenerna dem emellan, där det ska svärmas och sjungas gamla låtar, är tragiska och komiska och rörande på en och samma gång. Hon är lite mer förälskad än han, men hon verkar mest vara förälskad i idén om att ha en pojkvän, inte i själva Alfred. Men han är ju den som ligger närmast till hands när det gäller att ragga upp en fästman ... Det är långt mellan gårdarna i det mörkaste Småland.

Det är en fantastisk ensemble som bär upp Emil i Lönneberga på Teatergläntan. Tillsammans bildar alla dansande, sjungande, springande, viftande, ropande, gestikulerande människor ett levande myller som gör att Lönneberga och Katthult kommer till liv. Och hästen som ska dra vagnen till doktorn i Mariannelund spelas av en riktig häst. Det ni! En sådan fin fjordhäst med tillhörande gammaldags vagn får man inte in på Lisebergsteatern! Flaggstången är förresten mycket högre än vad man kan ha på en inomhusteater. Den som spelar lilla Ida kan inte vara höjdrädd. 

Kålle Gunnarsson har gjort så många uppsättningar av Astrid Lindgren klassiker, under så många år, på så många platser ... Teatergläntan i Falkenberg, Lisebergsteatern i Göteborg, Intiman i Stockholm ... Den här senaste versionen av Emil i Lönneberga har något alldeles extra. Den utnyttjar Falkenbergs vackra natur, en skog där man lätt kan tänka sig att det ligger många fler småländska gårdar, och en gigantisk storslagen scen där hela Katthult med lätthet har fått plats att byggas upp. Det här är Emil i Lönneberga "all inclusive". Man känner sig inkluderad i Lönneberga och Katthult ... och Emil & Co springer till och med ett varv ut bland publiken. En liten varning utfärdas för lilla Ida när hon ska sjunga sin sommarsång och göra så att blommorna blommar ... hon kan (särskilt under varma dagar) även få för sig att vattna publiken ... Charmigare blötläggning har man aldrig varit med om!

Humorn och tajmingen och de musikaliska inslagen sitter med högsta perfektion och upplevd spontanitet. Det är smart, tajt och rappt. Det sitter som en smäck. Eller  ... som en liten pojke i en soppskål.

Filmkrönika: Filmchallenge juni månad med många sommarfilmer, några moderna klassiker och en fullträff från Brasilien ...

Filmkrönika - Filmchallenge juni månad med många sommarfilmer, några moderna klassiker och en fullträff från Brasilien ...

Nu är det dags att summera min filmchallenge för juni månad. En hel del tid går ju till live musik och friluftsteater  och utflykter under sommaren, men skam den som ger sig, när en challenge är igång ska den slutföras ... Har kommit på att när man vaknar klockan fem på morgonen så hinner man lätt med en två timmars film innan det är dags att gå upp klockan sju ... En sådan tidig morgon såg jag Brasiliens första och hitintills enda Oscarsvinnare, I'm Still Here, som hamnar bland månadens bästa filmer. 

Som vanligt försöker jag utgå från SVT play, för att tipsa om gratis utbud och för att SVT play ofta har bra "curated content" med relativt nya, prisbelönta filmer från hela världen. Och många gamla klassiker. Alltså råkade jag se ALLA Ice Age filmerna. Kanske inte det med mest intellektuellt motstånd som SVT play har att erbjuda, men Eva Röse är en jättebra skådespelare (och röstskådespelare) ... och det var roliga familjefilmer att coola ner med under sommarlovet. Det har också blivit ett par intressanta dokumentärfilmer och konsertfilmer, bland annat den nyinköpta filmen Elvis (som inte finns på play - än) och några filmatiserade böcker som släppts som miniserier. Intressant kuriosa: The Little Drummer Girl har gått som biofilm i London, innan den klipptes till miniserie. Det var en lång biofilm.

Annars har det blivit en bra spridning mellan olika länder igen. USA, England, Sverige (som vanligt), Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Island, Serbien, Sydkorea, Japan, Mexiko, Brasilien ...

Och SVT play har en bra pridesatsning inför sommaren, där bland annat den tjusiga italienska filmen Min enastående mamma ingår. Skapa gärna ditt eget pridetema för sommaren. 

Roligaste filmen denna månaden var The Duke, sorgligaste filmen var En ung kvinna i Paris. Höga betyg till båda dessa filmer.  Filmiska fullträffar i olika delar av känslospektrat.

Det blev 56 filmer denna månad.  851 filmer kvar till 1000.

Månadens filmer:

En ung kvinna i Paris - Starkt drama i all sin vanlighet ...

The Duke - Sann, smart och skojig historia - en konstkupp med Jim Broadbent och Helen Mirren

Kaspar Hauser - var och en för sig och Gud mot alla - Lättsmält och rolig klassiker...

Raye live i Royal Albert Hall - Fenomenal konsertfilm

Wall Street: En film och dess era - Briljant fransk dokumentär om stilbildande film ... där skurken blev "hjälte"

Newcomer - Sportfilm om psykisk ohälsa

A Simple Favor - Simpelt långtråkigt med medelålders Gossip Girls

Avatar 

Avatar: The Way of Water

Avatar: Fire and Ash

Elvis Presley in Concert - Baz Luhrmann är tillbaka med mera Elvis ...

Hamnet - Sorg och saknad i Stratford när förebilden till Hamlet stryker med

Ice Age 5: Scratattack - Ekollon och Armageddon ...

Ice Age 4: Jorden skakar loss - Pirates of the cold Caribbean

Ice Age 3: Det våras för dinosaurierna

Terrordåden i Paris - Bataclan - Drabbande om de drabbade ...

Midsommar - Florence Pugh är alltid bra ...

If I leave here tomorrow: en film om Lynyrd Skynyrd

Festkonsert från Paris - Musikaliskt fyrverkeri och verkligt fyrverkeri i tjusig konsertfilm ...

Ice Age 2 - Eva Röse lyfter som mammut ...

Nyordning på Sjögårda - Dubbelt upp av Nils Poppes (film-)flamma ...

Hemmamatchen - Sympatisk isländsk fotbollsfilm med underdogskänsla ...

Ice Age - Det våras för istiden ...

Tár - Tjära och fjädrar i homo#MeToo

Sonic the Hedgehog 2 - Mer väsen för ännu mindre ull ...

Sonic the Hedgehog - Blå igelkott med superfart ...

The Othello Club - Mörkt och cyniskt skojigt drama 

Gone - Gone Girl? Nix, Gone Woman. Ett svängigt drama med många misstänkta ...

Daisy Jones & The Six - Långdragen  bokfilmatisering med B-skådespel och B-musik

Book of Love - Lost in Translation in Mexico

I'm Still Here - Brasiliens första (och enda) Oscarsvinnare, ett starkt true crime drama

November - Baserat på sanna händelser efter Bataclan

Min enastående mamma - Fenomenal Penelope Cruz som mamma - utan Almodovar

Jag älskar dig, Karlsson - Hundar och Marguerite Viby = gulligt och gulligt!

Kuta och kör - Svensk filmklassiker med två tredjedelar av Jönsssonligan som drar maskineriet

Doktor Glas - Fammal klassiker i modern Don Giovanni tappning

Operation Bäver - Hoppers eller Jumpers? - Detta är en hysterisk kul Avatar med bävrar

Mannen utan ansikte - fin klassiker med David Bowie

Svart katt, vit katt - Roligare småskurkar än i Pusher

The Carer - förutsägbar och sentimental

Parallella Mödrar - Ännu en morsa-film av Almodovar

Pusher - Dansk Guy Ritchie film firar trettio år

Små citroner gula - Lagom söt romcom

Sune - Uppdrag midsommar - Lagom romcom som analyserar sig själv och genren under tidens gång

Broadcast News - Nyhetsfeber - Ingen hetta alls i avslagen romance triangel och samma nyhetsgnäll som alltid

ABC Murders - Primetime Poirot har blivit till trött-pensionärs-Poirot i en nytolkning med Father Brown inslag ...

Sommaren med Göran - Svensk komedi med midsommarkaos

Living - Bill Nighy i engelsk-japansk film-fusion

It's a Sin - Om bögar och AIDS i London på 1980-90-talen

XO Kitty - To All The Boys ... spin-off

No Tail To Tell - Romancing the fox ...

All Creatures Great And Small - Livet på en vetrinärpraktik efter andra världskriget

The Little Drummer Girl - Pugh och Skarsgård i spionklassiker

Trollbunden - Hitchcock plus Bergman och Dali inspiration = Supersnyggt!

Weathering With You - Vältecknad och söt tonårsromans

 

Supernova - Superfin romantisk film med storspelande Firth och Tucci

FILMCHALLENGE 1000 FILMS: En ung kvinna i Paris - Starkt drama i all sin vanlighet ...

Ett gripande drama om den unga judiska kvinnan Irène som drömmer om att bli skådespelare i Paris sommaren 1942. Trots att hennes liv präglas av glädje och ambition börjar krigets mörka skugga att påverka hennes tillvaro. Regi: Sandrine Kiberlain. I rollerna: Rebecca Marder, André Marcon, Anthony Bajon, Françoise Widhoff, India Hair m.fl. (Une jeune fille qui va bien)

Betyg: 4

FILMCHALLENGE 1000 FILMS: The Duke - Sann, smart och skojig historia - en konstkupp med Jim Broadbent och Helen Mirren

 

Handling: 1961 stjäl den 60-årige taxichauffören Kempton Bunton oväntat Goyas porträtt av hertigen av Wellington från National Gallery i London. Den osannolika kuppen skakar etablissemanget och blir början på en varm, humoristisk och verklighetsbaserad historia om rättvisa, familj och civil olydnad. Regi: Roger Michell. I rollerna: Jim Broadbent, Helen Mirren, Matthew Goode, Fionn Whitehead, m.fl.

Omdöme: Helt vansinnig historia - som vore så långsökt och osannolik ... om den inte var sann. Suveränt spel av Broadbent och Mirren, som är sååå övertygande som gift gammalt par. Feelgood med rejäl udd.

Betyg: 4

SCEN: Vallarna firar 30 år med Saltstänk och smuggelsprit! Rekommenderas varmt!

 Skratten står som spön i backen!

SCEN: Saltstänk och smuggelsprit - Whisky Galore och Pang i bygget när Vallarna firar trettio fina år

 

Titel: Saltstänk och smuggelsprit

Plats: Vallarnas friluftsteater, Falkenberg

Premiär: 28 juni 2026

Spelas: Hela sommaren på Vallarna, och därefter ut på  turné

Regi: Pär Nymark

Originalidé: Pär Nymark

Manus: Pär Nymark och Annika Andersson

På scen: Ewa Roos, Jojje Jönsson, Annika Andersson, Jeanette Capocci, Mikael Riesebeck, Daniel Träff, Helena Aspeflo och Håkan Klamas

Betyg: 5

Det tisslas och tasslas och fnissas och skrattas bland buskarna. I år firar man 30 år med "svensk obesprutad buskis" på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg. Alla är här. Och de två största kändisarna av dem alla, nöjesnestorerna Stefan Gerhardsson och Krister Classon, sitter på den allra finaste bänken. Som statyer. Färdiga för att ta selfies med, för alla besökare. 

De verkliga Stefan och Krister finns också på plats, liksom familjemedlemmar, kollegor och många av de stora inom svensk nöjesteaters digra historia. Thomas Peterson har satt upp friluftsteaterföreställningar på Krusenstiernska teatern i många år. Hans fru Anna-Karin Palmgren har varit med i många produktioner. Mia Poppe debuterade på Fredriksdalsteatern som söt liten ängel och hon utbildar idag nästa generations stjärnor. Hennes man Niclas Strand var med i Soldat Bom på Vallarna, en av de bästa produktionerna. Musikalartisten Emmi Christensson, bland annat känd som Christine Daaé i The Phantom of the Opera på Her Majesty's Theatre i London. har grundat en kompletterande tradition till Vallarnas buskis med sina omtyckta och alltid slutsålda Musikalkväll på Vallarna. Adde Malmberg har bland annat skrivit och regisserat Fredriksdalsteaterns största succé genom tiderna, Pang i bygget, där han även spelat Basil Fawlty. Kerstin Granlund får representera GAS - Galenskaparna och After Shave - som drivit Lorensbergsteatern i många långa år. Framtiden är också på plats. Krister Classons barnbarn, tioårige Olle, går just nu skådespelarkurs och ska bli skådespelare när han blir stor. Tillväxten är säkrad. Manegen är krattad.

Givetvis är familj och vänner till alla de som arbetar på och bakom scenen på plats, och många är kända för musik, teater och revy. Sångkollektivet syns i publiken, liksom bandet Klockmajor som kommer att göra comeback på Vallarnas Allsångspremiär i år, tillsammans med Linnea Henriksson och Linnéa Lexfors. Teatergläntan, Falkenbergs andra stora friluftsteaterscen, representeras av grundaren och regissören Kålle Gunnarsson, som laddar för ett hejdundrande 25-års jubileum med Emil i Lönneberga.

Falkenbergsrevyn är digert representerad i publiken och på scenen briljerar  Falkenbergsrevystjärnan Daniel Träff genom att gång på gång ramla i alla möjliga naturliga och onaturliga sammanhang. 

Det ska vara "something old, something new, something borrowed, something blue ..." Komedidrottningen Annika Andersson var med då det begav sig för trettio år sedan. Det var även "something blue" - den förvirrade brevbäraren Dag-Otto Flink, spelad av Jojje Jönsson, som i år gör bejublad comeback. Ewa Roos, denna magnifika primadonna som bland annat är känd som parhäst till Eva Rydberg, var med på Vallarnas femtonårsjubileum. I år spelar hon en mycket rik änka med ett mycket gott öga till Dag-Otto Flink. Mikael Riesebeck och Jeanette Capocci, som är ett par i verkligheten, är numera så självklara på Vallarna att det är svårt att tänka sig att de inte alltid har varit med. Träff är en ny fullträff för Vallarna, inlånad från Falkenbergsrevyn. 

Efter att ha spelat kärlekspar de senaste två åren så får Riesebeck och Capocci nu spela ett par som det aldrig slår gnistor emellan. Riesebecks präst är för tråkig och för nykter och Capoccis partyprinsessa är för livlig och för berusad - och hon föredrar Daniel Träffs viga och ständigt ramlande spritsmugglare. Riesebeck dubblerar förresten roller i år, och en ännu roligare roll för honom och hans vältrimmade funny bones är att han iklädd tidens grällaste mode spelar Annika Anderssons obegripligt mumlande man, som längtar efter ett dopp i det blå. 

Alla dessa karaktärer möts på ett hotell som drivs av Basil Fawlty med fru. Ja, inte riktigt, men det känns som det. Att detta är ett fritt riff på Fawlty Towers, eller Pang i bygget, där allt som kan gå fel, går fel. Hotellägarparet smörar för helt fel gäster och förolämpar de gäster som de borde välkomna. Saker och människor kommer hela tiden på villovägar och Dag-Otto som hjälpreda får Manuel att framstå som ett läraktigt geni. Hotellägaren är hela tiden hunsad av sin fru och hon domderar och försöker förklara hur det ska vara. Lägg till detta stora mängder smuggelsprit, à la Whisky Galore, som försvinner och dyker upp på de mest oanade och opassande ställen, så har du årets skrattfest i ett nötskal.

Det här är ett underbart jubileum där skratten står som spön i backen och där ordvitsarna haglar och där den fysiska humorn blir allt mer halsbrytande och oväntad ju längre pjäsen fortskrider.

Saltstänk och smuggelsprit  är en fenomenal triumf för Vallarna, hela det hårt arbetande team som står bakom årets föreställning och alla de som byggt upp Vallarnas friluftsteater under decennier.

När alla årets stjärnor tackas efter en lyckad premiär, så är det tre veteraner som får de högsta hurraropen när konfettikanonerna avlossas och konfettiregnet faller ner och dränker publiken i färgglada serpentiner. De tre som startade allt en gång i tiden. Stefan Gerhardsson, Krister Classon och Bosse Andersson. Tioårige Olle följer med Krister Classon upp på scenen, för säkerhets skull, för att visa att det finns de som kan leverera på scen i trettio år till. Eller längre. Det känns tryggt. Svensk obesprutad buskis växer vidare. Under tiden: missa inte årets jubileumstriumf. Allt är precis som det ska vara. Spetsat med extra mycket extra allt. Det är svensk nöjeskanon - och det är kanonkul.

Bildspel från premiären:

Anna-Karin Palmgren, Thomas Petersson och Adde Malmberg.

Stefan och Krister och Krister

Stefan och Krister som staty och verklighetens Krister med barnbarnet Olle, blivande skådespelare.

Emmi Christensson, internationell musikalstjärna, född i Vessigebro, och grundare av supersuccéen Musikalkväll på Vallarna (som är tillbaka i år den 14 och 21 juli ...)

Packat med publik i solen, på årets varmaste dag ...

Krister Classon samtalar med återvändande skådespelare. Reunion at Vallarna 30 år!

Skådespelare och allsångsledare Robin Rösehag tillsammans med Kapten von Trapp,
alias Pierre Hagman, från Sångkollektivet.

Familjen Poppe-Strand: Mia Poppe, skådespelare och manusförfattare, Niclas Strand, skådespelare och musiker (känd bland annat från Soldat Bom på Vallarna), Alvin Strand, musiker och lillebror Poppe.

Emmi Christensson, Carl-Oscar Korenado från Klockmajor och Emmis man Teodor Geigant.

Kerstin Granlund från Galenskaparna After Shave och hennes man Mats Wedin njuter av föreställningen och (kanske särskilt?) skämten om Liseberg ...

Hela årets ensemble mellan producentbröderna Janne och Bosse Andersson.

Konfettikanonerna avlossas för att fira Vallarna 30 år - och Stefan (som viskar i Mikael Riesebecks öra) och Krister (som står bredvid producenten) har gjort årets ensemble sällskap på scen).

Mer konfettiregn från konfettikanonerna och tack för en kanonkväll ...

Publiktack!

Producenterna flankerar Stefan och Krister och årets regissör och manusförfattare Pär Nymark ...

Stefan och Krister och Olle. Skådespelarframtiden är säkrad!