måndag 15 juli 2024

FILM: Kung Fu Panda 4 -Jack Black får sällskap av Akwafina


















Betyg: 3

Snäll, matglad, knubbig panda som låter som Jack Black och älskar att fajtas ... Po är tillbaka för sitt fjärde långfilmsäventyr. Dreamworks kan inte drömma om filmer som drar in en miljard (som DisneyPixar och minionernas Illumination) men pandaserien är en habil, lagomserie som fortfarande går bra och allting är sig likt. Återkommande karaktärer gör de digitala drabbningar till en lista av greatest hits. Det här är ett varumärke som återanvänder sina byggbitar, om och om igen.

Nu är pandan Po etablerad som försvarare av Fredens dal. Han är en idol i trakten och utnyttjar det för att driva en framgångsrik restaurang och att kränga merch. Man kanske får en liten Po-docka i med restaurangens Happy Hour Meal? Vad kan man säga, life imitates art. Eller tvärtom.

Men, hör och häpna, det är dags för Po att gå vidare.

Den gamle läromästaren tycker att Po ska lära upp en arvtagare till att bli Drakkrigare. Po som Yoda? Ge kloka råd och filosofera? Slå er i backen på att det blir komplikationer. Andlighet är inte Pos starkaste gren.

Så hotar en ny fiende, eller nygammal fiende, och Po får en ny vän och sidekick, eller om det är en ny fiende ... Och vem kan den naiva pandan egentligen lita på? Po är som en fisk som lämnat sin trygga guldfiskskål när han kläms och skuffas runt i djurstorstadens rusningstrafik omgivna av laglösa och folk utan respekt för kung-fu-legenden.


Under tiden hinner filmen med att driva en hel del med Pos försök att vara filosofisk och skapa ordspråk och  kloka råd. Po är bäst på att äta och att fajtas. Jack Black är habil som pandaröst och hans listiga räviga sidekick  har Akwafinas röst. Ett välkommet tillskott till den gamla uppställningen.


Förresten. I så många filmer fajtas karaktärerna över en MacGuffin. Denna MacGuffin, en magisk stav, ser ut som en slickepott med lakrits-och-päronsmak.



FILM: Bob Marley: One Love - Ännu ett cyniskt magplask


Betyg: 2

Aktuell: på DVD, BD och 4kUHD

Ingen sommar utan reggae ... sjöng Markoolio en gång i tiden. Liksom Mera mål. Tärningen är kastad ... och nästa wikipediasida som blivit filmatiserad är den som handlar om ... nej, inte Markoolio. Hans rosa bubbla hade kunnat bli en bra film, liksom vad som helst som Irma Lehtosalo är med i. Vad Hollywood nu satt klorna i är wikipediasidan om Bob Marley. Det blir reggae och Jamaica och London och fotboll och en cameo med Sting. Fast ändå en film utan sting.

Det här är en väldigt generisk film, och dessutom har Reinaldo Marcus Green nyss gjort samma film. King Richard som satte hjältegloria på en karl som har två kända döttrar. Hans otrohet, våldstendenser, överdominanta läggning mot familjen i allmänhet och de tennisspelande minstingarna i synnerhet ... sopades under mattan.

Samma sak är det här. Så mycket sopas under mattan att mattan svävar minst ett par meter över marken.

Sticker till London och lämnar familjen

När familjen hamnar i skottlinjen (bokstavligen) på Jamaica väljer Bob Marley själv att sticka till London och spela fotboll och gå på konserter med Sting och träffa andra kändisar, medan frugan tar hand om en hord ungar varav de flesta är någon annans. Man har inte ansträngt sig för att hitta en massa skådespelare från Jamaica. Huvudsaken att man hittar några kändisar som kan göra kändisimitationer som ska släppas lagom till "awards season" som Oscarsbete. Ingen akademi nappade, tack och lov, annars hade det väl blivit ännu fler wikipediasidor filmatiserade innan nästa års galor.

Generisk formel och nollprocentig tequila

Man har genom tillbakablickar radat upp generiska och intetsägande bildsekvenser om barndomstrauman, stormiga förhållanden och musikens helande kraft ... och så vidare. Ruta efter ruta, utan överraskningar.

En förutsägbar filmformel kan fungera om allt görs med finess. Det görs det inte här. Filmen verkar bara vara gjord som Oscarsbete och är ännu ett cyniskt magplask.

Markoolios Ingen sommar utan reggae är djupsinnigare. Liksom hans biografi, där det finns svärta bakom den rosa partybubblan.

Den här filmen är lite som nollprocentig tequila. Inget sting i alls.


FILM: Kärlek vägg i vägg - Pyramus och Thisbe flyttar till Spanien och får sitt lyckliga slut

Betyg: 4

Svensk titel: Kärlek vägg i vägg

Internationell titel: Love, Divided

Spansk titel: Pared con pared

Finns att streama: Netflix


Kärlek vägg i vägg är färsk spansk romcom, baserad på den franska biosuccén Blind Date ... och den gamla grekiska myten om Pyramus och Thisbe. Det var Ovidius som skrev ner sagan om Pyramus och Thisbe, två älskande som skiljs åt av en mur, men de viskar genom sprickorna i muren och kärleken spirar snabbare än blommor i ett sommarregn. På grund av ett missförstånd och en slöja som lämnats på fel ställe så dör båda två och tragedin är fullbordad. 

Låter det fånigt? Shakespeare drev med Pyramus och Thisbe när han gjorde en komisk uppsättning av sagan i En midsommarnattsdröm, som en pjäs i pjäsen. Men Shakespeare skrev också Romeo och Julia, visserligen utan mur och utan slöja, men med liknande handling och samma tragiska utgång: att ett ungt par dör på grund av en rad fatala missförstånd.

Muren och slöjan återanvänds

Kärlek vägg i vägg är mer den komiska varianten av Pyramus och Thisbe  i En midsommarnattsdröm än den tragiska Romeo och Julia.

Här finns muren - i form av en lövtunn vägg mellan två lägenheter - och en rad missförstånd och den fatala slöjan som lämnas på fel ställe ... men här väljer Valentina att #prataomsaken och missförstånden reder ut sig och vi får lyckligt slut istället för dubbelsjälvmord innan ridån faller över dramat.

Utspelar sig i en sagovärld

Amerikanska romantiska komedier tar sig själva på väldigt stort och väldigt vardagligt allvar. Europeiska romantiska komedier, eller romantiska dramer, utspelar sig däremot ofta i ett slags sagovärld som ger en distans till det hela, så vi behöver aldrig tänka på om något är vettigt eller logiskt ... för det här är ju en saga i en sagovärld. Som Amélie från Montmartre, Fakiren som fastnade i ett skåp, Spring Lola, Prinsessan och krigaren ... 

Kärlek vägg i vägg sällar sig till denna distanserande sagotradition i film och bygger som sagt även på en antik saga. Och en fransk sagolik biosuccé.

Trendigt att klanka på remakes

När det gäller engelskspråkiga remakes är det trendigt att sucka och undra om amerikaner inte kan lära sig att läsa undertexter och vem behöver egentligen en amerikansk remake av Parasit? Men en spansk version av en fransk succé är en annan femma. Det här är bra. Skådespelarna är bra och spelar sina roller med empati, sympati och sagolik distans. Och alla pratar så tydligt att du inte behöver undertexter alls (om du bara kan lite spanska) ... en komplimang som man inte ofta kan ge till svenska komedier.

En homage till katten Gustaf

Kärlek vägg i vägg garanterar en mysig kväll och många skratt ... och att du blir sugen på lasagne.

Katten Gustaf hade älskat den här filmen ... och medan Valentina spelar piano och inte kan laga mat, så är uppfinnaren David en fena på matlagning och har dessutom en gullig orangeröd katt som får smaka på lyxen.

Kärlek vägg i vägg serverar alltså inte bara en homage till Pyramus och Thisbe, utan även en homage till katten Gustaf. 



söndag 14 juli 2024

FILM: A Family Affair - gammaldags spring-i-dörrarna buskis på Netflix

 
















Singelkvinna i sina bästa år får ihop det med en lite yngre och dessutom mycket berömd man ... och får kalla fötter eftersom hon har en dotter som inte ser med blida ögon på förhållandet.

Det där summerar två av årets mest populära filmer.  Michael Showalters sexiga romcom The Idea of You, där Anne Hathaway får ihop det med en Harry-Styles-liknande boy band karaktär, och den nya Netflixkomedin i regi av Richard LaGravenese: A Family Affair. Richard LaGravenese har bland annat skrivit manuset till modern tids mest romantiska Hollywood drama: The Bridges of Madison County. 

Typisk sommarunderhållning

A Family Affair är egentligen gammaldags buskis eller spring-i-dörrarna fars uppdaterad med snygga Hollywoodstjärnor. Folk springer in i dörrar och slår i huvudet och hittar brev eller paket vars innehåll missförstås. Och på slutet redas allt upp och nya par har bildats.

Det är precis sådan mysig sommarunderhållning som publiken verkar vilja ha. Alla människor är goda innerst inne, och är de sura och arga så är det förmodligen bara för att de slagit i huvudet och är tillfälligt sinnesförvirrade.

Den personliga assistentens djävulska dilemma

Början av filmen är väldigt lik Djävulen bär Prada (en gammal Anne Hathaway klassiker) där den unga Los Angeles tjejen Zara Ford (Joey King) länge stått ut med ett otacksamt jobb som personlig assistent till en självupptagen Hollywoodstjärna vid namn Chris Cole (Zac Efron). Stanna kvar och slita ont ... eller börja om från noll någon annan stans ... det är den personliga assistentens djävulska dilemma. Jobbet omfattar bland annat att köpa presenter åt Chris Coles båda hundar och själv betala för dem ("Annars blir inte hundarna överraskade!") och att gå runt till hans nydumpade flickvänner och hämta hem hans grejer. I fjärran hägrar ett framtida jobb som producent, men efter två år av skitgöra och inget assisterande producentjobb i sikte ... så säger Zara upp sig.

Städar du här?

Chris Cole saknar snabbt sin personliga assistent - och han trodde inte att hon hade slutat på allvar - så han bestämmer sig för att besöka henne i på hennes hemmaplan och blir blixtförälskad ... i hennes snygga mamma Brooke, en långbent vacker blondin som städar skiten ur bokhyllorna till tonerna av Blondie. (Först tror Cole att Brooke är den inhyrda städerskan ... Hollywoodfolk städar tydligen inte själva.) Vem skulle INTE bli blixtförälskad i Nicole Kidman? Hon ser ut som ett slags obestämbart evigt ung älva som inte är av denna världen och hon ser faktiskt yngre ut än Zac Efron (trots att han uppenbarligen har haft en del jobb gjort för att fortsätta att se ut som i High School Musical). Det här är Hollywood, alla är på jakt efter Dorian Grays porträtt. 

Chris Cole håller på med en serie actionskitfilmer (som kunde ha varit gjorda av Netflix) och han inser att Brooke kan hjälpa honom att få fason på manuset. Hon är en berömd, prisvinnande författare ... förutom att hon är en vacker älva med en garderob full av dyra designerkläder som hon fått i present av Vogue.

Perfekt personkemi

Det är perfekt personkemi ... både mellan karaktärerna och skådespelarna. De tycks ha uppenbart kul tillsammans. Zac Efron verkar älska att spela korkad och självisk skådespelare och att driva med Hollywood. Man har sett Nicole Kidman så många gånger nu som sval isdrottning i mängder av thrillers, deckare och dramer ... det är fint att se henne släppa ner sitt långa hårsvall och ha riktigt skoj och flamsa och tramsa i en buskisroll. 

Relationer och generationer i fokus

Det är också fint att relationerna mellan olika kvinnor står i fokus. Dotter-mamma-farmor. Väninnor.
Svärmor-svärdotter. Det finns dialoger som inte bara är ytliga och tramsiga och komiska, och som till exempel handlar om att gå vidare även när livet gett en rejäla smällar. Farmor Kathy Bates är härlig ... och ja, hon har också en ny kille på gång. Men det är inte den relationen som filmen fokuserar på utan relationen till hennes svärdotter och dotterdotter. Och allas karriärer analyseras. Att kvinnor ska skämmas både om de inte är framgångsrika och om de är framgångsrika (speciellt mer framgångsrika än sina respektive) ... det är ett tema som känns igen. Tyvärr.

Joey King får en bra karaktärskurva ... äntligen!

Joey King är mest känd för Kissing Booth trilogin på Netflix där hennes karaktär velade mellan olika killar och man bara önskade att hon skulle dumpa dem alla. Här har hon en betydligt bättre karaktär att utforska, med bättre relationer. Hur är man en bra person? En bra vän? En bra dotter? En bra sondotter?

I alla relationer har Zara alltid satt sig själv först, och under filmens gång inser hon att det inte är bara är Chris Cole som behöver ändra på sig för att få ett bättre liv och en bättre karriär ... och för att bli en trevligare och mer empatisk medmänniska. Zara behöver se sig själv i spegeln och inse att på sitt sätt är hon likadan som Cole. Egocentrerad. Om än inte lika rik och mäktig.

The Bridges of Madison County ... it ain't. Men det är bra för att vara Netflix.

lördag 13 juli 2024

SCEN: Hur står det till med friluftsteatern i sommar?

Sommar och sol och friluftsteater! Eller lite lätt regn och friluftsteater ...

Hur står det till med vår kära friluftsteater? Det är allt från smockfullt till ganska tomt ...


Smockat är det på Sundspärlan. Eva Rydberg har typ fyra gånger så stor publik på varje föreställning ...

Både kritiker och publik hyllar och gillar det nya stället och den nya pjäsen Ett resande teatersällskap av Andreas T. Olsson.


Korvfabrikören på Vallarna är en annan hyllad sommarteater ... Oftast fullsatt. Liksom Allsång på Vallarna. Så här ser det ut på bokningsschemat till nästa föreställning på Vallarna ... De gröna platserna längst bak är lediga, allt vitt är fullbokat. Och det finns korv i pausen! Claes Malmberg spelar Korvfabrikören.



Sorgligare är det att titta på den gamla Fredriksdalsteatern ... några få vita platser är bokade och allt grönt är lediga platser. Nötter är en ny pjäs av Adde Malmberg.


Även Falkenberg har förresten TVÅ friluftsteatrar. Teatergläntan som spelar Ronja Rövardotter är för det mesta helt fullbokad (även här lokal korv i pausen) och är du i krokarna, passa på att boka! En finfin föreställning!

Så ja, det går lite olika för friluftsteatrarna. De bästa grejerna går bäst. Och visst kan man ha två friluftsteatrar om man spelar bra grejer. Som Kevin Costner säger i en klassisk film: Build it and they will come. Sätt upp bra sommarpjäser och folk kommer. Även till mer än en teater ...
Ha en go teatersommar!

Friluftsteater i skogen! Teatergläntan Falkenberg och Ronja ... Maffigt!

Regnväder i Falsterbo - Derby uppskjutet - hästfest inställd



Falsterbo Horse Shows derby skulle ha startat klockan 15:30 idag lördag.

Men vädret kände inte till planerna ... Det har forsat ner med regn och alla funktionärer och volontärer gör just nu ett jättejobb för att tävlingen ska bli av.

Tävlingsstarten är nu satt till klockan 18.



I Falsterbo har det regnat rejält under natten och från och till under dagen. Det har dessutom kommit regn tidigare i veckan, något som ställer till det för Horse Showen.

Derbyt kommer förhoppningsvis att kunna starta klockan 18 ikväll.

– Det är otänkbart att genomföra derbyt klockan 15.30. Vi kommer göra allt för att kunna ha tävlingen idag men vi vet inte, säger Josephine Sjölin, sportchef Falsterbo Horse Show.

Uppdatering: 18.00. Det blev inget derby. Det är helt inställt. En stor besvikelse för alla tillresta hästfans ... men allra störst besvikelse för alla tillresta ryttare som rest hit med sina hästar. Derby i SVT tillhör dessutom ovanligheterna när det gäller hästgodis.

I morgon ska det bli dressyr - den gren som påverkas minst av vädret - och Grand Prix hoppning. Om det inte åskar. Vi håller tummarna nu för finväder och en fin avslutning på hästfesten!

Falsterbo idag - inte lekande lätt före för hästhoppning och derby ...

Underlaget är inte optimalt för att hästhovar ska få fäste ...

fredag 12 juli 2024

Drottning Tove regerar i Edinburgh - den gamla kulturhuvudstaden

 

Edinburgh har varit kulturhuvudstad ... och det är lätt att förstå varför. Från historiens vingslag och framår. Harry Potter skrevs på ett café i Edinburgh och den som gillar gamla slott och herresäten får sitt lystmäte. 


Många orienterare - däribland Tove Alexandersson och Emil Svensk - har uttalat sig mot att sprint tar över mer och mer inom orienterignen. Många, i alla fall alla i den svenska truppen, verkar ha börjat med orientering för att de gillar att springa ute i skogen. Att springa på asfalt och kullersten är inte samma sak.


Jag misstänker att den nya vurmen för sprint har en hel del att göra med publikfrieri. Stora delar av världens TV-publik kanske inte är så intresserade av att titta på skog, skog, skog, stenar, gropar och mer skog (undertecknad älskar det!). Istället bjuder man på vykortsvackra vyer och turistreklam från vackra ställen runtom i världen. Världscupen tidigare i år har sänts från ställen som ser ut som Hotell Portofino (som spelades in i närheten) och Edinburgh är verkligen fotogeniskt. Man börjar med reklam för slott och parker och Holyroad House. Jag har bott i Glasgow och känner igen det mesta.

Hur går det då för svenskarna som älsar skogen denna första dag på VM i orientering?

Emil Svensk fyller år idag, gör ett kanonrace och leder länge. Han slutar trea.

Gustav Bergman slutar fyra. 

Martin Regborn tar sin första VM-guld medalj.


Och Tove Alexandersson ... tar sin tjugonde VM-guld medalj. 20 guld. I VM. Få idrottare har ens ett ... och hon har totalt tyo 32 VM-medaljer. (Jag kan ha tappat räkningen lite. Det är i alla fall över trettio) och massor av EM-guld och EM-medaljer och Världscupvinster och vinster av totala världscupen.

Vad säger man? Jättegrattis Tove, som vinner i en gren som du inte ens gillar ...

Sympatiska fina Tove ägnade en stor del av intervjun åt att hylla hela laget i allmänhet och Martin Regborn i synnerhet, som har en stor del i guldet, enligt Tove själv. Kul att han fick ett eget första guld när han är så generös och hjälpsam, kul att det blev en dubbel.

Alla andra medaljer gick till Schweiz - föga överraskande.

Och på söndag är det stafett. Mer vyer från Edinburgh. Där orienterarna springer genom en stor del gränder med soptunnor som de måste väja runt ... ja, ja, det är väl också en del av stadsbilden.

Fast inte så mycket turistreklam som att se ut som Hotell Portofino.