torsdag 17 september 2020

BOK: Sonja och skilsmössan av Måns Gahrton, Johan Unenge

Författare: Måns Gahrton, Johan Unenge
Titel: Sonja och skilsmössan 
Läsålder: 3-6 år
Antal sidor: 40
Utgivningsdatum: 2020-09-14
Förlag: Bonnier Carlsen
Illustrationer: Johan Unenge
ISBN: 9789178036745


Det här hade kunnat bli en skittråkig pedagogisk pekpinnebok om det inte vore för att Hotell-Gyllene-Knorren-paret Måns Gahrton, Johan Unenge ligger bakom idéen och utförandet. Bilderna är supervackra, härlig modern akvarellkänsla, ofta heluppslagsbilder med stor dramatik och små detaljer i handlingen ... 

Väldigt humoristiskt och finkänsligt kretsar handlingen kring protagonisten Sonjas två mössor. Farmor har stickat en randig mössa som pappa ger henne, och mamma köper en fin ny röd mössa med tofs i en affär. 

Sonja byter mössa varannan vecka, så att alla ska vara glada, och först tycker hon att hon är fin i båda mössorna, men sedan blir hon förbannad och tycker att INGEN mössa passar ... och vägrar både mössa och ytterkläder. Då först börjar föräldrarna lyssna ... Sedan är båda mössorna fina igen, och protagonisten kan ha vilken hon vill när hon vill ...

En fin allegori, som visar att det inte gäller att tappa huvudet, och att man ska ta det kallt ... speciellt i snöiga, snåriga möss-situationer.


BOK: När Mamma Mu mötte Kråkan första gången - Århundradets prequel! - av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist

Författare: Jujja Wieslander
Titel: När Mamma Mu mötte Kråkan första gången 
Serie: Mamma Mu och Kråkan
Läsålder: 3-6 år
Antal sidor: 32
Illustrationer: Sven Nordqvist
ISBN: 9789129725650
Utgivningsdatum: 2020-08-28
Förlag: Rabén & Sjögren


Århundradets prequel! I alla fall i den svenska barnboksvärlden ... Så marknadsförs denna nya bok som inte kommer att göra några Mamma Mu och Kråkan fans besvikna. Kråkan är redan en fullfjädrad karaktär (ursäkta ordvitsen!) --- och det är också Mamma Mu. De är som de alltid har varit.

Mamma Mu är vänlig, snäll, omtänksam, optimistisk och allmänt Mamma-Mu-ig. 

Kråkan är grinig, sur och deprolerad. 

Fast egentligen heter det deprimerad ... Kråkan har födelsedag och är inte glad, inte alls som i den gamla sången "Ska man inte vara glad på sin födelsedag, när ska man då vara glad ...?!"

Kråkan försöker beställa korv och pommes i korvkiosken. Hon som säljer korv hör inte hans beställning, utan bara kra-kra-kra ... Men Mamma Mu kan prata med människorna och av bondefamiljen beställer hon en pannkakstårta ... PRECIS som i Pettson och Findus! Findus firas med pannkakstårta av Pettson ... (konstigt nog kan Mamma Mu prata med människor men det kan inte Kråkan --- lite ojämnt fördelad antropomorfiserig!)

Och Mamma Mu fixar paket också.

Till sist låter sig Kråkan firas av en ko ... och de blir vänner.

När det gäller århundradets prequel ... var inte det när Pettson hittade kattungen Findus i en ask med Findus ärtor och de blev vänner ... ?!

Sven Nordqvist har i alla fall varit med om BÅDA århundradets prequel - med den äran! Är inte detta värt att fira med pannkakstårta?!

Ska man inte vara glad när man läser Mamma Mu (och Pettson och Findus) och kollar in alla de festliga illustrationerna ... när ska man då vara glad, trallalla?! Värt att påminna om: Mamma Mu föddes i radio, med sång och musik, och Mamma Mu är fortfarande en väldigt audio-orienterad figur. Man kan riktigt höra hennes röst och hennes rim --- och hennes sång! --- även i böckerna, men det är  juhärligt med de tryckta böckerna med Sven Nordqvists illustrationer. Nu har ju Mamma Mu och Kråkan ett nytt bok-tryckt (och bok-tryggt!) liv tillsammans ... och DET är det fina i kråksången!

BG

BOK: Super-Charlie och gosedjurstjuven av Camilla Läckberg och Millis Sarri

Författare: Camilla Läckberg
Titel: Super-Charlie och gosedjurstjuven
Serie: Super-Charlie (del 2)
Läsålder: 3-6 år
Antal sidor: 40
Illustrationer: Millis Sarri
ISBN: 9789178038480
Utgivningsdatum: 2020-06-01
Förlag: Bonnier Carlsen

Deckarna blir allt yngre! 

Många deckarförfattare har även slagit sig på att skriva deckare för barn. 

Anna Jansson skriver om Maria Werns son Emil som löser fall på Gotland, Katarina Mazetti har skapat en ny variant av femgänget, liksom norrmannen Jørn Lier Horst  i Maltesergåtan och Salamandergåtan, Jens Lapidius har gjort en barndeckarvariant av Jönssonligan (som i o f s redan finns i barnfilmsvariant ...)  i Dillstaligan ... och så vidare.

Men Camilla Läckberg har slagit rekord när det gäller ung-het i deckare!

Super-Charlie är barnens egen hjälte ... och han är en superbaby som kan prata och flyga iklädd blöjor ...

När ett gosedjur försvinner i kvarteret måste Super-Charlie plocka fram alla sina detektivkunskaper för att lösa mysteriet. Att träna upp sin Superhörsel vore också bra, så han har schemat fullt.

Så många är misstänkta. Och den enda som vet att Charlie egentligen är Super-Charlie är mormor ...

Detta är deckardrottningen Camilla Läckbergs andra bok om den charmige och sure bebishjälten Super-Charlie.

BG

onsdag 16 september 2020

BOK: Alfons Åberg undersöker och experimenterar av Karin Johansson

Författare: Karin Johansson
Titel: Alfons Åberg undersöker och experimenterar
Serie: Alfons
Läsålder: 3-6 år
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129726008
Utgivningsdatum: 2020-07-31
Förlag: Rabén & Sjögren

Alfons funderar och klurar mycket på varför saker är som de är. Varför smälter isbitarna i saften och varför kommer det rök ur kastrullen när pappa kokar vatten? Gör enkla experiment tillsammans med Alfons av saker som redan finns hemma. Upptäck gas, molekyler och hur saker funkar.

Det här är en Alfons-temabok med fokus på experiment och undersökande hemma i köket.

Det här passar barn i förskoleåldern och .... extra plus: allt kan göras hemma! Man behöver inte köpa in så mycket grejer, det mesta är basvaror som man ändå har.
Experimenten i boken är boken är lagom - inte för svåra eller för lätta för den tänkta målgruppen.

Boken är lättläst och överskådlig. Står tydligt vad man behöver fixa före experimentet och sedan hur man genomför det ...Ett uppslag per experiment.Varje uppslag har en informationsruta där det förklaras vad som händer i experimentet. 

Först kan man diskuttera vad som hände och varför man tror att det blev som det blev ... och sedan kan man läsa svaret. Mycket kul - och billigt! - pyssel!

Fråga Lund för småttingar blir Fråga Alfons!

Gunilla Bergströms original-Alfons var väldigt fundersam av sig, så det passar sig med denna spin-off bok med Alfons.

BG

BOK: Rick av Alex Gino - Vad hände sedan med Melissa?

Författare: Alex Gino
Titel: Rick
Läsålder: 9-12 år
Antal sidor: 212
Översättning: Ylva Kempe
Originaltitel: Rick
ISBN: 9789178131495
Utgivningsdatum: 2020-06-10
Förlag: Lilla Piratförlaget


Vi var många som gillade Alex Ginos bok George - en bok som borde ha hetat Melissa! - och vi är många som undrar vad som hände sedan med Melissa. I den nya boken Rick får vi svaret ...


Rick är inte direkt blyg, men han är en sådan kille som aldrig gör något väsen av sig. Visst är pappa väldigt påfrestande med sitt snack om snygga tjejer och om Rick sett några snygga tjejer i skolan, visst är bästa vännen Joey påfrestande med sina pranks och sitt snack om snygga tjejer ... Men Rick säger inte emot.

Inte förrän han börjar sexan och får nya vänner, bland annat en tjej som heter Melissa ... Rick känner igen att hon tidigare hette George och hon blev rejält mobbad av Ricks taskige bästis. Rick följer efter Melissa till skolans regnbågsförening och där lär han känna många nya personer. Potentiella nya vänner ... Om det inte vore för Joey. Och farsan.

Men Rick får en ny allierad i farfar, en krutgubbe som gillar sci-fi och crossdressing --- gärna slå två flugor i en smäll (klä ut sig till utomjordisk kvinna). Men farsan vet inte om det ... Det är som om all frigjordhet hoppat över en generation.

Vad som är underligt med Rick är att huvudpersonen i denna bok lär känna sin farfar. Det är för bövele hans farfar, man brukar hänga med farfar, farmor etc. på jobbet en dag, eller en helg, eller ett lov ... 12 år är väldigt sent för att lära känna farfar! Och han borde egentligen fortfarande jobba och inte bara sitta framför TVn och titta på gamla sci-fi-serier, eftersom Ricks föräldrar bildade familj redan i college.

I Kanaler båtar och kärlek åker Tim och Pru över hela jorden och de är typ 88 ... Det är väldigt länge sedan som panchisar nöjde sig med att sitta hemma och titta på gamla repriser. Och som sagt, farfar borde fortfarande ha jobbat.

Och varför ska man få collegepoäng för att hänga med farfar? Det är ju typ en fördel för fasiken!

Rick är tyvärr en väldigt fördomsfull bok mod äldre och äldre generationer ... vilket är synd i och med att boken försöker sälja sig med att arbeta mot fördomar.

Vad som är kul är att man får träffa Melissa igen.

Det är också positivt att man tar "ace" på allvar --- Rick är asexuell (kallat "ace"), han tänder varken på tjejer eller killar --- och i ett samhälle där barn sexualiseras och blir till sexobjekt och ska hitta en partner och "bli ihop" i allt yngre åldrar (se t.ex. mycken svensk barlitteratur) och det finns så många folk som likt ricks bästis och farsa kräver att man ska spana på snygga tjejer i skolan.

Det som är mindre bra är klubben som Rick går med i --- man tycks mest diskutera grammatik (som INTE är ett hett ämne bland svenska 9-12-åringar, bokens målgrupp), och när man översätter så ... "singulart de?" --- vad är det för nåt, är det är hemma, och varför bry sig, när man bara kan säga hen?


Kanske dags att exportera hen till Amerika? Ordet är en bra uppfinning!


Det finns fler böcker av Alex Gino som handlar om marginaliserade barn ... och Rick får ett lyckligt slut till sist, när han kommer ut som "ace" och liksom Melissa kräver att man tar honom på allvar och inte bara säger att han kommer att växa ifrån det ...

 

BOK: Korta godnattsagor av Susie Linn

Författare: Susie Linn
Titel: Korta godnattsagor
Läsålder: 3-6 år
Antal sidor: 160
Originaltitel: 5-minute Bedtime Stories
Illustrationer: Olika illustratörer
Formgivare: Gail Yerrill
ISBN: 9789178616794
Utgivningsdatum: 2020-07-08
Förlag: Lind & Co


Ett halvdussin korta godnattsagor som, enligt originaltiteln, tar ungefär fem minuter att läsa. En om dagen och så favorit i repris gör att detta räcker en vecka ... och nästa vecka börjar man om igen!

Berättelserna utstrålar charm, fantasi och trygghet, fin, slitstark utgåva som har extra mjuka, vadderade pärmar att hålla i (och som är lätta att torka av).

Roliga karaktärer och fina illustrationer. Sagorna är lagom långa.

En handlar om en ensam enhörning, en om djuren som kurar ihop sig tillsammans när det börjar regna, en handlar om nallebjörnar, en om världens bästa "granny" ... 

Stora och små djur, och kärlek och vänskap, charmiga sagor, mysiga bilder ... En mycket bra och slitstark sagosamling --- på mer än ett sätt!

BG

BOK: Skuggan bakom dig - Anna Janssons nya deckarserie fortsätter med hett cold case ...

Författare: Anna Jansson
Titel: Skuggan bakom dig
Serie: Bergslagens blå (del 2)
Antal sidor: 398
ISBN: 9789113107363
Utgivningsdatum: 2020-08-12
Förlag: Norstedts

"Hett cold case" låter som en emotsägelse. Men det är vad Anna Jansson levererar ... I och med Dotter saknad preseterade Anna Jansson en ny huvudperson, Kristoffer Bark, och mutade in ett nytt geografiskt område, Örebro. 

Kristoffer Bark fick i slutet av förra romanen en ny cold case grupp att leda, i och med att han lyckats lösa mordet på sin egen dotter som hände för länge sedan. Nu jobbar Barks grupp med ett nytt fall, ett tio år gammalt olöst mord där en singelmorsa försvann för att sedan hittas mördad, på botten av Lanna badgruva. (Om du brukar semestra i dessa områden --- snart ser du lik överallt, utanför din favoritcamping, där du brukar äta glass, där du brukar bada, där du brukar åka på utflykt, där dina vänner har stuga ... och så vidare ...) En medlem i Barks grupp, Sara, förföljs på samma sätt som offret som gruppen undersöker ... Är hon härnäst på tur? Sara är sjukskriven för utmattningssyndrom och skildringen av denna nya folksjukdom ligger ju helt rätt i tiden av Anna Jansson.

Så ja, detta blir ett hett cold case. Säkert vida debatterat av Anna Janssons fans. Anna Jansson har nu ett nytt hem i Örebro (på riktigt, inte bara i litteraturens värld) och det kommer säkert fler böcker om Bark och Örebro med omnejd.

Om författaren: År 2020 firar Anna Jansson tjugo år som författare. Hennes romaner om kriminalinspektör Maria Wern har sålt i närmare fyra miljoner exemplar och är översatta till sjutton språk. 2019 lanserades Anna Janssons nya deckarserie om kommissarie Kristoffer Bark med boken Dotter saknad. Anna Jansson skriver även på en serie barnböcker med Maria Werns son i huvudrollen som deckare och så en feelgoodserie om en hårfrisörska --- alla med hem på det vackra Gotland.

BG

tisdag 15 september 2020

BOK: Agatha Christie 130 år idag! - Fira med En 100 år gammal dos stryknin!

Agatha Christie 130 år idag! - Fira med En 100 år gammal dos stryknin!

En dos stryknin: 100 år av Agatha Christie-berättelser

I dag skulle Agatha Christie ha fyllt 130 år! Det firas med en nyutgivning av hennes debutroman The Mysterious Affair at Styles, som på svenska fick titeln En dos stryknin, och som gavs ut för 100 år sedan.
En dos stryknin är romanen i vilken den pensionerade belgiske detektiven Hercule Poirot löser ett till synes omöjligt fall på brittisk mark, och boken lade grunden för pusseldeckaren som genre och blev startskottet för Agatha Christies långa karriär.
Agatha Christie är än i dag världens mest översatta författare och världens mest säljande författare. Den unike Hercule Poirot, krigsflykting och mästerdetektiv som hamnar i England under första världskriget, har kommit att bli en av litteraturens mest älskade och odödliga karaktärer. Artig, smart, socialt kompetent och "metrosexuell" innan detta var ett trendigt begrepp. Ingen kan tänka på Poirot utan att tänka på manlig fåfänga, perfekta mustascher, oklanderligt mode och ett sinne för skönhet och symmetri.

En dos stryknin tillkom efter att Agatha slagit vad med storasyster Madge. Systern utmanade Agatha att skapa en mordhistoria där läsaren inte skulle förstå vem mördaren var. - men där alla ledtrådar var tillgängliga för läsaren. Fair play, så att säga. 
Agatha Christie var utbildad i kemi och hon började skriva pusseldeckaren medan hon arbetade på sjukhuset i Torquay under första världskriget. Hon kunde mycket om olika läkemedel, och gift blev mordmetoden i hennes debutroman - liksom i många av de senare deckarna. I den svenska titeln finns en spoilervarning - att det är en dos stryknin som har använts.

Manuset till En dos stryknin accepterades av The Bodley Head, fyra år efter att romanen hade skrivits. Men på ett villkor: att Christie skulle skriva om slutet. Denna jubileumsutgåva innehåller även originalslutet, för första gången översatt till svenska. 

Boken ingår i Bookmark Förlags jubileumsserie med Agatha Christie-klassiker. Originalöversättningen är gjord av Eva Wahlenberg, originalslutet är översatt av Helen Ljungmark. För den den snygga retroinspirerade omslagsdesignen står Sara R. Acedo.

Jubileumsåret innehåller även ett pocketsläpp och en filmlansering: i oktober går Christie-klassikern Döden på Nilen upp på landets biografer, i regi av Kenneth Branagh (som även spelar Poirot, med magnifika mustascher) och i samband med premiären släpps pocketutgåvan i översättning av Helen Ljungmark.

Jubileumsåret bjuder även på ett alldeles nytt äventyr med 100-års jubilerande Hercule Poirot i bokform, signerat av Sophie Hannah.

Nu för tiden är det vanligt med deckardrottningar --- men förr i tiden förknippades deckargenren med män och Sherlock Holmes. Det tog lång tid för Agatha Christie att hitta ett förlag som ville satsa på en kvinnlig författare som inte skrev under manlig pseudonym (eller neutrala initialer) --- och hennes beslut att inte vara anonym, att skriva Agatha Christie på omslaget gjorde att glastaket för deckare krossades - en gång för alla. 

Agatha Christie lanserade även de  första bästsäljande kvinnliga deckarna - Frankie (Lady Frances Derwent) i Why Didn't They Ask Evans?, Tuppence (Prudence Cowley Beresford) i The Secret Adversary och givetvis allas vår favorit Miss Marple - som ligger tvåa efter Hercule Poirot i antalet lösta litterära mysterier. Miss Marple lanserades 1930 i The Murder at the Vicarage och är alltså 10 litterära år yngre än de belgiske deckare.

Agatha Christie var förresten också en pionjär inom surfning ... (På vatten. Inte på internet.) Hennes många resor resulterade i många exotiska miljöer i romanerna.

Fira Agatha Christie jubileet med En dos stryknin i bokform, en god kopp te, lite symmetriskt ordnande à la Poirot - eller lite stillsam stickning medan du observerar din omgivning à la Miss Marple.

Ett fyrfaldigt leve för Agatha Christie - vars böcker nu verkligen har levat i hundrade år!

Belinda Graham

måndag 14 september 2020

BOK: Paddington ordnar allt - Fixar-nallen firar 60 år i år!

Författare: Michael Bond
Titel: Paddington ordnar allt
Antal sidor: 138
Översättning: Ingrid Warne
Originaltitel: Paddington Helps Out
Illustrationer: Peggy Fortnum
ISBN: 9789178933785
Utgivningsdatum: 2020-05-29
Förlag: Modernista

Paddington ordnar allt fyller 60 år i år. Visst är det då passade med en jubileumsutgåva? Paddington gillar att hjälpa till och han vill så gärna ordna allt ... men oftast ställer han till det, i alla sin välmening.
Som vanligt när det gäller Paddingtons öden och äventyr så är detta en kapitelbok där varje kapitel presenterar ett avslutat äventyr --- med tillhörande rabalder och förvecklingar.

Historierna som finns samlade i Paddington ordnar allt är: A Picnic on the River (Paddington och familjen Brown hyr en båt ... och gissa vem som ramlar överbord!), Paddington Makes a Bid (Herr Grüber tar med Paddington till en auktion, när det är dags att fylla på antikaffären, och Paddington vill verkligen hjälpa till och göra fynd!), Paddington and "Do It Yourself" (Efter att Paddington läst ett gör-det-själv reportage är han övertygad om att han kan snickra ihop en fin present till Mr Brown), A Visit to the Cinema  (Paddingtons första biobesök blir något alldeles extra), Something Nasty in the Kitchen (Paddington försöker laga middag till Browns), Trouble at the Launderette – (Paddington försöker göra grannen, Mr Curry, en tjänst), Paddington Dines Out – (Paddington fyller år och hela familjen ser fram emot god mat - medan Paddington vill ha en marmelad).

Picknick utflykter och "a day out" är fortfarande populärt. Man behöver inte åka långt --- eller göra något dyrt --- för att ha roligt --- och en dag räcker för en hel massa dramatik och äventyr. Speciellt för en björn som Paddington ...

Trender som Bond tar upp i Paddington ordnar allt har hunit bli ännu starkare och ännu mer aktuella idag! Så många tidningar, tidskrifter och även TV-program får gör-det-självandet att se så löjligt lätt ut. I själva verket är det löjligt svårt. När det gäller Paddington går allt fel som kan gå fel ... Och inte blir den nya hantverkshobbyn lättare av att Paddington har tassar. Auktioner och antikviteter ... denna volym av Paddington fyller 60. The Antiques Road Show (eller Engelska Antikrundan, som programmet kallas på SVT) har fyllt 40. Och är trendigare än någonsin. Folk köar i timmar för att få reda på om kanske det som de hittat, ärvt, fyndat eller ropat in på auktion är värt något. ? Vad ökar i värde, vad minskar i värde? 

Herr Gruber är ute efter fynd på auktionen, som han sedan kan sälja i sin antikaffär med en viss förtjänst. Då får man inte tappa huvudet och ge för mycket ... Men ingen kan ju slå Paddington när det gäller sparsamhet! Så när Paddington räknar upp sina surt förärade slantar vågar ingen bjuda över ... för den lille björnen är ju säkert en antikexpert och dyrbarheten är ju säkert en förfalskning ... För ingen sätter väl sina kladdiga marmeladburkar i en ovärderlig antikvitet? Jo .. Paddington! Fast den lille björnen har ju rätt. Att använda och älska saker är en del av deras historia. Man ska våga uppskatta saker för att de är fina -- och i en vacker antikvitet smakar marmeladen ännu godare. 

Biobesök är något alldeles extra -speciellt när man aldrig förr har varit på bio! Paddington har så sett fram emot att se en klassisk western, white hat, black hat, hjältar och skurkar, action och pang-pang ... och han vill bjuda hela familjen på bio. På den här tiden var biografer "movie theatres" och man fick ett helt program för sina slantar. Kvällens program bjuder bland anat på live musik från en känd pianist. Massor av festliga förvecklingar uppstår uder kvälle --- bland anat så klagar Paddington direkt på att filmen var för kort, han fick inte valyta för pegarna. Vad han hade sett var "previews" -- alltså reklam för kommande veckas program och framtida filmer.

Att försöka göra snälla saker för sin familj och vänner --- hjälpa till med matlagning och tvätt --- är ett tidlöst tema, och så mycket kan gå snett när det ska mätas och lagas och kokas ...

Familjen Brown får mycket mer mat än vad de någonsin kan äta upp och Mr Curry får mycket mindre ylletröjor än vad han någonsin haft.

Födelsedagsmiddagen är ett äventyr helt i Paddingtonklass --- för ingen annan  går väl på femstjärnig restaurang för att äta en marmeladmacka? Men Paddington har ju helt   rätt --- man ska äta det godaste man vet när man firar istället för någon underlig specialitet, och en femstjärnig restaurang måste ju ha extra god marmelad!

Paddington har föresten två födelsedagar om året ---en sommarfödelsedag och en vinterfödelsedag. Men hur många födelsedagar som han än firar ... så åldras han aldrig ett morrhår!

Paddington känns fortfarande lika ungdomligt pigg och nyfiken 60 år senare.

Boken innehåller de klassiska Paddington illustrationerna av Peggy Fortnum - ständigt lika humoristiska, kluriga och underfundiga.

BG


FILM: Paddington - Please look after this bear!



Paddington anländer till Paddington Station - med en lapp runt halsen.

Paddington - En alla tiders björn för alla tider



Paddington är urtypen för den artige främlingen. Han kommer som flykting till Storbritannien med en lapp runt halsen och hittas av den snälla familjen Brown på en tågstation i London. Stationen heter Paddington - därifrån fick den lille björnen sitt brittiska namn.

Michael Bond skrev Paddington med andra världskrigets lappförsedda barn i färskt mindre. Barnen i London förseddes med lappar med adresser runt halsen, precis som paket (och precis som Paddington långt senare) och skickades ut på landet för att undkomma nazisternas fruktansvärda bombningar av den brittiska huvudstaden.

Det fanns fullt av lappförsedda barn på tågstationerna. För många barn var det mer traumatiskt att skickas bort än att stanna i London och utsättas för livsfara.

Efter andra världskriget kom flyktingströmmarna. Ett minnesvärt porträtt av en flykting i Paddington-böckerna är Mr Gruber. Man kan bara tänka sig de fasor och den förföljelse han utstått i sitt hemland - böckerna går inte in på detta i detalj, men man förstår ändå. Många flyktingar vill inte berätta om sitt förflutna, de vill leva här och nu och se framåt och glädja sig över att de kommit till ett fredligt och vänligt land. För det här landet är väl fredligt och vänligt? Läsare av Paddington lärde sig älska Mr Gruber, en artig antikhandlare på Portobello Road och Paddingtons bäste vän, och förhoppningsvis tog de med sig den kärleken och toleransen även ut i verkliga livet.

I filmerna avslöjas lite mer om Mr Gruber när han berättar om sin barndom. Han minns att han som liten pojke sattes på ett tåg till England och London blev hans nya hem. Judiska barn kom i 10 000 tals till Storbritannien på 1930-talet - de resande barnen var försedda med lappar, precis som Paddington, och fick nya hem i nya familjer. Samtidigt tog Amerika emot 0 judiska barn. President Rooseveldt och senaten var emot att ta emot ... Detta kan man bland annat läsa mer om i den nyutkomna romanen Sista tåget till London (Historiska Media). 

Paddington kommer ständigt i nya utgåvor på olika språk i olika länder (i Sverige på Modernista förlag) och Paddington gör fortfarande världen lite varmare och lite vänligare och lite mer optimistisk - och lite mer marmeladkladdig!

Ytterligare en inspirationskälla för Paddington kan ha varit Hercule Poirot - jämte Paddington världens mest kände flykting och världens näst mest kände detektiv (efter Sherlock Holmes). Poirot presenteras i den allra första boken The Mystierious Affair at Styles som en flykting från krigets Belgien (första världskriget) - och även folk som vanligtvis inte gillar "forreigners" smälter som smör inför Poirots avväpnade artighet och vänlighet. Paddington har precis samma sätt att artigt lyfta på hatten, konsekvens använda artiga titlar ... och charma alla som har fördomar mot främmande björnar. Poirot fyller 100 år i år. Paddington är inte fullt så åldersstigen ...

Hans namn var Bond - Michael Bond
.
Paddingtons skapare Michael Bond gick bort, 91 år gammal. Han stod fast vid sina ideal, de ideal han visade i Paddington hela sitt liv. När Paddington skulle filmatiseras var han noga med att han ville ha invandrare representerade i rollistan. Mr Gruber skulle definitivt spelas av en person med flyktingbakgrund. Detta var Michael Bonds sista önskan. Nu blev det inte så. Herr Grüber spelas av en britt. Men man kan ju knappast klaga på Jim Broadbent som skådespelare - han utstrålar ju en sådan Grüber-liknande vänlighet! Dessutom kopplar man redan ihop Broadbent med två andra klassiska barnboksserier - Björnbärsstigen och Narnia. Paddington själv har en urbrittisk röst - gjord av Q-skådespelaren Ben Whishaw. Men man kan heller inte klaga på Ben Whishaw som skådespelare - han är urbra i allt han gör! Han har en fantastisk röst. Vare sig han spelar Shakespeare-kung eller söt nallebjörn. Hans näsa påminner också om Paddingtons nos.

Men ... Det är ändå lite synd att man inte brydde sig om författarens önskningar. Visst, man kan inte alltid hålla sig till boken, bok är bok och film är film - men Bonds önskningar är inget som skulle ha gjort filmen längre eller sämre på något sätt.

Filmerna Paddington och Paddington 2 lyckas ändå med konststycket att vara charmiga och fartfyllda samtidigt som de predikar tolerans och en inkluderade filosofi. Barnen tar Paddington till sina hjärtan omedelbart!

Många bildrutor känner man direkt igen från Peggy Fortnums klassiska illustrationer - som den där Paddington kämpar med att gå, med ena tassen fast i en blomkruka! Skratten ekar och alla har hejdlöst roligt.

Paddington själv gick för första gången på bio år 1960 - i boken Paddington Helps Out. 60 år jubileum för detta i år! Paddington hade länge sparat sina slantar för att ha råd med en "double bill" - två långfilmer, en journalfilm, en tecknad film och ett liveframträdande av en berömd pianist ingick i priset. Det mest spännande och framemotsedda under hela biobesöket var att få se orgeln åka upp genom scengolvet vid biografduken ...

På den här tiden hade inte alla TV, så ett biobesök var extra spännande. Senare skaffade familjen Brown TV och Paddington blev TV-stjärna --- både i böckernas värld och i verkligheten. Michael Bond skrev flera specialhistorier med Paddington för det populära programmet Blue Peter på BBC - där Bond själv jobbade som kameraman.


Marmelad och honung och snällhet

Det finns många tillägg i de nya filmerna - saker som aldrig fanns med i böckerna - som en elak skådespelare som spelas av Hugh Grant. Han nästan stjäl showen! Ibland har man intrycket av att Paddington filmerna gärna vill ha en amerikansk modell med hjälte och skurk, istället för att följa den gamla Michael Bond modellen, om att det lönar sig att vara snäll. Det finns inga skurkar i Paddington böckerna. Det finns missförstånd, det finns en granne som är påfrestande (Herr Curry), men alla tycker innerst inne om Paddington.

Det är inte konstigt att barnen blandar ihop Paddington och Bamse. De har vara-snäll-filosofin gemensam. Förutom att de båda två är björnar. Och förutom att de båda två alltid klarar sig, mot alla odds, och med lite hjälp från många små - och stora - vänner. För vänner är bra att ha, då är man rik på riktigt!

Enda skillnaden verkar vara att en av björnarna gillar marmelad och den andra gillar honung ...

Sensmoralen med Paddington har aldrig förändrats genom åren: Det lönar sig att vara snäll. Det lönar sig att ha vänner. Det är alltid bra att ha en marmeladmacka i reserv!

Det kommer att bli en Paddington 3. Den lille björnen med marmeladmackorna gör comeback igen, och lär ännu en generation att bli lite snällare och lite mer toleranta och lite mer öppna ...

Det skulle Michael Bond ha gillat.

Filmmakarna har läst noga på lappen kring Paddingtons hals. Det stod: Please look after this bear.



BG

BOK: Höstens heta serienyheter från Egmont Comics!


Egmont Publishing serieboknyheter hösten 2020.

Egmonts utbud av kvalitetsserier i bokformat fortsätter att växa i snabb takt. Höstens nyheter bjuder bland annat på ett par högt efterlängtade uppföljare, en fransk succéserie och ett kärt återseende med två riktiga kultserier. Dessutom släpps inom kort de första två volymerna av ankgiganten Don Rosas exklusiva bokserie ”Don Rosa-biblioteket”.
Under de senaste två åren har Egmont mer än fördubblat sitt utbud av tecknade serier i bokformat. Bakgrunden är ett växande läsarintresse och ett ökat utbud av nya serier. 


– Vi upplever ett stort sug efter serieböcker just nu. Både från unga och vuxna läsare, och både efter nytt och klassiskt innehåll, säger Ulf Nilsson, affärsområdeschef på Egmont. – Vi ser också en tydlig trend i att det kommer allt fler serier skapade av kvinnliga kreatörer och med kvinnliga karaktärer i huvudrollerna. Det är en väldigt positiv utveckling och har bidragit till att ytterligare bredda och höja kvaliteten på vårt starka serieutbud, fortsätter Ulf.
Nedan följer ett urval av Egmonts serieboknyheter för hösten 2020:
Norrsken 2: Vikingarna och Oraklet – av Malin Falch

Vikingarna och oraklet är uppföljaren till den första boken i den hyllade och prisbelönta serieboken Norrsken – Resan till Jotundalen av Malin Falch. Här får vi återigen följa med flickan Sonja och trollpojken Espen på äventyr i den magiska och vackra Jotundalen. Nya faror tornar upp sig när vikingarna i dalen allierar sig med ett orakel för att sätta stopp för Espen, och Sonja dras in i en dödlig konflikt. Är planerad till totalt 10 böcker.


Ålderskategori: Barn & Ungdom 9-12 år
Sidantal: 148

Pris: ca 169 kr
Björnar – av Malin Falch

I denna fristående berättelse från Norrskens universum får du veta var den godmodige Björnar kommer ifrån och hur det kom sig att han blev en så god vän till Espen. Björnar utspelar sig trettio år före Sonjas resa till den magiska Jotundalen.
Ålderskategori: Barn & Ungdom 9-12 år
Sidantal: 64

Pris: ca 149 kr
Djurslottet 1: Fröken Bengalore – av Xavier Dorison och Félix Delep

Fröken Bengalore är den första delen av fyra i serien om Djurslottet. Handlingen är löst baserad på George Orwells roman Djurfarmen från 1945 och är bitvis skrämmande aktuell. Berättelsen utspelar sig någonstans på den franska landsbygden, någon gång mellan de två världskrigen. Här hittar vi Fröken Bengalore – en rädd och kuvad katt som försöker skydda sina två ungar, och som ger sig i kamp mot orättvisan och diktaturen.
Ålderskategori: Vuxna
Sidantal: 72

Pris: ca 159 kr
Silas Corey: Aquilamysteriet 1 och 2 av Fabien Nury och Pierre Alary
1917. Första världskriget rasar och oppositionen försöker störta regeringen. Privatdetektiven Silas Corey letar efter en försvunnen reporter och ett mystiskt frimärke, när hans vägar korsas med den mytomspänne och fruktade spionen Aquila.

Till våren kommer den andra albumsviten med Silas Corey: Zarkoffs testamente
Ålderskategori: Vuxna
Sidantal: 64

Pris: ca 149 kr/st
Sorceline 3: Mitt hjärta söker svar – av Sylvia Douyé och Paola Antista 

I denna tredje delen av den populära äventyrsserien med Sorceline får vi följa med på nya intriger på skolan för kryptobiologi, med magiska djur, älvor och vampyrer. Vi får äntligen också reda på hur och varför Sorcelines klasskamrater förvandlats till glasstatyer.
Ålderskategori: Barn & Ungdom
Sidantal: 48 

Pris: ca 129 kr
Glaskulans värld 1 och 2: Resan till Pandoria och Cyprians hemlighet – av Carbone och Gijé
I serieromanen Glaskulans värld möter vi flickan Linnea, som en dag får en magisk spelkula av sin pappa. Kulan leder henne till en magisk värld, där sökandet efter hennes försvunna mamma tar sin början. På vägen upplever hon fantastiska äventyr och träffar magiska varelser, som lär henne om vänskap, fiender och om att bli vuxen. Serien har gjort stor succé i Frankrike och varje album utgör en avslutad berättelse.
Ålderskategori: Barn & Ungdom
Sidantal: 56

Pris: ca 149 kr/st
Don Rosa-biblioteket 1 och 2: Solens son och Åter till avskyvärd 
Don Rosa är idag världens mest hyllade Kalle Anka-tecknare. Som barn inspirerades han av Carl Barks klassiska äventyr och idag är Rosas egna serier älskade av stora som små. Don Rosa-biblioteket samlar alla Rosas Disneyserier i totalt tio böcker, kompletterade med ett fylligt extramaterial. Alla serier är noggrant restaurerade efter Rosas egna färganvisningar och all dialog är granskad för att ligga så nära Rosas originaldialog som möjligt.
Bok 1 släpps den 25 september och bok 2 i december.
Ålderskategori: Barn & Ungdom, Vuxna
Sidantal: 208

Pris: ca 662 kr/st
Åsa-Nisse: Nu blåser vi fjärsman – av Pidde Andersson och Patrik Norrman
Få svenska figurer är så älskade och ständigt aktuella som Åsa-Nisse. Manusförfattaren Pidde Andersson och tecknaren Patrik Norrman började 2016 skapa nya Åsa-Nisse-serier med modern prägel, och här samlas ett urval av deras sjövilda äventyr i en lyxig hyllningsbok. Deras version av Åsa-Nisse har kallats såväl "retro-cool" som "hipster-Nisse”, vilket kan tolkas som att skaparna lyckats med sina intentioner.
Ålderskategori: Vuxna
Sidantal: 96

Pris: ca 159 kr
Bacon & Egg: Serverat och klart – av Patrik Norrman
Ett kärt återseende av Patrik Norrmans ikoniska serie, som tidigare har gått i tidningarna Bacon & Ägg och Herman Hedning. Boken innehåller en späckad samling hisnande och osannolikt galna äventyr, med vännerna Bacon och Egg. Äventyrens minst sagt bisarra händelsekedjor tar med läsarna till märkliga platser och möten med underliga figurer, och slutar ofta helt oväntat, men ändå helt logiskt.
Ålderskategori: Vuxna
Sidantal: 224

Pris: ca 349 kr

söndag 13 september 2020

FILM: Paddington som biohjälte!



Paddington är tillbaka ! Och det betyder ... MER marmeladsmörgåsar!!!


Äventyren  utspelas i London under någon obestämd nutid - ändå skymtar man gammaldags röda telefonhytter, i en av världens mobiltätaste städer. Det är som om man måste få in röda telefonhytter och röda dubbeldäckare ---- annars känner man inte att man är i London!

Andra världskrigets barn reser med paketlappar runt halsen

Paddington är urtypen för den artige främlingen. Han kommer som flykting med en lapp runt halsen. Michael Bond skrev Paddington med andra världskrigets lappförsedda barn i färskt mindre. Barnen förseddes med lappar runt halsen, precis som paket (och precis som Paddington långt senare) och skickades ut på landet för att få överleva blitzens bombningar. För många barn var det mer traumatiskt att skickas bort än att stanna i London och utsättas för livsfara. Efter andra världskriget kom flyktingströmmarna - ett minnesvärt porträtt av en flykting i böckerna är Herr Grüber. Man kan bara tänka sig de fasor och den förföljelse han utstått i sitt hemland - boken går inte in på detta i detalj, men man förstår ändå. Många flyktingar vill inte berätta om sitt förflutna, de vill leva här och nu och se framåt och glädje sig över att de kommit till ett fredligt och vänligt land. För det här landet är väl fredligt och vänligt? Läsare av Paddington lärde sig älska Herr Grüber, Paddingtons bäste vän och förhoppningsvis tog de med sig den kärleken och toleransen även ut i verkliga livet.

Hans namn var Bond - Michael Bond

Paddingtons skapare Michael Bond gick nyligen bort, 91 år gammal. Han stod fast vid sina ideal, de ideal han visade i Paddington hela sitt liv. När Paddington skulle filmatiseras var han noga med att han ville ha invandrare representerade i roll-listan. Herr Grüber skulle definitivt spelas av en person med flyktingbakgrund. Detta var Michael Bonds sista önskan. Nu blev det inte så. Alla spelas av britter. Her Grüber spelas av en britt. (Men man kan ju knappast klaga på Jim Broadbent som skådespelare - han utstrålar ju en sådan Grüber-liknande vänlighet!) Paddington själv har en urbrittisk röst - gjord av Q-skådespelaren Ben Whitshaw. (Men man kan heller inte klaga på Ben Whitshaw som skådespelare - han är urbra i allt han gör! Han har en fantastisk röst! Vare sig han spelar Shakespeare-kung eller söt nallebjörn! Hans näsa påminner också om Paddingtons ...)


Paddington i ettan - hunden Paddington håller i är förresten
också en invandrare. Från Mexico. Aye, chihuahua!

Men ... Det är ändå lite synd att man inte brydde sig om författarens önskningar. Visst, man kan inte alltid hålla sig till boken, bok är bok och film är film --- med Bonds önskningar är inget som skulle gjort filmen längre eller sämre på något sätt.

Paddington 2 lyckas ändå med konststycket att vara en charmig liten film som predikar tolerans och en inkluderade filosofi. Barnen tar Paddington till sitt hjärta direkt! Många bildrutor känner man igen från Peggy Fortnums klassiska illustrationer - som den där Paddington kämpar med att gå, med ena tassen fast i en blomkruka! Barnskratt ekar i salongen och alla har hejdlöst roligt.

Ny skurkroll spelas av Hugh Grant

Det finns många tillägg i den nya filmen - saker som aldrig fanns med i böckerna - som en elak skådespelare som spelas av Hugh Grant! Han nästan stjäl showen! Ibland har man intrycket av att Paddington filmerna gärna vill ha en amerikansk modell med hjälte och skurk, istället för att följa den gamla Michael Bond modellen, om att det lönar sig att vara snäll!

Det är inte konstigt att barnen blandar ihop Paddington och Bamse. De har vara-snäll-filosofin gemensam. Förutom att de båda två är björnar. Och förutom att de båda två alltid klarar sig, mot alla odds, och med lite hjälp från många små - och stora - vänner. För vänner är bra att ha, då är man rik på riktigt!

Enda skillnaden verkar vara att en av björnarna gillar marmelad och den andra gillar honung ...


Sensmoralen med Paddington: Det lönar sig att vara snäll. Det lönar sig att ha vänner. Det är bra att ha en marmeladmacka i reserv ...

Det kommer att bli en Paddington 3. Den lille björnen med marmeladmackorna gör comeback igen, och lär ännu en generation att bli lite snällare och lite mer toleranta och lite mer öppna ...

BG

BOK: Farliga Affärer - Rafflande thrillerdebut av Ellinor Wessel


Farliga Affärer - En rafflande thrillerdebut av Ellinor Wessel!

Författare: Ellinor Wessel
Titel: Farliga Affärer
ISBN: 9789189007864
Förlag: Bookmark Förlag


Utgivningsdatum: 2020-01-15




Det svenska deckarundret tuffar vidare, och håller sig på spåret, lika pålitligt som ett SJ-tåg. Och så kommer Farliga Affärer. Och vrålåker förbli konkurrensen, som en trimmad Porsche på autobahn.

Så här ska man göra modern thriller! Intressanta huvudpersoner, aktuella frågeställningar och extremt hög fart. Farliga Affärer är en riktig bladvändare!

Första halvan av boken överträffar med råge de senaste två Lisbeth-Salander-böckerna och även det mesta av den övriga konkurrensen när det gäller svenska deckare och thrillers. Man lär känna tre huvudpersoner och växlar mellan deras tillvaro och man rör sig i välkända miljöer. London, Malmö, Båstad, Stockholm ...

Kommissarie Thomas Stark skulle lätt kunna bli huvudperson i en ny serie med deckarthrillers. En sympatisk och allmänbildad skåning som vid 55 års ålder ser fram emot sin pension, och drömmen att åka på intressanta arkeologiska utgrävningar över hela världen ska äntligen förverkligas.

Johan Wagner är berättelsens måltavla - har är superrik och framgångsrik inom bilindustrin och blir redan i början av berättelsen kidnappad. Av vem? Och varför?

Emily Tranchell är den sista som hörde ifrån Johan innan han försvann. Hon är hans flickvän, men sista samtalet verkade vara ett "göra-slut-för-att-satsa-på-familjen"-samtal. Ingen vet att de var tillsammans.
Ändå är hon fast besluten att rädda Johans företag och att hjälpa Thomas Stark att hitta Johan.

Efter halva boken byter man miljö och befinner sig plötsligt i Estland. Boken blir mer och mer internationell och börjar handla mer om internationell politik, global brottslighet, pengatvätt och annat som är väldigt svårt att hänga med i.

Kan verkligen det här stämma? Är det trovärdigt? Är det så här det går till? Vad har Ryssland för intressen i Tyskland?

Det är bara att hålla med Thomas Stark --- man har mer koll på historiska epoker och arkeologiska utgrävningar än vad som händer i den internationella politiken.

Detta har däremot hänt i verkligheten, enligt nyhetsrapporteringen i Sverige: 2019 skakades flera svenska storbanker av penningtvättsskandaler. Swedbank och SEB kan ha använts för systematisk penningtvätt i Baltikum. Estlands finansminister hävdar att rysk säkerhetstjänst har varit inblandad.
Ingeting är bevisat - men ingenting är heller motbevisat.

Så de mest långsökta delarna av Farliga Affärer kan mycket väl inträffa. Eller ha inträffat, men tystats ner.

En sak står däremot klar när man läser Farliga Affärer. Alla "the good guys" är uppdelade i små, små områden. Skåne. Stockholm. Estland. Säpo. Finansinspektionen. Ambassader. Ingen har överblick, ingen har koll. Det påminner lite om TV-serien The Looming Tower, där FBI och CIA var så upptagna med att bevaka sina egna intressen gentemot varandra att ingen märkte det stora hotet utifrån.

Det enda som rör sig lätt och smidigt över alla gränser är den internationella brottsligheten.

Författaren Ellinor Wessel kan sina miljöer och sina bilar, om Farliga Affärer någon gång blir film kommer det att bli en snygg och lyxig produkt med skyhög fart från start till mål. Wessel är uppvuxen i Åhus och Warszawa och har tio års erfarenhet av olika chefsroller i bilbranschen, bland annat på BMW, och hon är numera Customer Experience Manager på Jaguar Land Rover Scandinavia. Detta är hennes debutroman - en debut som lovar mycket gott inför framtiden.

BG

23-01-20

BOK: Fångarna på slottet - Mer humor-guld från Hotell Gyllene Knorren!


Författare: Måns Gahrton och Johan Unenge
Titel: Fångarna på slottet
Serie: Hotell Gyllene Knorren (del 18)
ISBN: 9789178035250
Förlag: Bonnier Carlsen


Fångarna på slottet - Mer humor-guld från Hotell Gyllene Knorren!

Fångarna på slottet sprider på något förunderligt sätt julstämning. Även om det inte är jul. Varför? Förmodligen beror det på att Hotell Gyllene Knorren en gång i tiden blev en mycket lyckad och omtyckt Julkalender. Och så brukar böckerna i bokserien Hotell Gyllene Knorren ofta komma ut lagom till att julhandeln drar igång. (Alltså: Någon gång under höstterminen ... Julsaker verkar dyka upp tidigare och tidigare för varje år.)

Men i Fångarna på slottet finns inte en enda julig sak, och det SVT-program som man driver med i boken är inte den goda gamla Julkalendern utan fenomenet Stjärnorna på slottet.

Stjärnorna på slottet brukar i och för sig börja sändas på TV under jul-och-nyårshelgen, men inspelningen, som denna bok handlar om, sker ju på sommaren.

Måns Gahrton och Johan Unenge behärskar verkligen rolig och spetsigt vass satir. Resultatet blir härligt skojig läsning!

Man känner verkligen igen allt! En massa hopplösa kändisar som alla ska ha "sin dag" och lära de andra något och så allt som går så otroligt fel ... Programledaren som är en obotlig smilfink. Folk som låtsas att de inte bryr sig om kändisar, tills de får möjligheten att träffa dem ... Och även om man inte gillar kändisar, så finns det ju alltid något litet undantag ...

Alla i Familjen Rantanen (familjen som är de olycksaliga ägarna till hotellet) har olika favoriter bland kändisarna och backhopparen får mamma Rantanens hjärta att klappa lite extra ... Backhoppning är ju en macho sport som uppvisar extra mycket äkta finsk sisu! Det gillar inte pappa Rantanen. Han börjar se backhopparen, och även den stora backhoppningsbacken, som en rival!

Minigrisen Pyret blir kär i sångerskan och nöffar och grymtar och skriker som en (mini-)gris varenda gång hon sjunger.

Dottern i familjen Rantanen gillar tjejen som tar selfies --- hon är alltså en "influencer" --- och vill bli precis som hon ... Tills hon kommer fram till att influencer-tjejen egentligen är helt blåst och aldrig säger eller gör något vettigt.

Sonen i familjen hoppas på att få djurträningstips av hundtränarexperten ... Och det går inte heller så bra. Speciellt inte när minigrisen blir förväxlad med en trind liten hund med knorr på svansen ...

Kommer det att bli något värt att sända i denna säsong av Fångarna på slottet? Eller kommer allt att gå käpprätt åt helvete?

Mycket skoj, skratt och igenkänning i denna bok!

Lättskrivet, lättläst, bra driv framåt och föredömligt korta kapitel som växlar perspektiv mellan de olika familjemedlemmarna.

Allt toppat av träffsäkra illustrationer!

BG


BOK: Kommissarie Tax - Dax för Tax och hans sax, favorit i repris!


Kommissarie Tax - Ett riktigt hundliv med en saxofonspelande deckare!




Författare: Elsie Petrén
Titel: Kommissarie Tax samlade mysterier
Illustrationer: Annie Huldén
ISBN: 9789163339394
Förlag: Zek Bokförlag

Nyutgåva, samlingsutgåva


Kluriga, luriga, komiska, underfundiga och varmhjärtade! De smarta äventyren med den oemotståndliga hunden Kommissarie Tax kan få vem som helst att smälta! Inte bara en isbit!

Äntligen finns de kritikerrosade fyra första böckerna om den saxofonspelande Kommissarie Tax samlade i en enda bok! Dessutom finns nu Klockmysteriet för första gången i tryck (ett av mina favoritmysterier!). Boken innehåller tio skojiga, spännande och finurliga historier som passar utmärkt för en mysig högläsningsstund - eller för en rolig läsa-själv-stund.

En hund för alla 

Egentligen är Kommissarie Tax en allåldersbok. Det här är en måste-ha-bok för alla deckarfantaster och hundälskare! Gillar man både deckare och hundar och har dessutom humor är detta såklart ett hattrick i bokform!

Kommissarie Tax är något av en modern klassiker i den svenska deckarskatten. Minns ni den tid då Tidskriften Jury fanns, anordnade Deckarens Dag på Bokmässan i Göteborg och Temmelburken var det finaste pris man kunde få, som barnboksförfattare för små deckarfantaster? Och publiken hurrade och klämde i sig semlor! Kommissarie Tax är från denna guldålder i svenskt deckarliv. Författaren Elsie Petrén har så klart mottagit Ture Sventonpriset Temmelburken. Kommissarie Tax borde också ha vunnit deckarpriset Spårhunden, han är ju en hund! Tidskriften Jury höjde Kommissarie Tax till skyarna och det gjorde även dagspressen och kvällspressen.


Med saxofon, utan pitol

Denna sympatiska hunddeckare är som en lite tankspridd djurversion av Sherlock Holmes kombinerat med Ture Sventon --- men den här deckaren spelar inte fiol när han ska tänka, han spelar saxofon. Han använder inte bara pitolerna i nödfall, han har inte ens någon pitol. Han är god vän med alla djur och han gillar inte att sätta dit folk, sensmoralen är lite som när seriebjörnen Bamse säger att ingen blir snäll av att sitta i fängelse. Nej, Tax känner sitt sociala ansvar och vill att alla djur ska vara så lyckliga som möjligt. Och alla ska få en andra chans.


Pingvinen och Ismysteriet

En av de absolut roligaste deckare jag läst är Ismysteriet. En pingvin kommer till Kommissarie Tax och vill ha hjälp med att utreda vem som snott hans isbit som han skulle ha i teet. (Pingviner dricker iste, därav isbiten). Till slut löses det fiffiga och mycket roliga mysteriet med "vem som tog isbiten" med att Kommissarie Tax och Pingvinen konstaterar att det var värmen som tog den!

Mina favoritdeckare i denna samlingsvolym är, förutom Ismysteriet, Glasögonmysteriet, Klockmysteriet och Spökhuset.

I Glasögonmysteriet får man bland annat lära sig hur farligt det kan vara med brännglas - de kan starta skogsbränder! Och glasögon fungerar utomordentligt som brännglas.


Underfundigt mysterium om tidens gång


Klockmysteriet är en charmig och mysig historia om hur djurbarnen snor alla klockor och tar av visarna för att tiden ska stanna - då kommer det att vara djurafton för alltid! I denna värld full av antropomorfiska djur är det ju självklart att julafton heter djurafton. Dessutom är ju julafton djurens tid -förr i tiden trodde man att djuren kunde tala då. I Kommissarie Tax kan de tala och agera året runt!

Men till sist visar det sig att det inte är klockorna som får tiden att gå, det är magen. För när alla blir hungriga förstår de att tiden gått. Vilken god sensmoral! Det där räknade aldrig Viktor Rydbergs tomte ut, när han gick och grunnade på tidens gåta!


Briljant slutet rum mysterium!


Spökhuset är den allra bästa historien, här finns en klassisk "haunted house" historia och ett "slutet rum" mysterium. Hur kan något försvinna från ett rum som ingen gått in i?! Det måste spöka, eller hur?

Elsie Petrén ger en mycket fyndig och originell lösning på detta smarta mysterium - och en helt trovärdig och naturlig förklaring!

Det är härligt att Kommissarie Tax har kommit tillbaka i nyutgåva! På omslaget finns en massa ledtrådar från alla Kommissarie Tax' mest kända fall. Studera och diskutera och para ihop sakerna med de olika fallen! Handlingen går fram i ett snabbt tempo, varje kapitel är en avslutad historia.
Dialogen är rapp och vitsig, men också eftertänksam och genomsyrad av ett slags poetisk respekt för livets villkor. Ingenting är så enkelt som det kanske verkar vid första anblicken.

Välkommen tillbaka Kommissarie Tax! Nu kan svensk kriminallitteraturs hundigaste och underfundigaste hjälte bli storfavorit för en ny generation deckarfans!


BG

lördag 12 september 2020

FILM: Gone Are the Days - Dantes Inferno i Western-kostym


Regi: Mark Landre
Titel. Gone Are the Days
Svensk titel: Den sista duellen
Medverkande: Lance Henriksen, Tom Berenger, Billy Lush, Meg Steedle, Danny Trejo m.fl.
Land: USA, 2018
Distribution: Studio S Entertainment 

Aktuell: På DVD och VOD från 9 september 2020



Unforgiven, Lonesome Dove och givetvis Dantes Inferno är tre solklara inspirationskällor för Gone Are the Days. Huvudpersonen är på jakt efter försoning --- men även efter hämnd och upprättelse --- samtidigt som han planerar "den sista stora stöten".

Pimplar heroin som mellanöl

Taylon vet att hans dagar är räknade, han pimplar hostmedicin, med innehållsdeklarationen "pure heroin", som om det vore mellanöl, och han planerar en sista stor heist tillsammans med kompisen Virgil ... som kommer och går lite som han vill. Dante hade Virgil som sin hjältes guide genom helvetet i Inferno. Virgil (eller Vergilius i svensk översättning) råkade vara Dantes favoritpoet från den romerska litteraturen --- och i det inferno som det laglösa westernlandskapet verkar vara, kan det också vara bra att ha en orädd guide. Denne western-Virgil är klädd i svart slängkappa, svart cowboyhatt och rider givetvis på en svart häst.

Utan spegelbild och frukostägg

Virgil har ingen spegelbild och äter inte upp sina ägg till frukost ... (fantasikompisar behöver igen frukost) men han ger Taylon ett par mynt som han behöver för att korsa floden ... Oavsett mytologi - "River Man" kräver sin tribut, vare sig det gäller Styx eller någon annan gudsförgäten flod. Taylon har hallucinationer i själva hallucinationen, i drömmen om att hans kompis Virgil är tillbaka somnar han och drömmer sedan om River Man, som kräver in de mynt som Virgil tidigare gett Taylon  ...

Drömmen om den stora stöten

Tillsammans ska Taylon och Virgil göra den stora stöten. Den som de misslyckades med som unga (och Virgil har så klart inte åldrats sedan deras gemensamma ungdom). Men Taylon blir distraherad av att se sin dotter en sista gång, för att ge henne sitt livs besparingar, och fantasikompisen blir allt mer otålig. Dessutom: det fanns en tredje kille i gänget, då en gång för länge sedan ... Vad har det blivit av honom?

Vi får följa hans historia parallellt med Taylons och Virgils planering, han har bytt namn till Will, blivit sheriff för den stad vars bank Taylon och Virgil tänker råna ... och ingen där vet om "Wills" bakgrund som bankrånare så klart. Den stora allmänheten som ser upp till sin sheriff tror att han har varit en respekterad Texas Ranger.

Minideckare spanar på sheriffen

Några nyanlända gruvarbetare från Texas anar oråd, och några småglin försöker LasseMaja-aktigt att samla bevis ... (något spännande ska de ju ha att göra, annat än att spela kula) men alla går de bet.

Det är som bäddat för slutduell mellan de forna vännerna, nu på olika sidor ... En duell som istället för gammaldags förolämpningar och vinande kulor innehåller förundrade repliker om hur gammal den andre ser ut nu för tiden ... Virgil är ju de ende av de tre som inte har åldrats, och det är bara Taylon som kan se honom.

Trejo överlever filmen som färjkarl

Lance Henriksen (Alien, Terminator, Millennium ) innehar huvudrollen, Tom Berenger (Tracys hämnd, Plutonen) spelar sheriffen, Billy Lush (Generation Kill) dyker upp som Virgil, Meg Steele (Boardwalk Empire) innehar rollen som Taylons dotter och Danny Trejo dyker upp som River Man, som kräver mynt av alla som ska över "hans" flod ... En mytologiskt inspirerad roll som innebär att detta är en av de få roller i Danny Trejos karriär i vilken han inte blir dödad under filmens gång. Trejo har rekord i dödsscener på film. I och för sig är det mycket möjligt att River Man redan är död. Liksom Virgil. Och det är också möjligt att Taylon drömmer hela filmen, så då är scenerna med River Man en dröm i en dröm i en dröm ... Tanken svindlar lika mycket som hallucinogen hostmedicin.

Glansdagarna är över

Gone Are the Days är en mycket långsam western med många drömscener och hallucinationer och gott om heroinspetsad hostmedicin.

Tidsmässigt ska tiden vara 1908 (även om sadeln ser mycket nyare ut) --- järnvägen går genom den forna vilda västern, folk kör bilar och den moderna tiden kommer med stormsteg. Titeln Gone Are the Days syftar inte bara på att Taylons glansdagar som laglös äventyrare ligger bakom honom, utan även på att westerns glansdagar är ett minne blott. Och snart kommer storskurkar att lägga rabarber på miljardbelopp utan att ens flytta sig från datorn, så de stora bankrånens dagar är också räknade. Vad ska man med kontanter till? Man kan inte använda dem i biljettautomater, många affärer, hotell och restauranger, och inte heller på de stora biograferna. Kontanter duger inte ens på de flesta banker. De stora bankrånarfilmernas dagar är räknade!

Bankrånare sadlar om till lagens väktare

Gone Are the Days är liksom westernfilmen Badland inspelad på Veluzat movie ranch plus två andra moderna movie rancher, men sakar Badlands struktur och jädraranamma. En westernfilm där någon drömmer att han sover och drömmer att han somnar i badet och somnar i sadeln och där drömmer en annan dröm ... det blir som sådana där små ryska dockor där allt blir mindre och mindre och mindre ... Heroinfantasierna blir också ganska ofokuserade, och inte bara i bildspråket.

Parallellhistorien om sheriffen som har en bakgrund som bankrånare är däremot rolig, liksom de små minidetektiverna som tror att de ska kunna avslöja honom. Men de har inte lång tid på sig med Sheriffmysteriet. Virgil kommer med mynt också till den falske sheriffen Will ... och även hans dagar är räknade.

BG

BOK: Mer om Paddington - Favoritbjörnen är tillbaka!

Författare: Michael Bond
Titel: Mer om Paddington
Antal sidor: 142
Översättning: Ingrid Warne
Originaltitel: More About Paddington
Illustrationer: Peggy Fortnum
ISBN: 9789178933761
Utgivningsdatum: 2020-05-07
Förlag: Modernista


Paddington är en tidlös liten favoritbjörn med charm, humor, vänlighet och stor aktualitet. I den första boken om Paddington kommer den lille björnen som flykting till London, och har en likadan lapp runt halsen som de barn som fick fristad i England under andra världskriget. 

Paddington kombinerar den främmande fågelns nyfikenhet inför allt typiskt brittiskt med ett barns nyfikenhet och upptäckarglädje inför världens mångfald och möjligheter.

Född med fan-tass-tisk tur

Familjen Brown tar hand om den lille björnen och barnen i familjen, Judy och Jonathan, fungerar ofta som Paddingtons guider och beskyddare. Barnen tilldelas alltså samma närapå allvetande beskyddarroll som Christopher Robin i böckerna om Nalle Puh --- fast Paddington är ingen leksaksbjörn, utan en levande varelse med en oförliknelig förmåga att trassla till det och komma i knipa --- men även men en osannolik tur när det gäller att ta sig ur många kniviga knipor.

Avslutade små äventyr

Det utmärkta med Paddington som kapitelbok är att varje kapitel är ett avslutat äventyr i sig. Som fungerar att läsa om och om igen. I Mer om Paddington finns allt från Paddingtons äventyr som fotograf och detektiv, till ett par avslutande charmiga juläventyr. I den här samlingen ingår originalberättelserna: A Family Group (Paddington försöker göra karriär som fotograf), A Spot of Decorating (Paddington smittas av inredningstrenden), Paddington Turns Detective (Paddington som Sherlock Holmes, med förstoringsglaset i högsta hugg, undersöker köksträdgården där Mr Browns finaste pumpa, som skulle vinna pris i den stora tävlingen, har försvunnit ... Vem är skyldig? En avundsjuk konkurrent?), Paddington and the Bonfire (Det har blivit höst och november, och det är dags att fira Guy Fawkes), Trouble at No.32 (Den första snön har kommit - och en snögubbe förvandlas till en snöbjörn), Paddington and the Christmas Shopping (Jultrassel med Paddington på jakt efter de perfekta julklapparna), Christmas (Vad tycker familjen Brown om sina presenter? - Och vad får Paddington?).

Bond tar temperaturen på inredningsvurmen

A Spot of Decorating (i svensk översättning Paddington målar) fångar på pricken hur lättsamt man brukar framställa "interior decorating" i alla gör-det-själv program och tidningar ... Det är mycket mer än att måla! Interiördesign och renovering och "decorating" har även hunnit bli en svensk modefluga, och många är de förhoppningsfulla gör-det-självare som upptäcker att det inte är så lätt att leka Ernst Kirchsteiger på hemmaplan. Speciellt när man inte har någon backup backstage av ett helt TV-team ... Och att få hemmet att se ut som ett helsidesuppslag i ett glossigt magasin, där sofforna är vita och fläckfria, och limefrukterna i skålen ständigt färska och gröna, och snittblommorna aldrig slokar? Glöm det!

Tapetsering som går helt uppåt-väggarna fel ...

Mr Brown har i alla fall gått på inredningstrenden och tror att han ska kunna göra om hemma alldeles själv, utan professionell hjälp. Paddington smittas också av denna trendiga entusiasm och beslutar sig för att göra om ett helt rum alldeles själv ... Men när han ska tapetsera går det helt uppåt väggarna åt pipsvängen fel! När han är klar kommer han på att rummet inte längre har någon dörr ...

Mer om Paddington bjuder på stor igenkänning i äventyren och det är intressant att kontrastera att de äventyr som driver med för tiden aktuella trender --- deckare, konstnärlig fotografering, gör-det-själv och inredningsdesign ... fortfarande i hög grad är aktuella!

Ärtor och pumpor --- vad är störst?

En rolig sak gällande översättningen --- i original odlar Mr Brown pumpafrukter - olika typer av pumpor, courgettes, squashfrukter, zucchino ... det är sådant man brukar tävla med på olika trädgårdsdagar och utställningar runt om i Storbritannien. I översättningen odlar Mr Brown ärtor.
"Herr Brown hade pysslat om sina ärtor i flera veckor nu. Han hade vattnat dem både morgon och kväll, och varje dag hade han mätt dem för att se hur mycket de hade växt. Han ville så gärna vinna första pris för dem på den stora utställningen."

Det vore väldigt roligt att se hur översättaren hade tänkt sig en tävling där alla tävlar om vem som har störst ärta istället för störst typ av pumpafrukt i olika klasser!

Ibland får man med lite ofrivillig humor i översatta versioner.

Visst, trädgårdsfolk är kända för att vara excentriska när det gäller sina växter, men att mäta storleken på sina ärtor är lite överkurs även för hardcore trädgårdsentusiaster. Dessutom ligger ärtorna i ärtbaljor --- och man måste förstöra ärtbaljan och växtprocessen för att mäta "störst ärta" ... medan det är mycket lätt att varje dag mäta alla olika typer av frukter inom pumpasläktet.

Med förkärlek för marmeladmackor

Paddington hade förmodligen föredragit en apelsinodling i trädgården, för att göra egen marmelad ... !

Mer om Paddington besitter en tidlös charm och humor --- och Paddington själv besitter en tidlös vänlighet --- och kärlek till marmeladmackor.

Den här nyutgåvan av Mer om Paddington innehåller Peggy Fortnums hyllade och älskade originalillustrationer. Paddington fångas i så många ögonblicksbilder med all sin charm, klurighet och sällsynt humoristiska överlevnadsförmåga.

BG



söndag 6 september 2020

FILM: Hope Gap - Tvåsamhetens bråddjup granskas vid södra Englands branta vita klippor




Regi: William Nicholson
Titel: Hope Gap
Manus: William Nicholson
Medverkade: Annette Bening, Bill Nighy, Josh O´Connor m.fl.
Land: Storbritannien, 2020
Distribution: SF Studios

Betyg: 3


Annette Bening och Bill Nighy som omaka par.  Visst märks det att filmen är baserad på en teaterpjäs, det här är ett dialogdrivet kammarspel som Ingmar Bergman hade blivit lycklig av att se (eller helt enkelt avundsjuk på), men samtidigt gör man det mesta av möjligheten att man nu filmar i verkliga miljöer. De vita klipporna som stupar rätt ner i havet ser i filmen ut som en slående metafor, utan att man har behövt bygga upp några scenerier.


Grace och Edward har varit gifta i 29 år. De har sina invanda roller i förhållandet. Men nu är plötsligt en av dem framme vid gränsen, vid stupet, vid branten ner i havet ... utan att den andra har hunnit fatta det. En är inte lägre nöjd med sin roll. Den andra spelar vidare ...

Inget kalas med kras

Edward är en tystlåten och lite gråtonad historielärare som gillar att rätta historiska texter på wikipedia. Han är som en sköldpadda som trivs bäst i sitt skal. Grace är som kontrast mer som en prålig, färgglad (och högljudd) påfågel. Konstnärlig, färgstark, bohemisk, passionerad och utåtriktad --- hon jobbar med en poesiantologi. Grace är en känslomänniska. Hon vill prata om det. Hon vill känna. Men Edward drar sig hela tiden tillbaka.

Grace är så klart van vid att se sig själv som den duktiga hjältinnan, för man ska ju #PrataOmDet hela tiden, och det är ju meningen att man ska sympatisera med den som jobbar med att nå fram till sin partner, den som vill "jobba på förhållandet".

Men så svänger filmen och visar saker från Edwards synvinkel. Han har dukat upp frukosten fint för att kunna börja nästa dag i lugn och ro. Han tycker om ordning och reda. Och så kommer Grace och välter bordet - under ännu ett känsloutbrott. Hon väntar sig så klart att han ska förlåta henne per automatik - för det gör han alltid - men inte den här gången. Något går snett i manuset som Grace väntar sig att de båda ska följa.

Blå himmel, vita klippor, färgglada stugor

Edward gör slut och går vidare - Grace bli lämnad - och deras son som är och hälsar på vill inte välja, vill inte visa mer sympati för en sida än för den andra. Ungefär som själva filmen.

Hope Gap är är ett klassiskt gammaldags kammarspel som tagit på sig en snygg filmkostym och befolkats med mer eller mindre kända skådespelare. Filmen är inspelad i Seaford, Sussex, och delvis ser filmen ut som turistreklam med vackra vita klippor och vidsträckta sandstränder och klippor där vattnet blir kvar i små pölar när det är ebb ... Givetvis filmas alla de där små färgglada stugorna i vidvinkel, mot klarblå himmel och vita sanddynor. För att vara England så regnar det väldigt sällan.


Gillar hon Grace över huvud taget?

Annette Bening rasar ut som den pratsamma känslomänniskan som alltid haft för vana att förvandla allt i livet till en duell --- en roll som först hyllats i Janet Suzmans gestalt, och gjorts till Broadwaysuccé av Eileen Atkins --- men Bening verkar tyvärr ha en hel del problem med den brittiska accenten. Den vandrar hit och dit, medelklass, övre medelklass, överklass, lite olika geografiska områden och mellan varven ett par rader här och där på ren amerikanska. Kanske det hade varit smartare att skriva om karaktären till amerikanska? Då hade Bening kunnat koncentrera sig på rollen istället för att kämpa med en hopplös accent hela tiden. Socialt sett liksom geografiskt sett är det oklart var det är tänkt att Grace ska höra hemma. Men även rollen i sig verkar vara ett problem. Man har känsla av att Bening inte ens gillar Grace speciellt mycket.

Hutlösa priser för Cornetto! (Även kontantfritt)

Rollen som den tråkige, tystlåtne historieläraren verkar däremot vara specialdesignad för Bill Nighy, som excellerat i många sådana roller, och han behöver inte heller kämpa med att hitta rätt röst. Han har Edwards röst som i en liten ask. Det här är hans gebit, hans typ av roll. Hans lågmälda och tystlåtna rolltolkning i The Bookshop är en fröjd för ögat - och örat - liksom hans överbeskyddande farsor i Gideons dotter och Emma.

Bill Nighy ser sympatiskt rolig ut bara han promenerar på strandpromenaden och försöker äta en Cornetto, samtidigt som han förfasar sig över att nästan ingen tar emot kontanter nu för tiden, och att priset på en liten glasstrut gått upp till hutlösa två pund!

Svagt (och kallt) te

Tidigt i filmen kommer vändningen i förhållandet och klimax i handlingen (sedan händer inte mycket mer) --- Edward meddelar att han har hittat någon annan, en morsa till en av eleverna i skolan ... och där ser man ett visst mått av önsketänkande från den gamle manlige regissören och manusförfattaren. Hur gamla, gnälliga och tråkiga män än blir, så nog finns det yngre förmågor som vill ha dem. (William Nicholsons mest kända alster Shadowlands hade samma tema --- tystlåten äldre man, gladlynt yngre kvinna --- men den hade åtminstone alibit "based on a true story").

Hela tiden kokar folk tevatten och gör te, men ingen gör teet ordentligt, det får dra typ max en sekund istället för fem minuter, och ingen har tid med att värma tekannan, så det är inte konstigt att alla ser trötta, sura och gnälliga ut hela filmen igenom --- alla får ju kallt och svagt te! Då blir man trött och sur. Men förmodligen tillåter inte manuset att man ödslar mer än en sekund på tebryggande, även om handlingen masar sig fram i snigelfart.

Historieläraren flyttar in ...

Det är skojigt att tänka på hur fantastiskt glad och uppspelt bonusbarnet kommer att bli när hans mamma tar hem och presenterar sin nye älskare och sambo --- och det visar sig vara den gamle, tråkige historieläraren som ständigt pratar om Napoleon och anmärker på alla wikipediaartiklar och uppsatser. Det där hade förmodligen blivit en mycket roligare och mer dramaturgiskt intressant film!

Måhända kommer grundinspirationen från Parade's End --- där den träige maken sitter och rättar artiklar i Encyclopedia Britannica (det var vad folk hade att läsa innan wikipedia). Men det är lite tråkigt att se moderna filmer som kör samma klichéer om "the nagging wife" och "the downtrodden husband" gång på gång .--- eller "rivjärnet" och "toffelhjälten" som det heter på ren pilsnerfilmssvenska. Selma och Fridolf. Malin och Kronblom. Eulalia och Åsa-Nisse. Buskisparen på Vallarna. Med den skillnaden att innerst inne gillar dessa par varandra --- och då kan klichéerna fungera i komedins gammaldags folklustspelsform.

Eftersom tragedier anser sig vara förmer, måste de också leverera mer --- och kan inte ostraffat falla tillbaka på gamla daterade klichéer.

Klev på fel tåg - och kom inte av

Förmodligen ska man chockas av Edwards uppbrott efter 29 år och tänka något i stil med "hur kan ha lämna sin Grace?", men hon är filmen igenom så påfrestande att man istället tänker "hur har han stått ut i 29 år och hur kunde han bli ihop med henne från första början?". Edwards förklaring till detta mysterium är att han gick på fel tåg. Snabbtåget till Dover. Och han kom inte av på den station som han skulle av på.

Se där, efter Brief Encounter är tågmetaforernas tid ännu inte förbi!

Scenversionen av detta skilsmässodrama av William Nicholson hade titeln The retreat from Moscow. Historielektion à la Edward: Napoleons armé lämnade sårade och skadade soldater att frysa ihjäl i Ryssland --- för att några av dem skulle klara sig hem till Frankrike och överleva.
Titeln Hope Gap kommer istället från de vita klipporna. En klart mer säljande titel.

Mind the gap!


BG

FILM: Watchmen - Ett smörgåsbord med alternativ historieröra





Titel: Watchmen
Skapad av: Damon Lindelof
Medverkande: Regina King, Don Johnson, Tim Blake Nelson, Louis Gossett Jr, Jeremy Irons, Jean Smart, Yahya Abdul-Mateen II, Hong Chau och James Wolk m.fl.
Land: USA, 2019
Antal avsnitt: 9
Distribution: Warner Bros.



Nya HBO-serien Watchmen är som ett massivt Rorschack test. Vad ser du i de utspridda plumparna och slumpvisa formationerna? Nu finns alla avsnitt plus över 90 minuters extramaterial i en box. Enbart extramaterialet gör att boxen med råge förtjänar sin plats i hyllan med enastående sci-fi och dystopier. Man vill ju se vad de gjort av  1980-tals klassikern - och hur de resonerade i sin uppdatering.

Damon Lindelof har hitintills mest varit känd som medskapare till Lost och The Leftovers - numera är han för evigt sammankopplad med Alan Moores och Dave Gibbons dystopiska serieroman Watchmen från 1980-talet. Med denna som avstamp har Lindelof tillsammans med sina medskapare kokat ihop ett modernt smörgåsbord där alla möjliga röror, soppor, sallader och småplock finns med.

Att kalla det en adaptation är lite felaktigt --- det här är snarare en fritt fabulerad uppföljare som utspelar sig tre decennier efter händelserna i serieromanen, och platsen är dagens USA, i en alternativ historieskrivning. Robert Redford är president, Richard Nixon är hjälte och finns med på Mount Rushmoor monumentet med de största presidenterna och - helt otroligt! - det finns inget internet och inga smartphones! Hur kan alla i den här världen klara sig utan GPS? Small wonder att allt blir så rörigt! Watergateskandalen inträffade aldrig, grävande journalister finns tydligen inte, Vietnamkriget vanns, musikalen Hair blev aldrig av och Vietnam är numera en amerikansk delstat. Det kalla kriget mellan stormakterna tog slut på grund av en attack från fientliga aliens -  för inget enar ju två forna fiender som en gemensam ny fiende. Den gigantiska bläckfisken som ödelade New York är ett nationellt trauma. Den här världens svar på "nine-eleven"?

Händelserna i originalet utgör grundstenar i denna värld och karaktärer i originalromanen spelar nyckelroller i den filmatiserade HBO-serien --- så förhandskunskaper är att rekommendera för att hänga med i intrigerna. "Hjältefiguren" Rorschach från originalet har dock här gjorts om och blivit en förgrundsfigur för skurkarna. Och Robert Redford spelar inte sig själv --- det är en skådespelare som spelar skådespelaren ...

Serien inleds med raskravallerna i Tulsa 1921 (dessa har hänt även i den verkliga verkligheten) och detta har givetvis blivit omdebatterat, speciellt i USA. Får man göra superhjälteunderhållning av vad som helst? Tja, i X-Men serien hävdas det bland annat att X-Men låg bakom Kubakrisen och att Kennedy var en mutant som Magneto försökte rädda från skotten i Dallas. (Men hans magnetiska utstrålning var tydligen inte tillräckligt stark för att rädda denne mutantkompis). Dessutom förvandlar sig Mystique till President Nixon för att rädda hans liv (fast utan att hamna på Mount Rushmoor). Så superhjälteserier är vana vid att komma undan med lite vad som helst. Hejvild rehash av historien pågår.

Tulsa ligger i Oklahoma och man får bland annat se klipp från musikalen Oklahama! (som också finns i verkligheten).

I den här påhittade versionen av en parallell verklighet är polisen "de goda" som verkar mot rasism med Regina King i spetsen. Hon spelar Angela Abar. Efter pensionering från kåren så blir hon vigilante, utklädd till den maskerade hämnaren Sister Knight (nunneoutfit matchas med en balaclava) eftersom ett mord inträffar som hon har personliga kopplingar till. Flankerar gör Don Johnson (i rollen som den mördade kompisen), Tim Blake Nelson, Louis Gossett Jr, Jeremy Irons, Jean Smart och Hong Chau.

Den här versionen av Watchmen har samma typ av apokalypsen-är-nära stämning (spetsad med en stor dos paranoia) som det ursprungliga seriealbummet. Men nu har kallt krig och kärnvapen som kan ödelägga allt liv på jorden blivit utbytta mot andra lite mindre spektakulära hot.

Watchmen jobbar hårt med att hamra hem budskapet att rasism är dåligt (ett okontroversiellt ställningstagande - en serie med omvänt budskap hade varit otänkbar) --- men bryr sig tyvärr aldrig om att göra något av sitt tema, som att granska hur den uppstår eller mekanismerna bakom den.

Alla har masker, precis som om alla går omkring och är rädda för det kommande coronaviruset som inte har drabbat de här världen --- ä så länge. Extra surrealistiskt är ju att Watchmen masker blivit så populära i USA i verkligheten - som virusskydd.

Regina King leder "den goda polismakten" inledningsvis - de som jobbar mot rasistiska tilltag i Tulsa - detta samtidigt som Black Lives Matter protester pågår i verkligheten - eftersom polismakten i verkligheten har dödat flera afroamerikanska medborgare under olika tillslag. Dödsskjutningen av an afroamerikansk joggare (som var ute och sprang under coronaviruspandemin) är både otäckare och mer surrealistisk än något som hittats på till Watchmen.

Att en filmstjärna är president känns inte alls lika konstigt och långsökt som att någon som tidigare var känd för att han vunnit celebrity apprentice har blivit president.

Den verkliga världen är på många sätt mycket mer bisarr och mycket grymmare än något som går att hitta på.

Visst, serievärlden försöker hitta paralleller till pogromer, förintelseläger, förföljelsen av HBTQ+ personer och så vidare ... Men de kommer aldrig i närheten av hur vidrigt det var (och är) i verkligheten.

Det är mest som om showrunners, regissörer och manusförfattare vill klappa sig själva på ryggen.

Liksom i den nya fantasyserien Legacies så är alla karaktärer mer eller mindre onda, själviska, osympatiska eller allmänt jobbiga --- och paranormala förmågor är återigen på samma sätt utströsslade lite ojämnt utan någon större tanke bakom vad de ska eller kan användas till, eller konsekvenserna av dem, eftersom alla i grund och botten ändå ska vara som vanliga amerikaner.

Dessutom ... Det finns ett litet Lost-problem även i Watchmen. Man är mer intresserad av att slänga ut coola presenter i glittrigt papper än att packa upp dem. Alltså: Man introducerar massor av saker utan att utforska dem eller göra något av dem, fullt ut. Men vem vet, alla de glittriga paketen kanske ska räcka i ytterligare 20 avsnitt eller mer ... Så de kanske blir uppackade. Så småningom.