onsdag 28 juni 2017

FILM: Hidden Figures - Mattenördens revansch på film




Srinivasa Ramanujan, namnet säger dig förmodligen ingenting om du inte nyligen har sett filmen The Man Who Knew Infinity (2015). Ramanujan hör nämligen till det senaste tillskottet av matematiska genier som klivit upp på vita duken. Mattesnillen och andra vetenskapsmän har länge fått stå i skymundan för andra genier i filmens värld.

Team effort note: Matte är en gruppsport ... (Hidden Figures, 2016)



I filmen The Imitation Game (2014) får vi följa Turings arbete med att knäcka tyskarnas avancerade koder. Turing lyckades inte bara knäcka koderna och på så sätt förkorta kriget, utan skapar samtidigt grunden för hur en dator arbetar.
The Imitation Game (2014)
Hidden Figures  (USA, 2016)

Det finns gott om spelfilmer om berömda författare, konstnärer och politiker, men om en vetenskapsman dyker upp i en film så är det ofta frågan om en galen skurk som håller på med suspekta experiment och har ondsinta planer för att ta över jorden.
De sista åren har något hänt. Den naturvetenskapliga nörden har fått en upprättelse. En förklaring kan vara datorernas intåg i våra liv. Plötsligt inser vi att datanördarna från 80-talet med sina stora glasögon, bleka ansikten och asociala beteende har vuxit upp och blivit miljardärer med samma status som filmstjärnor. Vi har under 2000-talet fått se flera påkostade filmer om It-teknikens genier som Apple-grundaren Steve Jobs (finns flera filmer om honom) eller Facebook-grundaren Mark Zuckerberg som porträtteras i The Social Network (2010).
De matematiska genierna verkar ha svepts med i denna filmtrend och därför kan vi nu få ta del av Srinivasa Ramanujan fascinerande liv. Ramanujan (1887–1920) som bodde i Indien med sin fru hade ingen högre akademisk utbildning men lyckades ändå skapa matematisk historia. Han skickade ett brev med exempel på sina matematiska beräkningar till universitet i Cambridge. Brevet väckte så stor nyfikenhet att han blev inbjuden till universitet av Professor G.H. Hardy som senare blev hans mentor.





Även om Ramanujan var ett geni så var det inte lätt för honom att smälta in i den stela och konservativa akademiska världen i ett främmande land. Hemlängtan, dålig mat och till råga på allt tuberkulos tog i längden livet av honom. Ramanujan dog, som många stora genier alldeles för ung, han blev bara 32 år gammal. Han efterlämnade en mängd formler och uträkningar i sina anteckningsböcker som har haft stor betydelse för matematiken.
Filmen A Beautiful Mind från 2001 kan man se som startskottet för denna trend att göra spelfilmer av kända matematikers liv. Filmen handlar om den amerikanska matematikern John Nash (1928-2015), som fick Nobelpriset i ekonomi 1994. Förutom att vara en av 1900-talets främsta matematiker så led Nash av paranoid schizofren. Filmen kretsar kring hans matematiska framgångar men också hur sjukdomen under flera perioder under hans liv gör honom oförmögen att arbeta. Vid ett tillfälle får han för sig att han värvats som hemliga agent av försvaret med uppgift att förhindra att ryska spioner detonerar en atombomb på amerikansk mark. I tidningar börjar ha hitta hemliga krypterande meddelanden och han uppslukas totalt av alla dessa mönster och meddelanden som han tror sig se.
Samtidigt blir han allt mer paranoid och tror att ryssarna är ute efter honom och tänker döda honom. Det räcker förstås inte bara att man är en genial matematiker för att man ska förevigas på film. Det måste också finnas en konflikt, en spänning eller en kamp i personens liv för att det ska engagera tittaren. Nash kamp med sina inre demoner eller Ramanujan som kämpar sig upp från en enkel bakgrund in i den fina akademiska världen är några exempel.
Alan Turing och Stephen Hawkings liv innehåller också dessa ingredienser som lett till att deras liv filmatiserat de senaste åren. Alan Turings (1912-1954) gärning och betydelse var länge dold. Hans banbrytande arbete på Bletchley Park under andra världskriget, där han tillsammans med Englands främsta forskare skapade de första datorerna som använde för att knäcka tyskarnas krypterade meddelande, var länge en väl bevarad hemlighet. Turing var också homosexuell, i en tid då det var kriminellt och bestraffades med fängelsestraff. För att undvika fängelse tvingades Turing efter kriget genomgå en kemisk kastrering. Turing valde senare att avsluta sitt liv, precis som i en Disneysaga, genom att äta ett äpple som han förgiftat med cyanid.
I filmen The Imitation Game (2014) får vi följa Turings arbete med att knäcka tyskarnas avancerade koder. Turing lyckades inte bara knäcka koderna och på så sätt förkorta kriget, utan skapar samtidigt grunden för hur en dator arbetar.
En annan briljant matematiker och fysiker som ännu lever är Stephen Hawking (f.1942). Hans liv skildras i filmen The Theory of Everything (2014). Hawking var också en Cambridges student. Under sin studietid började han intresse sig för svarta hål som blev hans specialitet och där har han gjort banbrytande forskningsinsatser. Det var också under tiden på Cambridge som han märkte att han började bli ovanligt klumpig. Det visade sig vid en läkarundersökning att han led av ALS, en obotlig sjukdom där musklerna förtvinar och dör och som slutligen leder till döden. Hawking har trotsat sjukdomen och är idag 74 år gammal. Med sin el-rullstol och den syntetiska datorrösten har Hawking blivit en symbol för geniala naturvetenskapsmannen. Precis som så många andra filmer om berömda genier får tittaren i The Theory of Everything ta del av en blandning av personliga tragedier och nederlag som vägs upp av en envis och genial kamp för att lyckas skapa de mest briljanta och fascinerande verk som människan någonsin har upplevt.
Det som saknas i berättelsen om matematiska genier på filmduken är förstås kvinnorna. För visst finns dem. Redan under antiken hittar vi den grekiska matematikern och filosofen Hypatia som levde på 300-talet. Ada Lovelace som levde på 1800-talet var en pionjär inom datorprogrammering med sina algoritmer som kunde användas av mekaniska räknemaskiner (föregångaren till datorn) och från samma århundrade finns Sophie Kowalevski som arbetade med differentialekvationer. Men många framstående kvinnliga matematiker förblir anonyma i historien.
De har arbetat i det dolda på universitet, företag eller åt militären och lagt grunden för många av våra stora framsteg. I början av 2017 blev det i alla fall en liten förbättring på filmfronten när det gäller att lyfta fram kvinnliga matematiker. Då fick filmen Hidden Figures premiär. Filmen handlar om tre afroamerikanska kvinnor som får jobb hos NASA som matematiker för att hjälpa till att beräkna flygbanor i rymdprojektet Mercury som gjorde det möjligt för Apollo 11 att landa på månen 1969. Men det behövs absolut många fler filmer om kvinnliga genier och vetenskapspersoner för att väga upp den manliga dominansen.

Nu finns Hidden Figures ute på DVD - missa inte denna film, en av de bästa mattenördsfilmer som någonsin gjorts!

Den verkliga Katherine G Johnson (huvudperson i Hidden Figures) är fortfarande i livet, 97 år gammal, och var mycket nöjd med filmen. Men en liten brasklapp: filmen får det att se ut som om dessa tre var "de enda" och relativt ensamma, i själva verket jobbade alla i stora team. Även Turing (som ser rätt ensam ut i sin film).  Hidden Figures borde (enligt huvudpersonen själv) handlat om 300 personer, inte 3 personer. Hitintills har ingen mattenördsfilm fångat teamworkaspekten - så det finns fler utmaningar för filmvärlden att ta itu med!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar