tisdag 15 juli 2014

Urchin och den försvunna arvingen

Ett triangeldrama, en kidnappning och den värsta fienden någonsin

Urchin del treUrchin del treM.I. McAllister
Urchin och den försvunna arvingen
Översättning: Carolina Lundgren
Libris
Livet går vidare på Dimslöjornas ö. Allt borde vara glädje och gamman när Catkin, en liten ekorrprinsessa, föds. Men Dimslöjornas ö drabbas av en mystisk sjukdom. Den lilla ekorrprinsessan blir kidnappad och försvinner spårlöst. Rykten går om att allt är drottningens fel, Kung Crispin skulle aldrig gift sig med en utlänning, en ekorre från en annan ö. Och snart blir ryktena ännu värre: den onde Husk är inte alls död. Ingen såg honom dö. Men nu har flera olika källor rapporterat att de sett Husk på avstånd. Och så säger broder Silver, som har koll på alla drömmar och profetior, att Dimslöjornas ö ska drabbas av sin värsta fiende någonsin … Vem eller vad kan det vara?
Urchin och den försvunna tronarvingen är del tre i serien om ekorrhjälten Urchin. Det hjälper om man har läst åtminstone bok ett i serien innan, för att förstå varför djuren är så rädda för Husks återkomst, och drottningen från en annan ö, som Crispin gift sig med, dyker först upp i bok två i serien. Det var Urchin som räddade hennes ö från förtryck, och själv var den framtida drottningen med i motståndsrörelsen.
Något som inte behöver några vidare förklaringar är vänskapsdramat, triangeldramat mellan Urchin, Nålan och Juniper. Urchin och igelkottflickan Nålan har varit bästa vänner i evigheter. Men i bok två i serien, Urchin och Hjärtstenen, blev Urchin vän med en ekorrpojke, Juniper, och det finns onekligen ett starkt band mellan de två. Nålan kan inte annat än känna sig avundsjuk --- nu är det jämt Urchin och Juniper som är tillsammans. För att de båda är ekorrpojkar, för att de har mer gemensamt? Räknas hon inte längre? Räknas inte igelkottar?
Till skillnad från triangeldramat i Harry Potter böckerna kan detta problem inte lösas med att man trollar fram en ny tjej till Harry och “avslöjar”vem som egentligen är kär i Hermione. För igelkottar har inget som helst romantiskt intresse när det gäller ekorrar. Det ironiska i vänskapstriangeln är att Nålan egentligen är avundsjuk i onödan --- vänskapen mellan Urchin och Juniper är inte alls så bra som den ser ut att vara på avstånd. Juniper är avundsjuk på Urchin och planerar att dö en hjältedöd, för att övertrumfa Urchin, men också för att han inte står ut med sig själv. Eller med Urchin. För Urchin är ju jämt den som är hjälten, den som alla ser upp till.
När Urchin och Juniper blev vänner var de båda föräldralösa och ingen verkade veta något om deras härkomst. När Urchin får reda på vilka hans föräldrar var, visar det sig att de båda var stora hjältar som alla på Urchins hemö fortfarande talar om. Medans Junipers föräldrar… Juniper vill helst inte tänka på att hans far mördade hans mor, och han vill absolut inte tänka på vem hans far är. Ibland är livet inte alls rättvist.
Samtidigt står Dimslöjornas ö under hot, och Nålan, Urchin och Juniper skulle egentligen behöva samarbeta för att rädda ön. Men är det möjligt?
Vänskapsdramat får ta stor plats, lika stor plats som mysterierna, och Urchin serien är en gedigen fabel-fantasy serie för alla unga läsare, och alla med barnasinnet i behåll.
McAllister har själv sagt att röda ekorrar är hennes favoritdjur. Igelkottflickan Nålan hade nog blivit avundsjuk om hon hört det! Urchin serien är moderna fabler, fantasysagor som utspelar sig på en magisk ö, i en fantastisk värld, där alla smådjur får agera ut sina dramer i fred utan att störas av människor. De är perfekta, moderna sagoböcker för unga läsare --- och faktiskt, för fantasy fans i alla åldrar som älskar djur och natur. Bra, klassisk fantasy har egentligen ingen åldersgräns. Det ser man på Narnia.
Belinda Graham

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar