FILM: Mina drömmars stad - Per Anders Fogelström och filmens värld

Mina drömmars stad - Per Anders Fogelström och filmens värld

Mina drömmars stad, Möten i skymningen, Medan staden sover, Sommaren med Monika ...

I år skulle Per Anders Fogelström ha blivit 100 år. Hans gärning för den svenska litteraturhistorien är välkänd och hyllad - men Fogelström betydde även en hel del för den svenska filmhistorien!

100 år med Fogelström, 200 år med Stockholm

Per Anders Fogelström är Sveriges främsta och allra flitigaste Stockholmsskildrare och han har skapat en fiktiv Stockholmshistoria som spänner över 200 år. Men han slog igenom med att skildra samtidens Stockholm!

Debutromanen Ligister var förlagd till den del av Södermalm där ligistmentaliteten frodades som allra värst i mitten av förra seklet. Denna roman blev också förlaga till Fogelströms allra första filmäventyr 1950. Romanen Möten i skymningen filmades 1957 och skildrade tre olika par på Kungsholmen. Mina drömmars stad, Fogelströms största epos, blev den sista Fogelströmfilmen 1976 och den var då en av de dyraste svenska produktionerna någonsin.

Lagom till Fogelströms 100-årsjubileum kan man avnjuta dessa tre av hans tidlösa filmer för första gången i nyrestaurerat format på DVD. Fogelströms filmer har aldrig förr sett så bra ut!


Jobbade på filmmanus tillsammans med Bergman

Fogelströms mest kända film utomlands är förmodligen Sommaren med Monica från 1953. Romanen hade utkommit två år tidigare. Filmatiseringen blev en stor succé i många olika länder. Lars Ekborg och Harriet Andersson hade onekligen personkemi. Fogelström och Bergman hade jobbat på manuset tillsammans, men bara Fogelström är krediterad för manusarbetet. Bergman regisserade. Idag är det en sådan känd "Bergman film" att många tyvärr inte minns eller vet vem som skrev romanförlagan.

Sommaren med Monica var inte deras första samarbete,
den första Fogelström-filmen kom redan 1950.

Medan staden sover var startskottet för ett fruktbart samarbete mellan Fogelström och Bergman. Denna samtidsskildring skapade en livlig filmdebatt!

Romanförlagan är Ligister från 1949 - en framgångsrik debutroman blev en ännu mer omdiskuterad och framgångsrik debutfilm.

Filmens huvudperson fanns inte i romanen

Det finns en stor skillnad mellan romanen Ligister och filmen Medan staden sover - huvudpersonen i Medan staden sover, Jompa, finns inte ens med i romanen! Jompa var en karaktär som initierades av Ingmar Bergman. Det visade sig vara ett lyckat förslag, i Sven-Eric Gambles gestalt blev Jompa något nytt i svensk film, svensk films första riktiga "tough guy". Amerika hade länge haft sådana karaktärer, först James Cagney (och sedan Humphrey Bogart), Frankrike hade Jean Gabin (och sedan Alain Delon och Jean-Paul Belmondo) ... nu hade Sverige Gamble. Liksom för Cagneys mest kända rollkaraktär så går det inte bra för Jompa, han får ett tragiskt slut. 

Manuset för filmen är skrivet av Fogelström själv tillsammans med Lars Erik Kjellgren (med en del Bergman-input). Den produktive författaren Fogelström blev så nöjd med filmresultatet att han skrev en ny bok, efter filmen, med samma titel som filmen. Bok-film-bok. Cirkeln var sluten.

Medan staden sover är ofta ganska rolig, som det misslyckade inbrottet där gänget bryter sig in i en villa, dricker sig berusade på sprit de hittar och tas på bar gärning - sovande och bakfulla.

Förhållanden i tre olika stadier möts i skymningen

1957 kom storfilmen Möten i skymningen - en stjärnspäckad film där bland andra Bergmanfavoriten Eva Dahlbeck "pansarkryssaren kvinnligheten" medverkar. Historien kretsar kring tre par och man kan se dem som olika versioner av förhållanden, eller förhållanden i olika stadier. Dahlbecks tragiska rollgestalt lyser klarast, men det är de två mest oansenliga och bortglömda karaktärerna som verkar ha förmågan att bli lyckligast - ungefär som Henning och Lotten i Mina drömmars stad, karaktärer som inte har för stora drömmar eller ambitioner och bara knegar på dag efter dag.

Möten i skymningen bygger Per Anders Fogelströms roman från 1952, Fogelström författade filmmanuset och gör även en liten "Hitchcock" i filmen - han har en mindre roll i filmen som en man på tryckeriet. Alf Kjellin regisserade och filmen tog mindre än två månader att spela in. Även om interiörerna spelades in i Råsunda filmstad (som var brukligt med Stockholmsfilm på den här tiden) så är många av exteriörerna äkta Stockholmsmiljöer --- man kan bland annat se Drottningholmsparken på Ekerö, Stockholms centralstation, S:t Eriksbron, Västerbron och Skogskyrkogården i filmen, stämningsfullt fotograferade av Gunnar Fischer. Möten i skymningen är inte bara en tragisk historia om några tilltufsade människor, det är också en hyllning till hur snyggt Stockholm kan se ut i de gamla svartvita filmerna.

Mina drömmars stad - Sveriges största och dyraste film

Filmatiseringen av Mina drömmars stad (1976), Fogelströms mest kända roman, är storslagen och bland det dyraste som gjorts i svensk filmhistoria. Projektet sjösattes på 1970-talet - ett decennium som verkar ha varit de stora historiska romanernas filmera. 1970-talet var också decenniet för Utvandrarna och Nybyggarna av Jan Troell, efter Vilhelm Mobergs romaner, där Eddie Axberg hade en stor roll som lillebror Robert. Eddie Axberg hade redan en kritikerrosad roll bakom sig som Olof i Här har du ditt liv, och en guldbaggebelönad roll som Robert i Utvandrarna och Nybyggarna, och han passar som den försynte Henning i Mina drömmars stad.

Eddie Axberg såg sig själv som ljudtekniker i första hand, inte skådespelare, och han hade även hand om ljudet under inspelningen av Mina drömmars stad. Axberg hör till en av de få skådespelare som fått två guldbaggar - en för bästa manliga huvudroll (som Robert) och en för bästa ljud på Colin Nutley filmen The Queen of Sheba´s Pearls.

Motspelerskan Britt-Louise Tillbom  är mycket lik Liv Ullman i Utvandrarna och Nybyggarna och det är svårt att tänka sig att hon här gör sin enda filmroll i den svenska filmhistorien.

Scen ur filmen Mina drömmars stad.

Mona Seilitz skulle komma att bli en stor stjärna och här har hon en tidig, stor roll som Annika, servitrisen som gifter sig rikt och kommer upp sig i drömstaden.

Rollbesättningen är överlag övertygande och man har fått in stora delar av romanen i filmatiseringen, bland annat genom att mötet mellan Henning och Lotten sker tidigt, han berättar om sina erfarenheter i staden för henne och tar med alla highlights man minns från romanen - och Per Anders Fogelström själv fyller i som filmens berättare.

Var blev sumprunkarna av?

"... till exempel kämpade de helhjärtat för minimala löneförhöjningar, vilka de sedan söp upp då löningen dök upp. Sumprunkare blev han sedan han lärt känna Tummen, som senare kom att bli hans bästa vän och vägledare i det grymma stadslivet." 

                - Mina drömmars stad – Per Anders Fogelström

De flesta idag har ingen aning om vad en "sumprunkare" är eller vad han gör för något. Sumprunkare var Hennings jobb i Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Det är något som idag bara finns i uppslagsverk: "Sumprunkare var förr en yrkesbeteckning för personer som syresatte vattnet i fisksumpar eller båtar försedda med sump genom att hålla dessa i vaggning för att fiskfångsten skulle hållas vid liv. Det var ett hårt arbete, eftersom sumparna måste hållas i rörelse dygnet om. För att underlätta arbetet hängde man ett rep på en från masten utgående stång, och i repets andra ända fästes en tung sten. Sumprunkaren höll stenen i ständig, pendelformig rörelse, så att båten rullade från sida till sida. Vintertid i Stockholm kunde man få färsk fisk i butikerna på Karl Johans torg på båda sidor om Söderström, där den förvarades i stora sumpar." Sumprunkarna räknades till sjåareklassen och hade lågt anseende. Idag används inte ordet sjåare så ofta. Hamnarbetare eller stuveriarbetare utför lastning och lossning av fartyg utan att tillhöra besättningen och sjåare är ett äldre begrepp som kommer från
det nederländska ordet sjouwen som betyder att släpa. Det är ett passande ord - men idag dyker det bara upp i sägessättet "det var ett fasligt sjå" när något är jobbigt. Och även det sägessättet håller på att försvinna.

Sumprunkare är inte ett jobb som finns kvar - eller behövs - idag.

Varför lyser gatlyktorna?

Filmen inleds med en man som går och tänder gatlyktorna i staden - ännu ett jobb som inte finns kvar idag.

Första gången man ser Henning i filmversionen pratar han och Tummen under en kort paus i arbetet, och vi ser levande fiskar simma runt. 

Lotten och hennes mamma jobbar som tvätterskor, något som idag sköts av maskiner. Som så mycket annat.

Det finns heller inget behov av att hålla fisken vid liv dygnet runt, den håller sig ätbar ändå med hjälp av kyl och frys.

Teknikens framsteg  har gjort människors liv otroligt mycket bättre. När man ser människorna i hamnen är det något som saknas för en modern betraktare. Det första man tänker på är avsaknaden av maskiner, lyftkranar, robotar, fordon, allt det där som gör lastande så lätt idag.

Inget av huvudpersonernas jobb finns kvar idag.

Gatorna är belagda med guld

Något som inte har ändrats är drömmen om det ljuva livet - något som motiverar utvandring och invandring. I Utvandrarna och Invandrarna, som också gjordes på 1970-talet, är det Amerika som lockar, där det ska bli så lätt att vaska guld eller få fin jord och bli rik och framgångsrik. Folk som skriver hem säljer myten att det bara är att immigrera och så kan man tälja guld med fickkniv.

Gatorna är belagda med guld i drömmarnas stad. Så är det i den verklighetsbaserade folksagan Dick Whittington and His Cat. När Dick Whittington kommer till London är han förvånad att gatorna inte är belagda med guld, att de bara är vanliga gator och dessutom fulla med fattiga människor.

Samma sak är det i den svenska huvudstaden i Mina drömmars stad --- när det är missväxt på landet vandrar folk till städerna, i hopp om guldbelagda gator fyllda av möjligheter och finner att det redan finns massor med fattiga där. Gatorna är fulla av misär.

En drink för löningen

I ett nutida London-porträtt - Mitt (inte så) perfekta liv av Kinsella - porträtteras landet-till-staden-drömmen på ett modernt sätt, där förhoppningsfulla människor klämmer in sig i skokartongsstora lägenheter och pendlar tre-fyra timmar om dagen till ett värdelöst jobb där de sitter och tittar på en dator --- men det är okej, för de är ju i sina drömmars stad! Det ifrågasätts aldrig varför jobbet inte kan göras utan pendling och på landet eller i glesbygd --- eftersom allt numera är datorbaserat och uppkopplat och gränslöst. Det viktiga är ju att befinna sig i London så man kan gå på en viss bar och ta sig en drink, där någon någon gång sett en kändis. Priserna är höga, lönen försvinner direkt.

Drinkar spelar också en stor roll i Mina drömmars stad --- det första alla gör när de fått löningen i hamnen är att ta en rejäl sup. Eller flera. Blir det någon löneförhöjning dricks den upp direkt. Henning är undantaget som bekräftar regeln - han vill inte ha sin lönesup. (Tummen tar gärna hans).

Henning funderar också över hur livet förändras i hans egen från landet det till staden saga --- på landet var livet att bära tunga mjölsäckar (han var föräldralös och fosterbarn hos en mjölnare) och i staden ... där blev det också av att bara bära, konstaterar Henning uppgivet. Fast i hamnen.

Det blev inte någon stor skillnad för Henning. När han dör, 34 år gammal, har han levt en normal livslängd för en hamnarbetare, en sjåare.

Sover i skift

Något som gjorde stort intryck i romanen var trångboddheten --- när Henning kommer till Stockholm 15 år gammal kan han inte ens hyra en egen sängplats, han har den bara för den tid han behöver den. Vissa jobbar dag, andra jobbar natt och Henning kommer hem till en varm säng. Någon annan har precis gått till sitt skift.

De ljusaste stunderna i filmen är när Henning, Lotten, Tummen och Matilda skaffat ett hus tillsammans, de drabbas genast av huslig stolthet, och renoverar och putsar och fejar - ungefär som människor idag.

Det finns fler böcker i serien som inleds med Mina drömmars stad. Stad-serien sträcker sig ända fram till 1960-talet och Stockholm har då förvandlats till den moderna storstad folk känner igen idag.


200 år med Fogelströms Stockholm

Per Anders Fogelström var också långt före sin tid när det gäller "prequels"! Mina drömmars stad fick tre stycken "prequels" i och med Barn-serien .

Barn-serien är också en släktsaga som speglar landet och Stockholms utveckling genom påhittade personer och händelser --- knyter man samman Barn-serien och Stad-serien har Fogelströms karaktärer levat över ett tidsspann av 200 år!

Ett fint sätt att fira Per Anders Fogelström 100 år är att avnjuta hans gärning inom filmens värld, hans välskrivna filmmanus och att lyssna till hans stämma som berättar under filmen Mina drömmars stad.

Titel: Per Anders Fogelströms Stockholmsporträtt
Regi: Ingvar Skogsberg, Alf Kjellin, Lars-Eric Kjellgren
Filmer: Medan staden sover (1950), Möten i skymningen (1957), Mina drömmars stad (1976)
Medverkande: Sven-Eric Gamble, Inga Landgré, Adolf Jahr, Eva Dahlbeck, Åke Grönberg, Ann-Marie Gyllenspetz, Eddie Axberg, Britt-Louise Tillbom, Mona Seilitz, Kjell-Hugo Grandin.
Textning: Svenska
Sverige, 2017
Studio S Entertainment

Belinda Graham