söndag 3 september 2017

FILM: Kungens val - Storslaget episkt kostymdrama vars frågor är aktuella än idag




Kungens val
- En av de bästa norska filmerna någonsin!

Regi: Erik Poppe
Svensk titel: Kungens val
Originaltitel: Kongens nei (The King’s Choice)
Manus: Harald Rosenløw-Eeg, Jan Trygve Røyneland
Medverkande: Jesper Christensen, Anders Baasmo Christiansen, Karl Markovics, Tuva Novotny, Erik Hivju m.fl.
Norge, 2016
Nordisk Film
Studio S Entertainment

Ett mästerligt filmverk som berör, övertygar och fängslar om Norges historiskt svåraste krisläge och val i modern tid!


850 000 BIOBESÖKARE I SKANDINAVIEN!

EN AV DE 10 STÖRSTA BIOSUCCÉERNA I NORGES HISTORIA!

Den nionde april 1940 siktas nazisternas krigsfartyg Blücher på väg in mot Oslo och sänks av norska torpeder. Tusen man försvinner ner i Oslofjorden, men åtskilligt fler fiendesoldater står beredda för invasion. Medan kung Haakon VII flyr undan nazisthotet tillsammans med kronprinsparet Olav och Märtha och deras barn ger tyskarna de styrande ett ultimatum – fullständig kapitulation eller fullskaligt krig! Den tid som nu följer skakar Norge och betraktas i dag som tre av de mest dramatiska dygnen i nordisk historia.

Med sin makalösa publiksiffra har storfilmen KUNGENS VAL till och med slagit ut nya Star Wars i Norge. Som Kung Haakon VII briljerar Guldbaggebelönade Jesper Christensen och som den svenskfödda kronprinsessan Märtha ser vi trefaldigt Guldbaggenominerade Tuva Novotny. Filmen var Norges Oscarbidrag 2017.

Ett mästerverk in i minsta detalj

Från svartvita verkliga journalfilmer till dödlig kurragömma i spelfilmen --- Norges nya storfilm är ett mästerverk i både stora och små detaljer.

Filmen är baserad på Alf R. Jacobsens bok Kongens nei (2011) Manus är mycket klargörande och träffsäkert i skildring av det politiska samtalet och dialogerna i kungafamiljen och fiendens brutala maktspråk.

Operation Weserübung var tyskarnas eget namn på den ockupation som skulle ge värdefull kuststräcka mot Nordsjön och transportväg för de naturtillgångar (inklusive svenskt järnmalm) man hämtade norröver. Norge var givet huvudmål, Danmark slank med på vägen. (Sverige låg där det skulle; tids nog skulle nog även den biten falla på plats.)

Danske prins Carl (Jesper Christensen) blev Norges förste kung efter unionsupplösningen från Sverige och bad om en folkomröstning 1905 för att acceptera jobbet. Han antog namnet Haakon VII Håkon VII och skildras här i ett starkt porträtt som visar både familjelivet och det politiska spelet.

Dramatisk flykt

Kungen springer genom skogen, tillsammans med kronprinsen, hela regeringen, Stortinget och mängder av civila. Bomber faller, träd bryts, snön yr ... Och inte kan de ta sig till grannlandet, bara ett par mil därifrån, för att söka en fristad. De måste istället ta sig till kusten ...

Det här låter som det senaste gigantiska Hollywood spektakel - tänk dystopi, historiskt epos, superhjälter ska rädda världen ... Men det här är något helt annat. Det här är Norges Oscarsbidrag och en av de mest framgångsrika filmer som gjorts i hela Norges historia. Folket älskar den. Precis som folket i filmen (och i verkligheten) älskar sin kung. Det här är dessutom en sann historia. OM tre dygn som anses vara bland de mest dramatiska i Nordens historia. om hur kriget kom till norden och om hur Hitler blev förvånad att norrmännen inte bara gav sig utan att ett enda skott avlossades - så hade ju nazisterna lyckats erövra i stort sett hela resten av Europa. Visst, britterna var besvärliga, men Danmark, där fanns knappt något motstånd. Varför skulle det finnas något motstånd i grannlandet Norge?

Inga varningsskott skjuts

Varför - det får vi svar på här. Medan regiering och storting käbblar tar militären - i form av en stursk kapten - sitt ansvar att försvara norges kust på sgtort allvar. Man skugter inga varningsskott när de tyska fartygen kommer. Det tyska rikets stolthet Die Blucher säkns och manskapet med det och det andra fartyget skadas allvarligt. Aldrig förr hade Tyskland fått ett så ivantat hett väldkomnande från en så liten nation., De skulle ju i princip bara segla in till Oslo och ta för sig. Det var ju bestämt. Men inget av de två färtygen kom fram ... och det ledde till att hela kungafamiljen, hela regeringen och hela stortinget hann fly från Oslo.


Senare gör Quisling en stadskupp och utropar sig till ledare. Men hitler vill ine helst ha quisling Hiteler vill helst ha kngen ... han vill också helst ha norge utan strid (britterna är tillträckigt jobbiga utan att skicka soldater till nroge). Norge vile vara neutralt. Men de vill också försvara sig. De är en ny nation, född 1905 efter separationen från Sveige och Kung xxx är Norges första kung på 518 år. innan hade de svenska kuingar. Men Kung Håkon blev kung på ett villkor - han ville bli folkvald. Och folket röstade fram honom som sin kung.


Krig och fred diskuteras i ett litet kammardrama

EN av filmens stora nyckelscener är när en tysköands oslobaserade dimplomat och kungen pratar om de stora frågorna krig och fred --- diplomanten vill att kungen ska skriva på pappret (han behöver ine ens erkänna qusling som stadsminister), tänk, så många liv kommer att räddas! OM du inte skriver på ... alla som dör, det kommer att vara ditt fel menar diplomaten. (Han säger inget om att det är hitlers eller tyskarnas fel, varför ska de prompt ge sig på andra länder`) det är ett tungt ansvar att bära att ha andras liv p sitt samvete på det där sättet.

Men kungen skrivber inte på. Han har rätt till det. Kungen har rätt att ta beslut om krig och fred. Men han vill inte åsidosätta den demokratiska processen. Han, som blivt folikvald som kung.

Sedan kommer regergingenoch stortingent in i bilden och Kungen påpekar att de har rätt att skriva på om de vill - men i sådnana fall abdikerar han och hela hans familj. Ingen vill skriva på. Kungen är inte en politisk ledare, han är en moralisk ledare. Hans moralkompass visar helt rätt - man kan inte bara så där lättvindligt ge upp sin nyvunna frihet, sin demokrati och sitt land.


Saker som inte syns kan vara värda mycket mer 
än vad vi tror

Kungens val gick upp på bio och på DVD samtidigt som Scorceses Silence. Även där handlar det om att dö för sin tro - men där handlar det om katolicismen, och om gud ser allt spelar det väl ingen roll om du skriver på ett papper och säger att du inte tror? det är ju bara ett papper? det är väl inte värt att riskera folks liv för något som inte syns? Huvudpersonen, en jesuitpräst, utsätts för precis samma prövningar som kungen - vetskapen att folk kommer att dö om han inte skriver på pappret. Är det värt att skriva på för att rädda liv? är det värt att riskera folks liv och sitt eget för något som inte syns


Här är svaret tveklöst: ja, det är värt att riskera livet för något som inte syns. Demokratin är värd det. Liksom friheten.


Svenskarna - inte att lita på för Norge

Om någon svensk tittare undrar varför de bara inte tog sig över till gränsen mot sverige och friheten är svaret at den svenska regeringen lovade att hålla kvar och utlämna kungen &co om de kom til sverige. Så dit kunde de inte fly. Alltså fanns bara ett algternativ kvar att ta sig till kusten och bli uppplocad av ett brittiskt fartyg. Norra Norge är fortfarnde inte occuperat.

Den norske kungen förlät aldrig den svenska regerigen för deras fega svek.


När bomberna faller är det för att döda. Orden är att döda kungen, kronprinsen och hela regeringne och stortingent. Men alla klarar sig miraktulöst. tragiskt nog förolyckas 34 civila. Kriget i Norge fortsätter sedan att skörda offer --- men aldrig förr har ett så litet land, med en av eruopas misnta befolknignar, erbjutit så stort motstånd mot nazisterna. man kan säga att det blev en vandpunkt för kriget. Hitler & co fick för första gången inse att man inte bara kan promenera in i andra länder, inte ens nautrala fredliga länder, utan att någon säger ifrån.

En moralisk seger

Kungens nej till det där pappret blev en stor moralisk seger - och norges motstånd bidrog till att de allierade segrade i andra världskriget. Små länder kan göra stor skillnad. Spå insatser räkknas också.

Som det lilla förband som mest av allt ser ut som otränade hemvärnsmän (albeit väldigt unga sådnan) som gendkuter de förföljande tyskarna med en kulskruta palcerad vid en svinstia, så att kungen & co ska komma undan. Allt för kung och fosterland. De lyckas. Den som ser yngst ut verkar bli sorängd i luften och man tänker att det är ute med honom. Men i eftertexterna får man veta att han inte bara klarade sig, han hipoade in i kriget igen. Denna gång i Finland för att hjälpa finländarna att försvara sig mot en annan stor mobbare, en annan stormakt som gärna tar hela eller delar av länder och deras frihet utan att fråga.

Hur gick det sedan? Från slott till koja ...

Den nitiske diplomaten hamnade på sötfrnten och sedan i sykst fångläger i 8 år. Det är längre än vad ktiget varade.

Kungen blev om möjlgt ännu mer älsakde och fikc en jättesotr båt som precetn av norksa folket.

Han som givit order om att dkugta ner säkna de två tyska pansarekppen och på så sätt räddat Norge belv dekorrerad med alla möjliga utmärkelser.

Killen som blev sorängd i luften i norge och sedan stred i finland för ett annat lands rätt till frihet och självbestämmande. bor idag i Drammen.

Den lille killen som drog runt på sin Nassegris (ett stort gosedjur) och som morfar kungen lekte kurragömma med är idag orges kung.

Personerna i den här filmen som hadlar om tre dramtiska dygn för länge länge länge sedan finns alltså idag att hitta på slottet i Oslo eller i ett hus i Drammen.

Det får en att tänka på att saker för länge länge sedan egentligne inte hände för så länge sedan. Det lever fortfarande kvar i minnet och i folksjälen.

Norge kan fortfarande vara stolta över att de inte lät sig bli överkörda. Och de kan också vara stolta över den här filmen - få filmer klarar av att vara både personliga och episkt storslagna, men den här filmen klarar den här balansgången. det känns som om man känner alla personerna i filmen, från den frustrerade kronprinsen till den förtvivlade tyske diplomaten och alla pratar de språk de ska prata - norska, svenska, tyska, engelska ... Det är underbart att se den här typen av film och alla låter äkta, för en gångs skull pratar inte all amerikanska! Den här filmen hade verkligen förtjänat sin Oscar för bästa film!

Kungens val - en mångtydig titel

Titeln kungens val eller det engelska titeln the kings choice är dock bättre än originalets Kongens nei (kungen nej) eftersom ordet val leder till fler associationer och en av de mest intima och finstämda scenerna i filmen handlar om helt andra val än om man ska ge efter för tyskarnas mobbarfasoner och hot om våld. Det handlar om att han som kung belv vald ---- och han gjorde ett val när han tackade ja. Men sonen (och även frun) var itne glada över att lämna England --- allt den lille sonen ville var at åka hem igen. Precis som den lille sonsonen som nu på flykt under tyskarna gråter och säger att han vill hem igen. Men det är två olika sätt på vilket de båda barnen i olika generationer "förlorat" sina hemländer (albeit bara tillfälligt i det senare fallet - sonsonen kommer hem till Norge igen efter fem år i USA).

Inget av de båda barnen gjorde några val. Valet gjordes av helt andra personer av alla dessa vuxna so är så upptagna med att välja och bestämma och prata om vad de ska bestämma ...

När sonsonen kommer "hem" igen till Norge igen är kriget är slut ser han förvirrad ut, snarare än glad. Är detta hemma? Är detta något jag minns från ett tidigare liv? Fem år är en lång tid i ett barns liv, han har nu bott längre tid i USA än i Norge

Alla har inte rätt eller möjlighet att välja. De två fallen med barn som får valen gjroda åt sig är intressanta och angelägna än idag. Alla vill det bästa för barnen - men vad är det för val som är rätt?

Kungens val är så mycket mer än ett tjusigt kostymdrama --- det lyckas visa på de allra viktigaste medmänskligaste frågorna som är aktuella än idag.

Saker som inte syns är väldigt viktiga. Demokrati. Frihet. Val. Tystnad.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar