torsdag 13 mars 2014

Vinter i drömhuset - En sista resa till Irland med Maeve Binchy

Litteratur: Maeve Binchy; Vinter i drömhuset
 

En sista resa till Irland med Maeve Binchy

ett irländskt landskap som inte lämnar någon oberördett irländskt landskap som inte lämnar någon oberördMaeve Binchy
Vinter i drömhuset
Originaltitel: A week in winterÖversättare: Eva Haskå
Norstedts
“Var och en hade en uppgift på Ryans gård i Stoneybridge. Pojkarna hjälpte sin far på åkrarna, lagade staketet, hämtade hem korna till mjölkningen, grävde potatisrader. Mary matade kalvarna, Kathleen bakade brödet och Geraldine skötte hönsen.
Inte för att de någonsin kallade henne Geraldine, hon hade varit Chicky så länge någon kunde minnas. En allvarsam liten flicka som varje dag utfodrade kycklingarna eller plockade nyvärpta ägg, alltid med ett lugnande pull, pull, pull till fjäderfäna medan hon arbetade. Chicky hade namn på alla hönorna och ingen behövde berätta för henne att man hade tagit en av dem till söndagslunchen. Man låtsades att det var en köpehöna, men Chicky visste alltid.
Sommartid var Stoneybridge på Irlands västkust ett paradis för barn, men sommaren var kort och mestadels var det blött, ruskigt och ödsligt på atlantkusten. Men det fanns grottor att utforska och klippor att klättra i. Man kunde hitta fågelbon och spana på vilda får med stora, krumma horn. Och så fanns Stone House. Chicky älskade att leka i den igenväxta trädgården. Ibland fick hon tillåtelse av de tre systrar som ägde huset och var urgamla, fröknarna Sheedy, att klä ut sig i deras gamla kläder.”
Så här börjar Maeve Binchys sista bok - vi befinner oss i det rurala Irland, pastoral idyll, obarmhärtig natur, chanser att ta, om man vågar …
Chicky vågar. Som vuxen återvänder hon till Stoneybridge efter att ha bott i Amerika ett tag. Alla tror att hon gift sig med en rik amerikansk man som dött och lämnat henne en massa pengar. Det vore ju respektabelt. Sanningen är att Chicky har arbetat ihop varenda cent själv, genom att städa och laga mat, hon har aldrig haft någon man. Men det kan hon inte säga, för det vore inte respektabelt. Rik änka är okej, rik singel är inte okej.
Så den rika änkan kommer hem igen (enligt den officiella versionen) köper Stone House och rustar upp det till ett hotell där hon planerar att erbjuda stressade storstadsbor vila och rekreation, goda middagar vid det stora matsalsbordet, vackra naturpromenader och ett avspänt, otvunget sätt att umgås, där alla får vara med.
Boken följer Chickys väg fram till att hennes drömhotell öppnar och beskriver den första veckan och alla gästerna som kommer: Winnie, en sjuksköterska som bokat detta som en drömvecka med sin pojkvän, men som istället fått sin bossiga svärmor på halsen, för att “de ska lära känna varandra” (enligt pojkvännen), en känd amerikansk skådespelare som missat flyget och bestämmer sig för en time-out, ett par engelska läkare som inte alls har det drömliv som alla tror, och de överväger att stanna på Irland och öppna landsortspraktik där, för att göra verklig nytta. En svensk som också tagit en time-out från ett jobb han inte gillar för att lära sig mer om irländsk folkmusik och kanske starta en irländsk pub när han kommer hem igen. En irländsk dam som är synsk och som är rädd för sina egna förmågor. Ett par som drömt om att vinna drömresan till Paris och istället vann en vecka i Stoneybridge …
Alla får en vecka som de sent ska glömma, en vecka som kommer att förändra både deras liv och deras grundinställning till livet för alltid!
Vinter i drömhuset blev Maeve Binchys sista roman, belönad med Irish Book Award. Den har alla Maeve Binchys speciella kännetecken: värme, humor, oförglömliga karaktärer och ett irländskt landskap som inte lämnar någon oberörd.
 

Om författaren

Maeve Binchy (1940-2012) växte upp i småstaden Dalkey utanför Dublin. Fadern var advokat och modern sjuksköterska. Efter att ha avlagt en BA vid UCD i Dublin arbetade Maeve Binchy under en tid som lärare i en skola för judiska barn innan hon blev journalist vid Irish Times.
Under många år var hon tidningens Londonkorrespondent och träffade då sin make, BBC-producenten och barnboksförfattaren Gordon Snell. De gifte sig 1977.
Efter återkomsten till Irland blev Binchy krönikör i Irish Times och debuterade skönlitterärt 1982 med romanen Tänd ett litet ljus som omedelbart blev en internationell succé. Debuten följdes av Tom O’Briens dotter 1985, en roman om vänskapen mellan en irländsk och en engelsk flicka som håller i sig från barndomsåren till vuxen ålder. Romanen blev en ännu större internationell framgång än Binchys första roman och filmatiserades för TV med Geraldine McEwan i huvudrollen. Flera av Binchys böcker har blivit långfilmer: Circle of Friends, Tara Road och Italienska för nybörjare, som är baserad på Nora O’Donoghues dröm.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar