söndag 20 augusti 2017

FILM: Silence - Inkvisitionen utan Monty Python



"Nobody expects the Spanish Inquisition!"

                                 - Monty Python, 1970


Silence visar upp några av vår tids bästa skådespelare och är gjord av en av vår tids absolut bästa regissörer ... och filmen lyckas ändå klampa rätt in i det infekterade träsket "white saviour" problematik som varit extra mycket på tapeten på den senaste tiden. Utan att den vite huvudpersonen som kommit för att rädda folk i Japan lyckas rädda någon över huvudtaget - kanske inte ens sig själv.

Japanerna förvandlas till statister i sitt eget drama - historien om japans kristna - på samma sätt som hände indianerna i Dansar med vargar. Filmen är baserad på en japansk bok om japans kristna - och japans kristna hade förmodligen väntat sig en större och viktigare roll i filmen.

Problematiskt nog nämner man inte inkvisitionen i Europa - de två jesuit prästerna som glatt lämnar Europa hamnar istället i den japanska inkvisitionen, där de blir offer istället för förövare.

"Nobody expects the Spanish Inquisition!"

Den spanska inkvisitionen har för alltid blivit förknippad med en av Monty Pythons roligaste sketcher.

De drev ofta med religion, de goda herrarna, och The Life of Brian har några av de roligaste scener som gjorts --- som när tre korsfästa sjunger "Always look at the bright sight of life". (I Silence finns också en scen där tre korsfästa sjunger, men det är helt andra tongångar - och på latin med japansk uttal.)

Den verkliga inkvisitionen var inget man kunde skoja bort --- se den här grymma och våldsamma filmen och du kommer aldrig att se buddhister som fridsamma igen. Den japanska inkvisitionen verkar vara etter värre ...
och i Silence som utspelar sig på 1600-talet hade jag väntat mig åtminstone någon referens till den brutala inkvisition som höll på i Europa. Protestanterna (och andra "kättare"!) skulle hållas på sin plats.

I det här fallet är det faktiskt tvärtom mot i den klassiska sketchen:

We are expecting the Spanish Inquisition! Var tusan blev den av??!!!

Vi låtsas inte om den spanska inkvisitionen!

Men nej, här låtsas man inte om den inkvisition som utspelar sig i Europa och vad katolikerna har för sig där --- man följer bara lugnt med två jesuit präster som ska till Japan för att leta efter sin gamle läromästare som försvunnit spårlöst. Kan han verkligen ha konverterat till buddhismen? Rollen är som klippt och skuren för Liam Neeson som såg ut som lite av en buddistisk mystiker i båda Star Wars och Batman Begins. (fast erkännas bör att det inte finns mycket för Neeson att göra i den här filmen).

De två jesuitprästerna spelas av Adam Driver - också känd från Star Wars - och Andrew Garfield, han som en gång var The Amazing Spider Man.

Från Stora Varumärken till Stora Roller

Den allmänna meningen när det gäller rollval är: Om du någonsin vill bli sedd som en seriös skådespelare, ta då aldrig superhjälteroller eller roller i stora "franchises". Vare sig det gäller Marvel eller Star Wars. Men kors i taket - både Driver och Garfield har överlevt --- de båda ses som två av våra dagars bästa skådespelare, Driver har inte blivit av med sin indie cred. för att han är Kylo Ren i den nya Star Wars trilogin, Garfield har bara gått från klarhet till klarhet sedan han lämnade spindelnätet bakom sig. Han var överraskande bra som ensamstående far som tvivlar på systemet i 99 Homes och prisregnet haglade över huvudrollen som vapenvägrare i Hacksaw Ridge. Här får Garfields nya rollkaraktär tillfälle både att tvivla på systemet (fast det gäller det orättvisa religionssystemet och inte de orättvisa banksystemet) och dessutom spela en religiös person igen. Fast vapenvägraren i Hacksaw Ridge var betydligt tuffare än den ganska velige Fader Rodrigues.

The white savior has arrived!

Tystnad och tvivel

Hela Silence handlar om tvivel och Garfields huvudperson tvivlar ständigt. Varför är Han tyst? Varför bryr Han sig inte? Är vi så betydelselösa? Måste tron vara blind?

Hur ska man förbli stark i sin tro när ett hårt livs många prövningar aldrig får annat ackompanjemang än denna dånande tystnad? Är det rimligt att framhärda i denna tro också när den framkallar ännu mer av lidande, inte bara för en själv utan även för andra? Och är det alls försvarbart att aktivt bedriva omvändelseverksamhet i främmande trakter, där efterfrågan är obefintlig eftersom de infödda redan har sin egen tystnad att förbanna?

Frågorna hopar sig. Men inte svaren.

Och inkvisitionen i denna film är den japanska inkvisitionen, inte den spanska som pågick i Europa.

Mot mörkrets hjärta

De båda jestupräserna vill hitta sin mentor och läromästare och rentvå honom från det illvilliga rykte , som enligt ett rykte som de omöjligt kan hålla för sant har avfallit från katolicismen och helt anammat lokala seder och bruk: ett upplägg som i stora drag ser ut som en religiös omgestaltning av Joseph Conrads Mörkrets hjärta (och för all del Francis Ford Coppolas uppdaterade filmatisering Apocalypse Now). Det handlar om att i flera bemärkelser överskrida den egna civilisationens gränser och ge sig ett okänt territorium i våld med alla de risker det innebär.

De bägge munkarna Rodrigues och Garupe  spolas upp på södra Japans steniga stränder, som är allt annat än inbjudande. Vad som inte är klippor är gyttja, snårig vegetation och insekter. Här bor, visar det sig, några utomordentligt fattiga stackare som balanserar på gränsen till svältdöd. De har tidigare i hemlighet anslutit sig någon sorts kristendom, lockade av löftet om ett arbetsbefriat paradis efter livets många umbäranden, och tar tacksamt emot dessa båda kyrkliga sändebud som sina själasörjare. Men det fridsamma församlingslivet varar inte.

Det handlar egentligen om Mammon

Men till syvende och sist handlar det inte om religion, det handlar om ekonomi. Precis som i 99 Homes. Hur konstigt det än låter så är det alltid någon någonstans som tjänar pengar på det. vad det nu är.

Japanerna som Garfields karaktär träffar på befarar att missionärerna bara är steg ett i en erövringsplan - att allt egentligen handlar om handel. Och japanerna vill ha sina rikedomar för sig själva inte bli en koloni. Inte dela med sig. Till sist handlar de uteslutande med holländarna (kanske för att de inte verkar vara så kolonialistiskt lagda?) och bryr sig inte om de katolska spanjorerna och portugiserna. (En tanke: om portugiserna  även upptäckt japan 1492 - skulle japanerna också hetat indianer?)

Dialogerna mellan skurken som ligger bakom den japanska inkvisitionen och ser ut som Yoda i Star Wars och hjälten Garfields Rodrigues skulle ha kunnat ge svar på tal mycket bättre. Herregud, han har ju för tusan hakar Jesus som idol och Jesus om någon kunde jämt ge svar på tal! Om han inte hade varit upptagen med att vara Jesus hade han kunnat bli advokat, så bra var han på att vränga ord!

Skurk-Yoda förtjänar att få på moppe

Av någon anledning kommer skurken nästan-Yoda med massor av misogyna kommentarer som att det är ett helvete att älskas av en ful kvinna (och det ska vara en metafor för katolicismen? hur?) och det idiotiska är att en där gubben är så motbjudande ful på alla sätt och vis, och jag har aldrig sett en japans tjej eller kvinna eller tant som är annat än söt, fin, vacker, gullig ... Det finns helt enkelt inga fula kvinnor, det kunde gott den där fula och äckliga gubben få höra när han sjunker ihop som en pösmunk!

Och är inte poängen med Buddhismen att skönhet sitter inuti? Den där vackra själen som ska sväva runt i Nirvana eller nåt.

Och om pösmunken inte gillar kvinnor, kan han ju alltid bli katolsk präst. Då har han ju det problemet löst för alltid!

Ska man offra sig för något som inte syns?


Mycket i filen handlar om vad man kan offra för något som inte syns. På så sätt har Silence och Kungens val mycket gemensamt --- scenerna där boven (Yoda-japan eller tysk nazist) hotar huvudpersonen och säger att si och så många civila kommer att dö om du inte underkastar dig oss är i stort sett likadana. men där den norske kungen är moralsikt ståndaktigt och är redo att offra allt för något som inte syns - nämligen rätten till demokrati - är den här jesuitprästen bara velig.

Idag anges japans religionsfrihet som blandad av shintoism (lita på sina förfäders andar) buddism och kristendom! Procenttalen varierar, men när det är jul är 100 procent kristna!

Det där skulle den där jesuitprästen ha påpekat:

"Ni kanske inte vill ha Jesus, men vid gud, ni komme att älska vårt helgon Santa Claus - han gör verkligen underverk för ekonomin!"

Läs även om Andrew Garfield i Hacksaw Ridge:

Läs även om japans kristna, kakure-kirishitan:
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-15/ovrigt-kat-18/20409-japans-gomda-kristna-kakure-kirishitan

BG

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.