onsdag 22 februari 2017

Leo - en everyman i barnboksform!


Leo illustreras av Kajsa Lind.

Leo och de lösa tänderna
- Alla är olika och det är bara bra!


Christina Lindström
Leo och de lösa tänderna
Illustrationer: Kajsa Lind
Förlag: B. Wahlströms


Vi bekantade oss allra först med Leo i boken Leo och klumpen i magen - en fin och viktig berättelse för barn som precis knäckt läskoden och börjat läsa på egen hand. Det är lätt att tycka om Leo och klumpen i magen.

Sedan kom Leo och katten som sprang bort. Det här är en bok som snabbt blir en favoritbok för barn. Leo är som ett slags variant på Alfons Åberg - det handlar mest om Leo och hans pappa, men olika kompisar, en farmor och en gosig katt vid namn Tant Britta gör gästspel i historierna.

Fångar barns känslor 

Historien fångar ett barns känslor på ett ypperligt sätt - längtan efter ett eget husdjur och fantasierna om alla hemska saker som kan ha hänt ett älskat djur. Det är inte ofta som det slutar så lyckligt som i boken i verkligheten - katter och hundar som kommit bort förblir ofta borta.

Den lyckliga slutbilden där både Leo och Tant Britta ler stort och myser i en fåtölj tillsammans är ett fint slut till en önskedröm. Både drömmen om ett eget djur och drömmen om att det djuret alltid klarar sig från alla faror i världen. Boken är ännu en rolig och lättläst kodknäckare för de yngsta barnen som just knäckt läskoden. Man får en lagom lång och spännande historia med ett lyckligt slut och många skojiga bilder på vägen.

Träffande humor, hög igenkänningsfaktor
Leo och datorspelet är en humoristisk och träffande bok om skärmberoende för både barn och vuxna. Korta kärnfulla meningar, mycket dialog och tydliga bilder hjälper till i läsandet. Men man behöver inte vara en nytillkommen kodknäckare för att tycka att det här är en väldigt kul berättelse!
Scenariot här påminner lite om trion pappa Åberg, Alfons Åberg och farmor. Farmor vet bäst så klart. Och hon kan säga åt pappa! För han slutar ju inte med mobilen bara för att Leo säger till ...
Det här är tänkvärt om skärmberoende. Föräldrar säger ofta åt sina barn. Men de säger inte åt sig själva. Och barn gör som bekant som du gör, inte som du säger.

Leo vill inte känna sig utanför

Leo och de lösa tänderna tar upp barns längtan att inte bli lämnade utanför - att vara som "alla andra", att vara en i gänget. Nästan alla Leos kompisar har tappat en tand. Malte har tappat en. Alva har en som är lös. Isak har tappat tre! Men Leo har inte tappat någon.

Boken har mycket gemensamt i med tidigare böcker i serien. När det gäller Leo och katten som sprang bort handlar det om att alla kompisarna i klassen pratar om husdjur - här kretsar intrigen kring att alla pratar om hur många tänder de tappat, med detaljerad "när-var-hur" rapportering på skolgården. "Jag vill helst tappa en tand i Skåne", säger ett av barnen förnumstigt. Storasyster har nämligen tappat en tand i Skåne.

En "everyman" i barnform

Leo är en "everyman" i barnform. Böckerna utforskar det humoristiska och hemska i helt vardagliga situationer. Det är ju inte lika intressant att läsa om tänder som om husdjur - katter är en stor favorit bland barnen - men dramat i historien handlar egentligen om när det är okej att hitta på. Är det okej att hitta på att man har en lös tand, bara för att alla andra har det? Är det viktigt att vara som alla andra?

Slutpläderingen blir att alla är olika - och det är absolut inte något fel med det!

Belinda Graham

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar