onsdag 29 augusti 2018

FILM: The Shape of Water - Den romantiska komedin lever och andas och har gälar - med en stum Amelie från Montmartre i huvudrollen

Amelie från Montmartre sitter på en amerikansk buss ... Sally Hawkins i The Shape of Water (2017)


Regi: Guillermo del Toro
Titel: The Shape of Water
Manus: Guillermo del Toro, Vanessa TaylorMedverkande: Sally Hawkins, Doug Jones, Richard Jenkins, Octavia Spencer, Michael Stuhlbarg,
Michael Shannon m.fl.
Land: USA, 2017
Distribution: 20th Century Fox
Aktuell: På DVD, BD och VOD

Romantisk komedi görs inte längre, förkunnar en välkänd brittisk tidning gång på gång. Romantik drar inte på bio längre. Inte som i Hollywoods guldålder. Man kan undra om hela redaktionen missat The Shape of Water. Det är en av de mest romantiska filmer som någonsin gjorts, och den är mellan varven mycket komisk --- man skulle gott kunna kalla den romantisk komedi. Den har en meet-cute, den har sång-och-dans nummer, den har hinder för de båda älskande, den har till och med en skurk som försöker skilja de båda älskande åt, den har "kampen mot klockan" i slutscenerna och den har det lyckliga slutet. Kort sagt: allt en romantisk komedi brukar ha.

Filmen är också mycket lik Amelie från Montmartre --- den har en likadan, nästan ständigt positiv och levnadsglad hjältinna och miljöer som ska vara från den här världen, men som ser ut som något helt annat ...

Euro-rom-com är som bekant något helt annat än amerikansk rom-com. Det utspelar sig gärna i något slags alternativt sago-universum som ändå kallas vår värld (inte Midgård eller Hogwarts).

Diskbänksfantasy kan man kalla det.

Guillermo del Toro gör det här ypperligt.

Man hejar verkligen på Amelie, förlåt Elisa heter hon i den här versionen. Och allt ser så fantastiskt vackert ut.

Verkligen diskbänksfantasy. Till och med det vardagliga med att koka frukostägg ser magiskt vackert ut. Och att åka till bussen. Och att ta en tupplur med baskern som huvudkudde. Och att äta sin lunch ur den bruna lunchpåsen. Och att gå genom en vanlig korridor och prova några danssteg från en gammal film som just visats på TV ...

Som sagt: allt helt vanliga saker och allt ser helt magiskt vackert ut. Allt badar i någon slags mjukt fantasy-ljus.

Precis som Amelie och Paddington filmerna fattar vi ju att så här ser inte verkligheten ut, det är som vackra dockskåp som regissören byggt upp och leker med. Men visst ser det roligt ut, och visst vill man vara med och leka ...

Sally Hawkins (känd från Paddington filmerna och Happy Go Lucky) är utmärkt i huvudrollen som den stumma havsflickan som försöker vara människa så gott hon kan.

Givetvis finns Beauty and the Beast influenser --- de här historierna är rätt vanliga idag, som i Twilight serien och True Blood serien  och ... ja, ni fattar, det vanliga idag är att människorna är monster medan de gamla monsterna är kärleksobjekt för hjältinnan.

Det är väldigt sällan det handlar om en vanlig kille som blir ihop med en övernaturlig varelse, det verkar inte vara en säljande genre inom paranormal romance. En tjej som blir ihop med en vampyr eller en varulv eller något annat oknytt är det vanliga.

Tänk Disneyfilmen där Belle blir kär i det lurviga Odjuret. Hade det fungerat tvärtom?

Det är lätt att se alla Beauty and the Beast rollerna i The Shape of Water, man har en Beauty - Elisa så klart, en Beast (sjöodjuret), en macho-Gaston (som köper ny bil istället för att jaga), en fadersfigur som Belle måste ta hand om (inte en misslyckad uppfinnare utan en misslyckad konstnär), en Mrs Potts som agerar hjälpare så att det blir ett lyckligt slut ...

Men få går den här typen av egentligen rätt så banala sagor så snyggt som Guillermo del Toro. Han vadar helt oironiskt i sentimentalitet och romantik och sagolika sagostämningar i The Shape of Water ... och det skulle aldrig en amerikan låtit sig göra. Det skulle varit "wise-cracking" och ironisk distans hela tiden. Det är därför som amerikanska komedier är så o-roliga idag. Och amerikanska romances verkar inte ens tro på kärleken.

Guillermo del Toro tar både kärleken och sina huvudpersoner på stort allvar. Han höll på ett helt år bara med dräkten som sjöodjuret "the beast" skulle ha på sig, för att se så vacker ut som möjligt ...

The Shape of Water tog hem det största priset på Oscarsgalan, det för bästa film.

Det debatteras alltid vad "bäst" är, men det här är bästa filmen  i alla fall vackrast och mest romantisk. Det är också en hyllning till filmen och sagans makt, och filmjurys brukar gilla sådant.

Det är helt klart det bästa och vackraste som Guillermo del Toro någonsin gjort.

Förresten, det finns i alla fall en paranormal romans där en kille  fått ihop det med et övernaturligt väsen: Splash med Tom Hanks i huvudrollen. Han plumsar i med en sjöjungfru i slutet av denna romantiska komedi från 1980-talet och så lever de lyckliga i alla sina dagar.

Slutet i The Shape of Water påminner om det i Splash.

Så vad var det jag sa, ryktet om den kärleksfilmens och den romantiska komedins död är betydligt överdrivet. Den finns överallt och ingen film är så ohämmat romantisk som The Shape of Water där kärleken bokstavligen övervinner alla hinder, både på land och i vatten.

Guillermo del Toro hyllas ofta som bildkonstnär --- men inte att förglömma, musiken spelar en mycket stor roll i den här filmen. Underbar och ohämmat skamlöst romantisk musik av Alexandre Desplat genomsyrar hela filmen. Elisas theme är härligt, livsbejakande och sanslöst vackert!

BG

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar