måndag 6 maj 2013

Maria Lang - Sveriges Agatha Christie med rätt till (minst) ett mord om året!

Maria Lang - Sveriges Agatha Christie med rätt till (minst) ett mord om året!
 
Maria Lang läser Agatha ChristieMaria Lang läser Agatha ChristieMaria Lang var Sveriges odiskutabla deckardrottning i ett Sverige som bara hade EN deckardrottning under ett par decennier. 1949 kom Mördaren ljuger inte ensam (vars handling utspelar sig 1947) och därefter kom en deckare om året och även flera spännande barn- och ungdomsböcker. Det blev alltså minst ett mord om året för Maria Lang - pseudonym för Dagmar Lange, en respektabel svensklärarinna - som av samtiden kallades för Sveriges Agatha Christie. Man kan lätt förstå jämförelsen, den är en komplimang, men jag tänker snarare på Colin Dexter när jag läser Maria Lang. Visst, alla brittiska crime writers från Colin “Morse” Dexter till Caroline “Midsomer Murders” Graham känner ju till Agatha Christie och använder gärna något Christie grepp ibland - som intrikata giftmord, det slutna rummet, att alla har vattentäta alibin, att en vital ledtråd kommer från ett grekiskt drama eller ett klassikt verk av konst/litteratur/scen/musik…



Men på Maria Langs tid var det Agatha Christie som gällde och Agatha Christie är världens mest sålda och översatta författare än idag. Dessutom är Christies pjäsThe Mousetrap fortfarande världens mest spelade pjäs, dvs. den har spelats oavbrutet sedan den sattes upp år 1952. Ett svårslaget rekord. Räknar man med att verket började sitt liv som radiopjäs 1947 är denna mordhistoria på en sluten scen ännu äldre.
Morse versus Maria Lang
Nu till jämförelsen med Colin Dexter och hansInspector Morse som precis återfötts på SVT under titeln Unge kommissarie Morse (BBC-titeln:Endeavour, efter Morses förnamn), till stor glädje för fans av Morse, retro prylar/kostymdrama (vi snackar 60-tal och massor av nostalgisk retro) - och Oxford.
Agatha Christie PortraitAgatha Christie PortraitI likhet med Dexter har även Lang akademiska anor och använder gärna akademiska miljöer. Morse härjar i Oxford. Langs huvudperson Puck Ekstedt presenteras som en litteraturstuderande professorsdotter från Uppsala och hon håller på med en licentiatavhandling om Fredrika Bremer, försöker ställa in sig hos Rutger Hammar, som skrivit en doktorsavhandling om Fredrika Bremer, och hennes pappa är professor i egyptologi. Detta är vad vi får veta om Puck på sida ett av boken. Idel intellektuell “name dropping” alltså. Därefter får vi veta varför hon heter Puck och hur hon ser ut.
Puck har fått sitt namn efter Shakespeares busiga ande (En midsommarnattsdröm) och ser egyptisk ut med mörk hy, stora mörka ögon och svart hår. Dessutom är hon liten, späd och kort. Hon är lite avundsjuk på långa blonda bleka blåögda nordiska skönheter (som män tycks föredra). Tuva Novotny som spelar Puck i filmenMördaren ljuger inte ensam ser alltså mer ut som en av tjejerna Puck är avundsjuk på, än Puck själv.
Maria Langs problemlösare Christer Wijk är dock inte speciellt lik Endeavour Morse – vare sig som ung eller gammal. Christer Wijk är snarare modellerad påDorothy L Sayers aristokratiske problemlösare Lord Peter Wimsey, samma rollmodell som Elizabeth George använde när hon skapade sin Inspector Lynley.
Oxford versus Uppsala
Ensam dödar man inteEnsam dödar man inteUppsala är förmodligen det närmaste man kan komma Oxford i Sverige (om Lund får vara Cambridge?) och i boken kryllar det av belästa typer, och klassiska referenser, precis som i Dexters Morse böcker. Man väntar bara på att de ska lösa korsord medan de spelar operamusik!
De flesta av karaktärerna verkar vara färdiga med, alternativt håller på med, en avhandling, och Einar Bure, som Puck blir förtjust i, har dessutom vid sidan av sin akademiska karriär skrivit en deckare. Under pseudonym, för att inte bli retad på jobbet.
Man anar här en humoristisk gliring från Maria Lang, som också använde sig av en pseudonym - det ansågs inte riktigt fint att skriva deckare, trots att deckarna förmodligen fick fler läsare än alla fina avhandlingar tillsammans. Den modernistiske poeten i boken är dessutom djupt avundsjuk över att man verkar få fler tjejer med deckare än med poesi - något poeten själv inte hade räknat med när han valde karriär.
Medan den nya serien Unge kommissarie Morse är intellektuell och medvetet retro har Maria Langs böcker hunnit bli retro - när hon skrev dem var de “samtida”! Men de nya omslagen fångar den gamla tidsandan och är retro med modern design.
Ön som “det slutna rummet”
Mördaren ljuger inte ensam utspelar sig på en ö - alltså en “slutna rummet deckare” - precis som Agatha Christies And then there were none (1939). Till skillnad från i Agatha Christies klassiker, baserad på en barnramsa, så dör inte alla på ön. Dessutom: till skillnad från i de flesta Agatha Christie böcker har inte alla vattentäta alibin. Tvärtom. Ingen har något alibi alls. Vilket istället för att förenkla saker faktiskt gör allt ännu mer komplicerat!
Farligt att förtära, nästa roman med hjältinnan Puck som berättare, har giftmord och drama i centrum. Någon dör under en teaterföreställning - precis som i Caroline Grahams tredje Midsomer Murders berättelse. Och cyankalium var ett av Agatha Christies favoritgifter. Här ser man trådar både framåt och bakåt i deckarhistorien …
Ännu en kärlekshistoria
And Then There Were None US First Edition Cover 1940And Then There Were None US First Edition Cover 1940I likhet med många deckarserier har även Maria Langs deckare en kärlekshistoria med, som utvecklar sig under böckernas gång. Inspector Lynley har sin Helen (i alla fall tills hon blir skjuten), Cully Barnaby iMidsomer Murders gifter sig med sin skådespelarkollega, till och med Doctor Watson gifter sig (dock inte med Sherlock Holmes) och Puck blir ihop med sin akademiker och deckarförfattare (under pseudonym) Einar Bure. Det här går inte under “spoilervarning” det är tämligen uppenbart att det ska bli de två.
Maria Lang använder också sin barndomsstad Nora i böckerna, ändrar namnet till Skoga, och skriver stundom in ett alter ego av sig själv i handlingen: en deckarförfattare med namnet Almi Graan – ett anagram på Maria Lang.
I Inte flera mord åker det nygifta paret Puck och Einar till Skoga för att ha en lugn och skön semester. Som blir avbruten av mord. Offret har blivit dödat av en egyptisk papperskniv, som tillhör Pucks far. Man känner vibrationer från 1926 års deckarklassiker här:The Murder of Roger Ackroyd - eller Dolken från Tunis, som Agatha Christies mästerverk heter i nyutgåva på svenska (1940).
Mördare med klass nöjer sig inte med en massproducerad Ikea kniv. Mordvapnen i Maria Langs böcker är sidenscarf, cyankalium eller äkta egyptisk papperskniv.
Om man är klassisk deckarfantast och gillar “retro“ saker har man väldigt roligt när man läser Maria Lang och man ser kopplingar både framåt och bakåt i deckarhistorien.
Belinda Graham

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar