torsdag 25 februari 2016

Tana French - En hemlig plats

  

En för alla, alla för en, men en för döden.

Tana French är född 1973 i USA och växte upp på Irland och i Italien, USA och Malawi. Numera är hon bosatt i Dublin. För sin debutbok "Till skogs" fick hon 2008 Edgar Allan Poe Reward. Tana Frenchs senaste deckarroman har handlingen förlagd till en internatskola på Irland. En kille mördas, en polisutredning pågår, men mest av allt får vi följa flickorna på internatet.
 


Boken är en coming-of-age story, med fyra barn som är på väg att bli vuxna.
Tana French
 En hemlig plats
ISBN: 9789100153663
Översättning: Klara Lindell
Förlag: Bonniers


Tana French. Foto: Kathrin Baumbach
Huvudkvartetten som läsaren får bekanta sig med består av Holly, Julia, Selena och Becca. De delar rum på det irländska flickinternatet S:t Kilda, som sköts av nunnor. Flickorna är fantasifulla och skapar en värld som bara har plats för dem. En hemlig plats. De skapar magi åt sin påhittade värld genom att på natten smita ut mellan cederträden och trivas tillsammans i månskenet, precis som en cirkel av unga, livsbejakande häxor eller druider.
En av de fyra blir bokens mördare. Hon är beredd att göra vad som helst för att hålla samman den bräckliga fyrklövern, som tydligen hotas av killar och förälskelser. Killen som vågar förälska sig i en av flickorna blir lurad till den hemliga platsen och ihjälslagen med en trädgårdshacka. Den unga häxan har fixat sitt första människooffer.
Boken är en "coming of age"-story, med fyra barn som är på väg att bli vuxna. Vänskapen skadas av kärleken (eller är det verkligen kärlek?) men de fyra försöker ändå skydda varandra. Däremot är mördaren den enda som verkligen vet vad som hänt.
Internatskoletemat är bekant, tänk bara på Curtis Sittenfeld, Joyce Carol Oates och otaliga avsnitt av Kommissarie Lynley. Ja, här finns till och med två stycken Barbara Havers liknande "Bill och Bull"-snutar som båda har komplex för att de är "arbetarklass" och inte "eliten". Inte speciellt trovärdigt. I verkligheten behöver man bara antyda att en skådespelare är överklass eller har gått på internatskola, sedan behöver man inte ens förklara varför man inte gillar hen, eller varför hen inte borde få några roller.
Ett annat mycket bekant (och uttjatat) tema är kvinnlig vänskap som går fel. Motsvarande genre där manlig vänskap är suspekt finns praktiskt taget inte. Det är häxmyten som går vidare i deckargenren och faller ner i klichén: Det måste vara något fel på tjejer som gillar att vara tillsammans med varandra. Det "normala" är att vara intresserad av smink och killar. Att vilja bli balens drottning och att se alla andra som konkurrenter.
När det gäller tonårsvänskap är Om du vågar av Megan Abbott bättre och roligare, för internatskolan blir för instängd (och man har sett det förut). High school-skildringen i Om du vågar omfattar däremot en hel värld – men inte ens en hel värld kan distrahera high school tjejer, dessa perfekta cheerleaders, från att kivas om vem som är herre på täppan.
Belinda Graham

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar