BOK: En räddare i nöden - Ett äventyr i hästväg, där det lönar sig att hålla på sina käpphästar ...

 

Titel: En räddare i nöden

Författare: Jenny Bicho

Illustratör: Andrea Femerstrand

Utgivningsdag: 2026-10-06

Förlag: Bonnier Carlsen

Käpphästälskande Vilde är tillbaka, men nu har käpphästarna devalverats i värde, eftersom Vilde går på ridskola och rider riktiga hästar...

Eller i alla fall en väldigt trög ponny, som heter Lajka, och som helst av allt bara vill stå stilla.

Flytten till landet har gått så där. Vildes mamma har en ny kille och en ny bebis att ta hand om och ett nytt väldigt gammat hus att renovera. Det brukade ju bara vara Vilde och mamma  i den bekväma lägenheten... 

Med flytten från stan till landet kommer en ny skola. Där alla känner varandra. Vilde har två tjejer som hon brukar vara tillsammans med, Miranda och Måni, men de vill aldrig leka på rasten. När man går i fyran och har börjat mellanstadiet är man för stor och cool för att leka. Det där känns igen. 

Miranda och Måni vill bara prata på rasten och kommentera alla andra, vad de har på sig, vad de gör och hur töntiga folk är som leker på rasten. Det finns käpphästar att leka med på skolan, men Vilde vågar inte röra dem. Hon vill inte riskera att framstå som töntig och barnslig. Fast hon gärna vill leka ...

Det finns en kille som verkar vara rolig att vara tillsammans med, Isidor, men Vilde vågar inte det, eftersom tjejer som är med killar är en viss typ, och ingen vill vara en pick-me-girl, och killen i fråga är en sån som ingen ska vara med, för han är redan stämplad som en jobbig tönt. Både av barnen i klassen och av läraren. Han blir ofta utslängd. 

Ridskolan är ännu värre än skolan. Vilde blir mobbad både av de andra tjejerna och av ridläraren. Hon har så att säga "jobbiga killen i klassen" stämpeln på ridskolan. Hon blir ofta utslängd från övningarna och får se på när de andra rider och lär sig saker. Hon får alltid samma hopplösa tröga gamla ponny ...

Tills en dag, de får en ny ridlärare, Vilde får en bättre häst och en av de båda M-tjejerna får den tröga hästen. Det resulterar i en olycka, där både Miranda och Måni är inblandade. De skyller på Vilde, fast hon inte var i närheten och hon fick till och med beröm av den nya ridläraren för att hon fångade in den lösa hästen som sprang runt. Efteråt tog Vilde hand om båda hästarna - och slutade dagen med att trösta den tröga ponnyn så att hon inte skulle känna sig ensam och lessen.

Efter det blir det värre på skolan för Vilde - och ännu värre på ridskolan när de får tillbaka den gamla vanliga ridläraren igen. Vildes mamma kommer på besök både till skolan och till ridhuset och styr upp det hela och ser till att Vilde får börja rida i en annan grupp och med en annan lärare. I den pyttelilla skolan på landet är det inte lätt att fixa en ny klass, men Vildes mamma kan i alla fall uppmuntra henne att skaffa andra vänner, som är roliga och som vill leka, istället för att hänga efter Miranda och Måni hela tiden ...

En räddare i nöden är en titel som kan tolkas på många sätt. Vem som räddar och vem som behöver räddas. 

Så småningom inser Vilde att hela familjen har svårt att anpassa sig till livet på landet (och det stora gamla huset, där det alltid är någonting som går sönder hela tiden ...), det är inte bara hon ... Även vuxna kan ha hemlängtan och undra varför de lämnade det bekväma stadslivet, där det fanns vänner och fritidsintressen och där allting fungerade hela tiden ... Men. Utsikten är i alla fall fin.

Och Vilde plockar fram sina käpphästar till sist. Det är också möjligt att hon får nya vänner som är intresserade av att leka med käpphästarna och som blir glada av det. Vad säger man? Pick-me-up-horse?

Det är trevligt och lättsamt berättat, även författaren tar upp svåra ämnen, och illustrationerna är genomgående varma och charmiga, med stort fokus på gulliga hästar och käpphästar.

Och det visar sig att det lönar sig att hålla på sina käpphästar. Både bildligt och bokstavligt.