C.S. Lewis i högform
C.S. Lewis C.S. LewisVärldens sista kväll och andra texterÖversättning: Felix LarssonLibris
C.S. Lewis är känd som författaren till Narnia-böckerna,
The Lion the Witch and the Wardrobe,
Prince Caspian,
The Voyage of the Dawn Treader,
The Horse and his Boy osv, illustrerade av Pauline Baynes och filmade flera gånger, bland annat nu senast som Disney storfilm.
C.S. Lewis är också känd som bäste vän - och bollplank - till J.R.R. Tolkien och medlem i den intellektuella gruppen
The Inklings. Han har blivit staty i hemstaden Belfast, hans böcker har blivit frimärksserie och hans liv har blivit film, två gånger.
Shadowlands med Anthony Hopkins som C.S. Lewis är den mest kända versionen.
Science-fiction fans känner också till C.S. Lewis banbrytande Rymd-trilogi.
Men C.S. Lewis var också en välkänd profil i det brittiska kulturlandskapet. Hans huvudämne var medeltida engelsk litteratur och han arbetade länge vid Magdalen College i Oxford och mot slutet av sin karriär blev han professor i medeltids- och renässanslitteratur i Cambridge.
Lewis skrev många texter för en akademisk läsekrets. På teologins område var han en lekman, ändå blev dessa texter, kåserier, krönikor, artiklar, essäer etc. mer kända än Lewis akademiska texter om litteratur. En blandning av logik, fantasi, humor och populärvetenskaplig enkelhet - utan att förenkla för mycket - gjorde att Lewis kunde göra komplicerade teologiska resonemang begripliga för den stora massan. Det har också bidragit till att Lewis blivit framröstad till 1900-talets mest inflytelserika författare i USA.
Hitintills har många av Lewis texter inte funnits på svenska. I
Världens siska kväll och andra texter kan man ta del av femton texter av Lewis - de flesta för första gången nu utgivna på svenska.
Härlighetens tyngd,
Tankar från en redskapsbod,
Människa eller hare?
En av de allra roligaste texterna är
Människans avskaffande, som handlar om vad som är fel med dagens läroböcker.
Det är nu 50 år sedan C.S. Lewis gick ur tiden, och den där texten skulle lika gärna ha kunnat skrivas idag och publicerats i vilken tidskrift som helst som handlar om litteratur, utbildning osv.
Otäcka röda små saker, först publicerad 1944, är lika aktuell den. Likaså
Det seende ögat.
Det är så man börjar undra om utvecklingen alls går framåt, i alla fall när det gäller utbildning och tänkande, och svaret är förmodligen nej, utvecklingen går inte alls framåt. Eller att C.S. Lewis var grymt mycket före sin tid. Eller att han inte höll sig till någon tid alls. Han var tidlös. “A man for all seasons.” Det sägs att han aldrig brydde sig om dagens nyheter eller att ha en klocka på sig. Han hade tid ändå, men inte den typen av tid som mäts i minuter och sekunder, snarare tidlös tid och tidlösa tankar.
Inte bara NarniaDet seende ögat handlar om människans sökande efter liv i rymden. C.S. Lewis hoppas på att de som söker inte kommer att finna. Liv i rymden alltså. Det räcker med att utforskare har koloniserat och förstört alla folkslag de hittat på Jorden.
“Vi är inte redo att besöka andra världar. Vår egen har vi fyllt med massmord, tortyr, syfilis, svält, miljökatastrofer och allt möjligt som är vedervärdigt för syn och hörsel. Är vi tvungna att smitta ner nya världar?”
“Det var delvis dessa funderingar som först fick mig att dra mitt lilla strå till science-fiction-stacken. På den tiden beskrev författarna i genren nästan per automatik invånarna i andra världar som monster och intränglingarna från jorden som goda Sedan dess har den motsatta idén blivit rätt vanlig. Kunde jag tro att jag i någon mån bidragit till den förändringen vore jag stolt över det.”
Det finns också texter som handlar om C.S. Lewis egen kristna tro, mer komplex än den vi får se i Narnia-böckerna, eftersom C.S. Lewis länge var inbiten ateist - tills han inte var det längre. Han skriver mycket roande och intressant om sin upplevelse om att bli omvänd, men eftersom han alltid varit intresserad av mytologi och religioner vet han ju vad som finns på menyn, så att säga, och han skriver också att han tycker att den Nordiska Mytologin (med Asagudarna) är hans personliga favorit, och rena religioner som antingen har en gud eller massor av gudar verkar mer imponerande än den kristna treenigheten - och sedan ger han en av de bästa förklaringar som finns till den röriga och svårgripbara treenigheten.
När det gäller kärleken till den Nordiska Mytologin undrar man vad Lewis skulle ha tyckt om den nya filmen
Thor: The Dark World. Förmodligen hade han tyckt att det var lite kul att Oden spelas av Anthony Hopkins som tidigare spelat C.S. Lewis … Från Vis Författare till Vis Gud.
Gillar man science-fiction och fantasy är denna bok ett måste, man vill verkligen läsa personliga, skarpa, humoristiska texter av en mästare i både science-fiction och fantasy genren. Men även om man är intresserad av teologi och litteraturvetenskap är det här en bok där det finns mycket att hämta, för C.S. Lewis kan sin sak, och han kan också förmedla med glädje, känsla och nyfikenhet.
Belinda Graham
One Butler 
