Baserad på: The Seven Dials Mystery (1929) av Agatha Christie
Manus efter förlaga: Chris Chibnall
Regi: Chris Sweeney,
Premiär: Netflix, 15 January 2026
Medverkande: Mia McKenna-Bruce (Lady Eileen "Bundle" Brent), Edward Bluemel (Jimmy Thesiger), Iain Glen (Lord Caterham), Martin Freeman (Superintendent Battle), Helena Bonham Carter (Lady Caterham) med flera ...
Betyg: 4
Dags för Hercule Poirot och Miss Marple att ta en välbehövlig paus. Dags att varva ner från de moderna Knives Out Agatha Christie homagerna. Dags att kolla in The Queen of Crime Downton Abbey style ... där mängder av rika människor festar på det glada 1920-talet, som om det inte funnes en morgondag ... och som om det inte hade funnits en gårdag.
Det Stora Krigets Skugga vilar över världen, spionernas tid är inne och alla är ute efter någon slags magisk oförstörbar metall, ond bråd död härskar överallt och någonstans möts ett hemligt sällskap iklädda klocksiffror och mystiska, mörka kåpor ... Eat your heart out, Dan Brown! The Queen of Crime var först och störst med allt. Inklusive fåniga hemliga sällskap i mystiska, mörka kåpor.
Inledningsvis får vi möta en mängd festande människor på ett tjusigt gods. Alla är där. Ägarna har klass men inga pengar, de som hyr har pengar men ingen klass och fuskar övertydligt i kortspelet bridge.
Lady Eileen "Bundle" Brent är hög klass, men fattig. Hennes älskade bror, föräldrarnas favorit och "heir to the throne" dog i skyttegravarna under första världskriget och på den livade festen hintar hennes brors bästa vän om att han tänker be Bundle att gifta sig med honom. Bundle är överlycklig. Tills snyggingen hittas död i sin säng nästa morgon i detta tjusiga Downton Abbey liknande hus (och snyggingen är inte ens från Turkiet och spelas inte av Theo James ...) Bundle inser snabbt att den fumlige arbetarklasspolisen (som påminner om den klantige sidekicken i Grantchester) inte kommer att lösa mordet, ingen tror ens att det är mord för det är vanligt att de som överlevt skyttegravarna överdoserar på sömnmedel - frivilligt eller ofrivilligt - när de försöker självmedicinera mot alla fruktansvärda minnen.
Så dör ännu en snygg ung kille som Bundle känner, och med sina sista andetag mumlar han något om Seven Dials och Jimmy Thessiger. Bundle slår sig ihop med Jimmy Thessiger - ännu en snygging i kompisgänget - och tillsammans försöker de lösa morden. Bundles kärestas syster hänger också med på ett hörn. Det finns helt klart Par i brott vibbar här, ungt snyggt par som löser mord och blir kära på kuppen ... Precis som i Tommy och Tuppence novellerna, precis som i Why Didn't They Ask Evans ... Men är allt som det ser ut?
Det är intressant att konstatera att The Queen of Crime var först med så mycket ... inklusive smarta, handlingskraftiga kvinnliga deckare, sådana som modern deckarlitteratur och deckarfilm svämmar över av. Miss Marple är mest känd. Men även Tuppence (Partners in Crime), Bundle (The Seven Dials Mystery), Lucy (4.50 from Paddington) och Frankie (Why Didn't They Ask Evans?) är damer med skinn på näsan. En del är singlar, en del gifter sig ... men Agatha Christie är även pionjär när det gäller att skildra lyckliga singlar. Efter första världskriget fanns det så många änkor och så många singlar - ett underskott av män ledde till att så många kvinnor helt enkelt fick ta vara på sig själva och gilla läget. Miss Marple är urtypen för ta vara på sig själv, och hon gillar alltid sitt läge, och hon stickar aldrig offerkoftor.
I filmatiseringen av The Seven Dials Mystery är Bundle är en gullig liten amatördeckare, spelad av Mia McKenna-Bruce, och hennes mamma är ännu bättre, spelad av Helena Bonham-Carter. Deras personkemi påminner lite om den i Enola Holmes, där en ung deckarflicka flankeras av en excentrisk mamma som kommer med coola, cyniska oneliners hela tiden ...
Edward Bluemel som Jimmy Thessiger är också bra och Martin Freeman dyker upp som en Scotland Yard anställd som ser ut som Watson, men som är lika dryg som Sherlock och aldrig delar med sig av vad han vet och vad Bundle borde akta sig för.
På det hela taget är The Seven Dials Mystery en snygg spionthriller, kombinerad med pusseldeckare, där The Queen of Crime tagit ut svängarna rejält och haft roligt med materialet och den nya, spännande tid som vi har att se fram emot (Agatha Christie skrev om 1920-talet på 1920-talet och hade inget "facit" vad som skulle hända hundra år framöver). Nytolkningen är långsammare och sorgsnare och med ett nytt slut och en ny skyldig och alla får prata jättemycket och jättelänge om känslor ... Vilket är väldigt mycket mer 2020-tal än 1920-tal.
Förr i tiden var det "stiff upper lip", "put on a brave face", "keep calm and carry on" som gällde. Idag är det "keep on whining", "woe-is-me", "eveyone needs therapy" och smeta ut 90 minuters handling till dubbla tiden som gäller. Offerkoftor måste få tid att beklaga sig. Snygga kameravinklar måste få tid att beundras. Och kärlekssorger ska ältas och begrundas. Man får samma tanke som när nutida tegelstensdeckare kommer från tryckeriet - Agatha Christie hade gjort det här bättre, snabbare, effektivare. Men just nu lever vi i prokrastineringens tid. Just nu är detta den bästa serien på Netflix. Och tre timmar är ändå betydligt mindre än alla säsonger av Downton Abbey sammantaget ... En familjs och ett familjegods sönderfall och potentiella räddning kan skildras på så många sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.