lördag 2 november 2024

Författarmötet: Detektiv Tillman av Camilla Lagerqvist tronar fortfarande på årets deckartopp

Detektiv Tillman  av Camilla Lagerqvist



Detektiv Tillman är en av årets första och även en av årets bästa deckare, och den håller fortfarande ställningarna på topplistan nu när vintermörkret sänker sig över oss deckarfans.
Camilla Lagerqvist skriver ofta om historia, det är ofta spännande ... och Detektiv Tillman är en mogen och intrikat deckardebut. Vi träffades på Crimetimefestivalen och intervjun blev så där härligt lång, nördig, initierad som det bara blir när två personer som verkligen älskar spänning och historia möts. Och visst håller vi tummarna att vi kommer att få se mer, mycket mer, av Detektiv Tillman och hennes väninnor.


- Vilka år kommer äventyren med Detektiv Tillman att utspela sig?


- 1921 och förhoppningsvis 1922 också, om förlaget och läsarna vill ha fler delar.

- Är Uppsala med omnejd en miljö som ligger dig varmt om hjärtat ? Du skriver i alla fall många mycket bra böcker som utspelar sig just där!

- Jag föddes i Uppsala och trots att vi flyttade till Gävle när jag började skolan så har jag alltid känt att jag har mina rötter i Uppsala. Staden känns helt enkelt som hemma. Dessutom är Uppsala tacksam att skriva om eftersom det är gammal stad med en spännande historia.

- Hur känns det att skriva krim i historisk miljö jämfört med nutid ... ? Jag tänker att det är så mycket som förändrats som man som lekman kanske inte ens tänker på ... Det som är normalt i nutid har ju egentligen inte funnits så länge.

- Jag tycker att det på många sätt är befriande att skriva om historiska miljöer för då behöver man inte ta hänsyn till nutida tekniska lösningar som, om man har otur, kan vara passé några år efter att boken kommit ut. Nackdelen med att skriva historiska deckare är att saker och ting tar längre tid. Mina huvudpersoner har inga smartphones, kan inte googla eller ta en elsparkcykel någonstans, men det är också en rolig utmaning. De måste besöka människor och hitta andra lösningar på sina problem. Fast jag föredrar att skriva historiska böcker som utspelar sig under 1900-talet eftersom det är betydligt enklare att göra research om den tidsepoken än om de skulle utspela sig ännu längre bak i tiden.

- Du har nämnt tidigare att dina tidigare böcker har kopplingar till familjehistorien och er släktforskning ... Finns det några personliga kopplingar till Detektiv Tillman?


- Ester Tillman, är döpt efter min gammelfarmor Ester och det finns drag av henne, men i mångt och mycket är Detektiv Tillman en fiktiv person. Efternamnet har jag tagit från en anfader, en vallon, som hette Tillman. Jag har också haft väldigt mycket hjälp av den släktforskning som min lillasyster Charlotta Lindgren har gjort på en av de större släktforskarsajterna på nätet. Hon har gjort ett jättejobb och sparat ner hundratals gamla fotografier och brev, som hon har renskrivit. För mig har det underlättat enormt. Jag har bara kunnat gå in på sajten och till exempel titta på foton av in farmors äldre systrar för att se hur de klädde sig på 1920-talet.


- Något som jag tycker är ganska obegripligt är att vissa läsare/kritiker blir upprörda över, eller fäster sig onödigt vid, att du har med en transperson bland dina tre huvudpersoner. Jag är uppväxt med Sarah Waters berättelser och annat viktorianskt och självklart har det funnits en aktiv HBTQI+ värld länge ... även om man inte tågade runt med regnbågsflaggor. Hur känner du när det gäller din (också väldigt omtyckta) transperson i persongalleriet? Är det något som du väntade dig skulle bli kontroversiellt eller omdiskuterat? Jag var i alla fall överraskad av reaktionerna ...

- Nej, det var inget som jag funderade på innan, jag var mer orolig över andra saker. Jag blev faktiskt väldigt förvånad när jag läste i några recensioner att jag skulle har en agenda med boken och att det inte fanns transpersoner på 1920-talet vilket det förstås fanns. Det lustiga är att jag har med HBTQI-personer i flera av mina barn- och ungdomsböcker, bland annat i serien Amerikaäventyret och i den fristående boken Cirkusflickan och det har jag aldrig fått några negativa reaktioner på. Så ska jag dra någon slutsats av det så verkar det som barn och unga har bättre acceptans och tolerans.

- Jag tror att det stämmer. Jag har också märkt att det kan gå att "få igenom" saker i barnlitteratur som censureras eller självcensureras när det gäller böcker och tidningar för vuxna. Det syntes väldigt tydligt när jag tick igenom de barnböcker som publicerats strax före och under andra världskriget. Barnböcker kan liksom flyga under radarn på ett mycket bra sätt ...
När det gäller förr-i-tiden ... Har du hittat några speciella "verkliga händelser" eller anekdoter att använda dig av?

- Jag blev väldigt glad när jag hittade en krog i Uppsala som hette Sju helvetes gluggar, ett mindre fint etablissemang som mina huvudpersoner tvingas besöka flera gånger i böckerna. Sedan hittade jag en massa arga insändare i bland annat Upsala Nya Tidnings arkiv som handlar om kvinnlig rösträtt. Jag visset inte att det fanns en sådan rädsla och ilska angående det. Några insändarskribenter trodde till och med att världen skulle gå under om kvinnor fick rösträtt.

- Du brukar göra mycket research, finns det några fördelar med att dina äventyr utspelar sig i Uppsala ... vilket är din hemmaplan ... ?

- Det finns flera, jag har promenerat i Esters spår och kunnat se hur lång tid det tar att ta sig till fots mellan olika platser. Dessutom är min pappa väldigt historiskt intresserad, vi har bland annat promenerat runt i Uppsala och han har berättat om gamla byggnader och annat. Jag har även fått hjälp av min faster som bor i Uppsala och inte minst fått hjälp av Uppsala stadsarkiv, de har hjälpt mig med allt från hur spårvagnarna gick på 1920-talet till foton och uppgifter om gamla byggnader som inte finns längre.

- Du har ofta så fina miljöer i dina böcker ... din julbok Mörka julnätter som kom ut förra året vill jag krypa in i ... hur gör du för att hitta miljöer och stämningar som verkligen känns ... och har du själv några favoriter?

- Jag älskar miljöbeskrivningar, både att läsa om och att skriva, men jag vet att alla inte gör det. Speciellt tycker jag om att beskriva historiska miljöer. Jag brukar titta på gamla fotografier. Det är väldigt fascinerade och till slut ser jag miljöerna som mina huvudpersoner visats i klart framför mig.

- Har du en favoritkaraktär som du identifierar dig med eller som du skulle vilja ha som kompis?


- Jag tycker väldigt mycket om Yarina Russo, Esters vapendragare. Jag skulle definitivt vilja vara kompis med Yarina. Hon är en kvinna med skinn på näsan som vet vad hon vill och kan uttrycka det också. Ingen sätter sig på Yarina och hon är dessutom är väldig duktig på kampsport.

- Om du bjöd ut din huvudperson ... eller dina tre huvudpersoner under en dag i vår tid, vart skulle ni fara, vad skulle ni hitta på och vad tror du att de skulle tycka om vår tid ... ? Skulle de bli imponerade eller förfasa sig? Överraskade positivt eller överraskade att vi inte kommit längre ...?


- Vilken rolig fråga! Om det var möjligt att bestämma dag och tid skulle jag ta med dem på Pride-paraden i Stockholm. Det tror jag att både Yarina och framförallt Olga skulle uppskatta. Kanske kunde vi ordna sedan att Ester fick träffa några kvinnliga brottsutredare. Vi skulle avsluta med att fika på Ofvandahls konditori i Uppsala så fick de se att en del saker också är precis som för hundra år sedan.
Jag tror att de skulle bli fascinerade av alla tekniska framsteg och Olga skulle nog bli väldigt glad över vad HBTQI-rörelsen har åstadkommit. Ester skulle uppskatta att flera kvinnor har höga positionen inom polisen. Däremot tror jag att de skulle bli chokade över backlashen, att så många länder vill inskränka kvinnors rättigheter och en del till och med ta bort rätten för kvinnor att bestämma över sina egna kroppar. Fast den första chocken skulle nog bli att upptäcka att alla människor de möter stirrar ner i sina mobiltelefoner och varken hälsar eller verkar ta in sin omgivning!

- Vad kommer bok två att handla om, du hintade om att det skulle bli mörkt och från vissa mörka kapitel i Sveriges historia ... 


- Del två kommer att kretsa ganska mycket kring Statens institut för rasbiologi som fick bifall från samtliga svenska regeringspartier och därför kunde slå upp portarna i Uppsala 1922. Dessutom blir det också en hel del om cirkus, som jag älskar!

- Jag älskade din bok Cirkusflickan, så hurra för mer Cirkus à la Camilla Lagerqvist! Det är en "save the date" upplevelse! Vet du när fortsättningen kommer ut? 


- Del två kommer den 16 januari och jag har skrivit klart råmanus till del tre, men vet inte något släppdatum för den än. Jag har kontrakt på tre böcker, men jag hoppas att det blir fler. Jag har idéer till åtminstone två böcker till utöver de jag har skrivit.

- Jag håller tummarna för minst fem böcker! Vad kan du avslöja om tvåan och vart serien är på väg ... utan spoilers så klart ... Vi är ju många som längtar!

- Jag kan säga så här mycket som att alla mysterium får sin lösning, även de som finns i Esters förflutna.

- Jag funderade på att den här serien ligger ju verkligen helt rätt  i tiden. När det gäller många aktuella frågor som är på tapeten. Är det planerat eller råkar det bara bli så ... jag gissar att du planerar och skriver långt innan böckerna kommer ut.

- När jag skrev första boken trodde jag att jag var ganska ensam om att skriva en historisk deckare om en kvinnlig detektiv, men det visade sig ju att fler hade samma idé. När det gäller aktuella ämnen så funderar jag nästan aldrig på sådant som ligger rätt i tiden utan det handlar om sådant jag själv tycker är intressant och tror kan bli en spännande historia, men ibland slumpar det sig så att det sammanfaller.

- Jag tycker att det är väldigt positivt att det har blivit en liten historisk trend i deckarvärlden med många starka karaktärer och människoöden att följa. Nutidsthrillers med deras klichéer har blivit mer än lovligt slitna ... Att det finns åtminstone tre bra författare som skriver historiska deckare ... gör att man kan hänge sig åt ett visst deckartema och läsa om olika epoker i Sveriges historia.  Läser du själv mycket historia också?

Jag älskar historiska deckare och tycker överhuvudtaget väldigt mycket om historiska romaner!

- När man läser dina böcker inser man att du kan extremt mycket om extremt många olika områden. Är det en mardröm att möta dig i en match Trivial Pursuit eller På Spåret eller annan valfri frågesport? Och hur kan du hålla allt i huvudet ...?

- Det är nog som när jag gick i skolan att vissa ämnen hade jag väldigt lätt för, de som jag var intresserade av, och andra var jag riktigt dålig på. Historia, udda historiska händelser och människoöden, litteratur, gamla filmer och skådespelare stannar kvar i minnesbanken, däremot är jag dålig på matte, teknik och geografi och har noll lokalsinne. Jag har både kört och gått vilse massor av gånger, men jag är bra på att fråga om vägen och skäms inte för att göra det flera gånger.

- Du skriver väldigt koncist och precist. När jag jämförde Detektiv Tillman med andra deckare i världen, både svenska och internationella, så insåg jag snabbt att man får mycket intrig för pengarna. Ändå är det inte en sådan där tjock tegelsten som tar evigheter att komma igenom ... Hur gör du för att skriva koncist och precist och packat med spänning ... och tror du att din bakgrund som barn-ungdomsboksförfattare kan ha varit till hjälp? Till skillnad från kategorin skönlit.vux. kan man inte bre ut sig hur mycket som helst i barn-ung-lit.

- Jag vet att jag inte skriver så långa böcker, kanske hänger det ihop med just det du säger eller så har jag helt enkelt inte förmågan och uthålligheten att skriva långt. Jag är lite avundsjuk på alla som kan skriva tegelstenar och bibehålla spänningen historien igenom!

- Var inte avundsjuk, jag tror att många deckarförfattare som skriver tegelstenar gärna hade kunnat skriva mer koncist. Henrik Fexeus ångrade sig att han och Camilla Läckberg skrivit så tjocka böcker - annars hade de kunnat bli utgivna i USA. Där förläggaren påpekade mycket riktigt att det inte händer något viktigt alls på åttio sidor. Chris Whitaker, brittisk Gold Dagger prisvinnare, tycker att det är slitsamt att skriva i fyra år på samma bok ... på tre datorskärmar samtidigt. Och sedan ha 880 sidor att foga samman. Det är kämpigt. Han hade gärna velat kunna skriva kortare och snabbare, berättade han.  Och tänk som så: När det gäller kortare deckare så hinner  läsarna hinna läsa fler spännande böcker! Kanske hinner de läsa om hela serien om Detektiv Tillman ... ? Tegelstenarna med en massa utfyllnad brukar många gånger hamna långt ner i högen. När den där tiden som man aldrig har mirakulöst ska uppenbara sig ... Som på ett jullov som redan är fullpackat med aktiviteter ...
En sista fråga: har du något mysigt gammaldags jultips att dela med dig av?

- Vi brukade gå ut i skogen och spana efter små tomtar ända fram till för ett par år sedan ... ibland tyckte vi att vi såg en liten grå luva skymta förbi bakom ett träd ... Jag arbetade som journalist förr i tiden, och inför en jul skrev jag om en kvinna som sydde tomtar som var exakta kopior av den gårdstomte som hennes föräldrar beskrivit hade bott på gården förr. Jag köpte en sådan, helt gråklädd tomte av henne. Mina barn har döpt honom till Tryggve och honom tar vi fram varje jul. Det är både gammaldags och mysigt och har med sig många minnen. En annan tradition är att baka pepparkakshus. Det brukar gå åt ganska mycket deg, men jag har ett bra recept som gör degen lätt att baka ut. Varje år har jag stora ambitioner och gott om självförtroende. Jag tror alltid att jag kommer att kunna förverkliga idén jag har i mitt huvud och varje år blir jag lika besviken. Fast i år kommer det att ske och jag vet redan vad jag ska baka. Jag tror att det kommer att bli episkt!

 

 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.