BOK: Svarta affärer - Jan Mårtenson och hans Homan håller stilen

Författare: Jan Mårtenson

Titel: Svarta affärer

Serie: Homandeckare (del 52)

Antal sidor: 260

Utgivningsdatum: 2024-06-05

Förlag: Wahlström & Widstrand

ISBN: 9789146242314

Antikhandlare Johan Kristian Homan trivs med livet i Gamla stan i Stockholm, där han fortfarande inmundigar kaffe och pepparkakor i den osålda gustavianska soffan och funderar över hur han kan bli insyltad i så många invecklade affärer. Han som försöker att inte lägga sig i ...

Jan Mårtenson är en pigg 91-åring som inte har några planer på att slå av på deckartakten. För ett par år sedan prisades den eminente författaren på Crimetimefestivalen, när karaktären Johan Kristian Homan firade 50 böcker - detta är nu bok nummer 52 i ordningen. Första delen i serien kom ut 1973. Sammanlagt har den flitige Jan Mårtenson skrivit 76 böcker. Inte enbart deckare alltså ...

Homan-sällskapet är förresten ett av Sveriges största och mest aktiva sällskap. När det gäller en fiktiv deckares ofta mycket verkliga värld så saknar Homan svenskt motstycke när det gäller fans och engagemang.

Kulturhistoriskt bevandrad vardagsfilosofisk huvudperson

Attraktionen med Homan-deckarna är i första hand inte en våldsamt rafflande intrig i halsbrytande tempo utan en snarare en maklig och eftertänksam berättartakt, där man följer en snäll och generös och kulturhistoriskt bevandrad vardagsfilosofisk huvudperson och hans dagliga funderingar kring antikviteter, historia, nutida fenomen och hans vänskapliga smågnabbande rivalitet med en annan antikhandlare, Eric Gustafson, som alltid bakar sina egna matiga scones som erbjuds med Earl Grey och hemlagad hallonsylt. Snudd på obligatoriskt i en Homan-deckare är att man alltid får reda på vad Homan och hans vänner äter. 

Visst hade Torgny Lindgren gillat

Torgny Lindgren förkunnande bestämt att ingenting gör honom mer förbannad än att läsa en bok och att inte få reda på vad de äter. Den gode Torgny hade lugnt kunnat läsa om Homans öden och äventyr utan att bli förbannad en endaste gång. Det redogörs utförligt för mat och dryck. Ibland är det tre fikor eller tre måltider på ett enda uppslag. Oftast är det rejält överdådigt. Men på väg till en auktion på landsbygden, för att fylla på sitt förråd, nöjer Homan sig med en varm korv på vägen dit och en stor jordgubbsglass på själva auktionen, för att fira väl förrättat värv. När Homan värvas av MI6 jobbar han och hans nya kontakt Bill  Brown upp en rejäl nota på Teatergrillen, ett av Stockholms finaste ställen - och dry martinin är extra god. Så småningom blir även CIA involverat, fast utan Teatergrill. Hemma på godset, som svärföräldrarna äger, arrangeras en överdådig kräftskiva med så många tillbehör, inklusive Homans favorit Onsala korv, att det verkar lite onödigt med kräftorna. Efter alla inledande rätter, som korv, sill, Janssons, paj ... borde folk väl redan vara mätta och otörstiga efter så många beska droppar och annat starkt? Homan försöker i alla fall leva nyttigt då och då, ta en vit dag och köpa en sallad.

Mys, mat och antika utläggningar

Det är mycket mys, mycket mat, många utläggningar om antikviteter och historia och många reflektioner om nyhetsrapporteringen ... Men Homan hinner ändå bli inblandad i ett par mord, illegal vapenhandel, en handlingstråd med halvledare, internationellt fuffens där den fria världens öde står på spel och en skum försäljning av en vacker Hauptbyrå. Det snygga antika fatet på bokens omslag figurerar också i intrigen. Det har en gång tillhört kung Gustav III.

Återkommande persongalleri  

I det återkommande persongalleriet förekommer kärestan Francine, svärföräldrarna på herrgården Björkesta, vännen Calle Asplund som är chef för riksmordkommissionen, kusinen Jonas Berg och konkurrenten i antikbranschen Eric Gustafson .... och så klart den underbara och underbart bortskämda katten Cléo de Mérode, som fått sin namn efter den gracila och vackra franska dansösen som kanske eller kanske inte var älskarinna till Belgiens kung Leopold II. Homans tjusiga katt lever inte upp till sin namne när det gäller skandaler, amorösa eskapader och omskvallrat kändisliv. Får katten sin strömming är hon nöjd. Intriger överlämnar hon till människorna.

Den här Homandeckaren avslutas traditionsenligt med ett recept - asiatiskt denna gång. Något för alla läckergommar, både katter och människor, som har en svaghet för smaskiga räkor.

Recept för framgång - i Jan Mårtensons eget huvud

När det gäller recept ... I en av bokens många festliga dialoger kommer antikhandlarrivalen Eric Gustafson dragandes på en AI-lista med tio fina recept på hur man inleder en deckare. Det märks att AI knyckt hejvilt från böcker och dramer som finns på nätet. Listan säger ingenting om hur man sedan förvaltar idén och får fram en speciell ambiance och en huvudperson som är trivsam nog att följa i femtioplus böcker. Det receptet har Jan Mårtenson själv i sitt huvud. Men om man ska förenkla receptet på en Homan-deckare så krävs det en stor skopa avspänd familjär stil både till förrätten och varmrätten, många diskussioner och utläggningar om kulturhistoria till huvudrätten och ännu fler diskussioner om mat till efterrätten. Lösningen på mysteriet serveras sedan lika elegant diskret som en avec till kaffet på en icke vit dag.