lördag 25 januari 2020

FILM: Ready or Not - Skräckkomedi med "bark" istället för "bite"


Samara Weaving i Ready or Not.


Regi: Matt Bettinelli-Olpin och Tyler Gillett
Titel: Ready or Not
Manus: Guy Busick och R. Christopher Murphy
Medverkande: Samara Weaving, Adam Brody, Mark O'Brien, Henry Czerny, Andie MacDowell, Nicky Guadagni m.fl.
Land: USA, 2019
Distribution: Fox Searchlight Pictures

Tomma tunnor skramlar mest. Hundar som skäller högt har inget bett. Inte alls sant, men de båda sägessätten skulle kunna tillämpas på uppblåsta skräckfilmer. Som skramlar och skäller hur mycket som helst.

Samara Weaving verkar vara ett nytt stjärnskott  som är på G från Australien, och hon är mycket lik Margot Robbie. Hon har huvudrollen i Ready or Not, en skräckkomedi som handlar om dödlig kurragömma i ett hus som påminner om ett Cluedo-bräde, helt befolkad av kändisar som Adam Brody, Mark O'Brien, Henry Czerny och Andie MacDowell.

Manusförfattarna försöker dunka sig själva i ryggen och komma med ett "klass-krig" - nya inne-grejen i skräck-genren med omnejd. Typ Get Out, Us, Parasit ...
Ja, även Knives Out, fast det är deckare snarare än skräck. Fast vi är ändå på samma Cluedo-bräde. Vad alla dessa filmer har  gemensamt är att de gjort samma sak mycket bättre.

Det här är en satir utan bett. Och utan smart dialog. One-liners faller platt till marken.
Typ "It’s true what they say, the rich really are different!". Jaha. Så skojigt då. Inte.
Ett running-gag är att familjens tjänare är effektivare och dödligare än själva familjen ("the butler did it!"). Familjen är ganska hopplösa med sina gamla vapen, typ armborst och sånt, som de måste använda.
Grace går från scream-queen till Ripley-esqe "final girl" alldeles för snabbt.
Och Graces enda egenskaper är att hon är blond och snygg, man får aldrig lära känna henne, och det behövs för att heja på henne.

Slutet hade kunnat bli bra, men istället svänger man in i "det övernaturliga" igen, som en cop-out som används i så många skräckfilmer. Skräck fungerar bättre, och blir hemskare, utan fantasy. Behöver man lägga till något mer när man redan har en hel överklassfamilj som vill mörda en arbetarklasstjej?
Nej, det behöver man inte.
Och om en övernaturlig makt ska förinta hela familjen, borde den då inte även förinta Grace, liksom andra ingifta i släkten?
Ibland funkar verkligen "less is more". Åtminstone om man bryr sig om att utveckla vad man har från början.
Ett kul slut hade varit att allting verkligen visade sig ha varit förgäves, att allting verkligen var meningslöst hela tiden ... För det är så det känns ...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar