SCEN: Teatergläntan firar 25 år med Emil i Lönneberga --- Möte med grundaren Kålle Gunnarsson

 

Kålle Gunnarsson, stolt grundare av Teatergläntan ...

Teatergläntan i sommarparadiset Falkenberg firar ett kvarts sekel - och det med besked. 25 år är en ansenlig ålder för ett teateretablissemang. Det kan jämföras med att Falkenbergs buskistradition på friluftsteatern Vallarna firar 30 år och att Allsång på Vallarna också firar 30 år ... men Stefan & Krister finns inte längre kvar i buskarna och det är nya allsångsledare på  Vallarna som i sommar firar tre år som allsångspar ... Teatergläntan drivs däremot fortfarande av sin grundare: Kålle Gunnarsson på Stage Fantasy. Kålle Gunnarssons omtyckta familjeteateruppsättningar kan också ses på hans teater i Stockholm, Intiman (som förr i tiden drevs av Ingmar Bergman) och Lisebergsteatern. 

Många teateruppsättningar har haft Astrid Lindgren tema och i år sätts den folkkäraste pjäsen av dem alla upp på Teatergläntan: Emil i Lönneberga. Man utnyttjar verkligen skogen, Katthult har byggts upp på plats, det finns en levande häst som drar en vagn som familjen kan åka med till doktorn i Mariannelund och Ida hissas upp i en riktig och riktigt hög flaggstång ... Inget av detta kan göras i samma skala inomhus.

Kålle Gunnarsson berättar med stolthet om sitt livsprojekt Teatergläntan som han drivit i 25 år.

- Hur gammal var du när du grundade Teatergläntan?

- Jag var 26 år och hade hållit på med teater ett tag och ville ha en  riktigt bra teater för alla i min hemstad, som jag först flyttade ifrån och sedan flyttade tillbaka till ... 

- Vad är du mest stolt över, från den här tiden?

- Det är hur många barn och unga som har fått sin första teaterupplevelse här. Så många som stått på scen för första gången här. Och att så många har fortsatt med teater, dans, musik och musikal och jobbar med det idag ... Jag är så stolt över att jag har inspirerat dem och gett dem en start i deras karriärer.

- Hur kom du själv in på Astrid Lindgren teater? Jag har hört att du jobbade på ALV, Astrid Lindgrens Värld ...  Vilken roll spelade du?

- Jag var Karlsson på taket ...

- Du är alldeles för smal för den rollen, du måste ha haft mycket stoppning ... !

- Tack för det (skratt), och så var jag Lillklippen i Ronja Rövardotter, det var den gamla borgen på den tiden ...

- Jag minns den, jag har varit och sett den nya borgen också, när jag skulle skriva om Astrid Lindgrens Värld som vuxen ...

- En rätt rolig historia, min man var på Astrid Lindgrens Värld 1997 och såg mig i  Ronja Rövardotter uppsättningen - det skiljer tretton år mellan oss, vilket inte är någon åldersskillnad idag, men det var en rätt stor åldersskillnad då ... Men vi träffades inte då. Du kanske såg mig i samma uppsättning?

- Jag tror jag var där något år senare ... Jag kommer ihåg att det var jättekul och att rövarna sjöngså bra i stämmor. Du har ju själv satt upp Ronja Rövardotter några gånger, i större skala, här på Teatergläntan ... Vad är det med Astrid Lindgren som går bäst?

- Ronja Rövardotter gick bra, men inte bäst. En gång så bad jag folk i publiken att räcka upp händerna, alla som var under tio år, och ingen räckte upp handen. Ronja drar inte de minsta. Och vi har inte kommit upp till de publiksiffror som vi hade innan pandemin, då hade vi ännu fler sittplatser och det var fullbokat och slutsålt långt innan säsongen började. Nu börjar vi komma tillbaka till de siffrorna igen, de flesta av Emil i Lönneberga föreställningarna i sommar är i stort sett slutsålda ... Jag tror att det är vädret. Det är, och ska vara, en fin och varm och solig sommar, och det påverkar biljettbokningen.

- Jag tror också att det påverkar att det är just Emil i Lönneberga. Det är Astrid Lindgrens bästa, med en massa bra låtar och gulliga djur och roliga scener ... När det gäller Astrid Lindgrens IP så är Emil och Pippi de som är störst, det märker man även på ALV, det finns barn som inte vill se något annat och som inte vill röra sig ur fläcken på hela dagen, för de vill till exempel bara se Emil och Katthult och alla djuren ... och det är något som även små barn tycker om.

- Jag tror du har rätt. Emil är väldigt populär, det är många som är under tio år på de här föreställningarna! Och de sitter och tittar uppmärksamt under hela föreställningarna.

Emil och Ida (teaterlag ett) ... Syskon även i verkligheten ...

- Hur har det gått med rollbesättningen, jag minns en uppsättning av Emil i Lönneberga som jag såg på Lisebergsteatern 2018, Annika Andersson, känd från buskis på Vallarna, gjorde rollen som Alma och hennes lille son Wilfred Korenado gjorde rollen som Emil ...

- Det har gått jättebra att rollbesätta, vi har två uppsättningar med barn och ungdomar, och även vuxna, två teaterlag som spelar varannan gång. Det är bara skådespelaren som spelar pappa Anton som gör alla föreställningarna. Vi har två Emil och två Ida ... och de är helt fantastiska. Vilka skådespelare. Vilka sångröster. Det är egentligen fantastiskt att man kan göra en föreställning som drivs av två så små barn - och de klarar av det! De står på scenen och bara äger. Ibland är de ensamma på scenen, Emil och Ida, och ibland är det bara Emil och någon gång är det bara Ida som står och sjunger och charmar publiken. De är så små och når ut till alla bänkrader med sina röster och sitt skådespel, det är fantastiskt!

- De har fått bra regi också, jag såg lite av repen där du gav rådet att ta i ännu mer, stora gester, det är en stor scen och mycket publik ...

- Ja, och så får alla rådet att springa när de ska gå på och av scenen. Man måste springa för att hålla fart och tempo i föreställningen, man kan inte gå av och på scenen som till exempel på Lisebergsteatern eller på Intiman och försvinna in i kulisserna ... Skulle man bara promenera av scenen på Teatergläntan skulle det ta två-tre minuter ...

- Ensemblen, med barn och ungdomar och några vuxna, var också helt fantastiska på Allsång på Vallarna, många i publiken tyckte att Emil i Lönneberga var det bästa på hela kvällen, när alla i ensemblen sjöng och showade på scenen och sprang ut i publiken ... Jag såg alla gester och hörde vartenda ord, och då stod jag ändå längst bak på Vallarnas friluftsteaterarena ...

- Man ska nå ut även till de bakersta raderna, man ska ta i, det är det som är charmen med teater, det är live, det är på riktigt och man skapar en upplevelse tillsammans med publiken ... som publik är du en del av föreställningen och upplevelsen. Och fyra generationer kan lätt gå på Emil i Lönneberga tillsammans och alla hittar saker att ha roligt åt!

- Har det varit Astrid Lindgren varje år på Teatergläntan, jag minns att det har varit något annat ... ?

- Ett år körde vi Trollkarlen från Oz och förra året körde vi Robin Hood. Det gick faktiskt väldigt bra. Men det märks att  folk vill ha Astrid Lindgren, så det kommer att bli Astrid Lindgren igen nästa år, det kan jag lova!

Kålle Gunnarsson med Teatergläntans Katthult i bakgrunden ...