lördag 1 november 2014

Firnbarnen

Ryslig spänning i en frusen tid

En ruskig spökhistoria för kulna kvällarEn ruskig spökhistoria för kulna kvällarLena Ollmark
Firnbarnen 1 - Inmurade
B. Wahlströms
“Det skulle bli bättre den här gången. Det hade han bestämt. Han hade lovat mamma och pappa att allt skulle bli annorlunda. …. Det var hans första dag i skolan i Firnby. Det hisnade lite i magen när han tänkte på det. Det var idag han skulle träffa sina nya klasskamrater - sina nya vänner - för första gången. Leo var rätt spänd. Han hade ingen riktig koll på vad han kunde vänta sig. Men att flytta från stan ut på landsbygden hade varit skönt. Här var det ingen som visste något om vem han var och vad som hänt.
Han tänkte se till att det förblev så. Han skulle bli någon annan här.”
En underlig ramsa
Lugnet i Firnby är bedrägligt. När Leo kommer till skolan första dagen möts han av små barn som leker en ringlek och sjunger en ramsa som Leo aldrig hört förut.
Firnbarn trygga, firnbarn trygga
Varför har ni varit stygga?
Firnbarn små, firnbarn små
Döden tar er nog ändå.
Perspektivbyten, gång på gång
Redan i kapitel två byter man perspektiv och får istället för Leo följa Natta, en av Leos nya klasskompisar. Hon är en populär och omtänksam tjej, en schysst kompis som alla i skolan gillar, med ett undantag. Teddy. Han tycker att Natta är inställsam och han misstänker att hon visar runt Leo i skolan bara för att ställa in sig hos deras lärare Anders och få högre betyg. Teddy själv försöker aldrig ställa in sig hos Anders. Det är nämligen hans egen pappa som är deras lärare. Och medan Anders säger att han behandlar alla lika, är Teddy säker på att han blir hårdare behandlad än alla andra, medan Natta är favoriten. Teddy har däremot bäst betyg, är överlägset bäst på att rita och bryr sig inte om att ha några vänner i klassen. Hans vänner finns på nätet istället och hans stora passion är dataspel.
Varför kom Leo till Firnby?
Leos nya klasskompisar spekulerar om varför Leo plötsligt flyttat till Firnby. Den allmänna meningen verkar vara att han säkert blev mobbad i sin gamla skola. Man får följa hur de andra ser på Leo. Natta tycker synd om honom. “Killen såg lite hjälplös ut. Ja, han hade säkert blivit mobbad. Det var som om han inte ville synas alls.” Teddy däremot känner förakt - den nye killen ser ju ut att vara en mes!
Men sedan uppdagas det att Leo är bäst i klassen på att teckna, bättre än Teddy, och att Leo inte alls varit offer utan förövare i en situation där den andre killen hamnat i koma på sjukhus … och folk börjar se på Leo på ett nytt sätt. Men vad är sant när det gäller Leo, och vad är rykten?
Att växa ifrån hästar och kompisar
Natta tycker att hon har vuxit ifrån sina gamla kompisar, hon är inte längre intresserad av att prata om hästar hela tiden, men det går inte bra att få nya kompisar heller. De visar sig vara svikare.
Leo, Natta och Teddy är inte vänner. Långt ifrån. Natta och Teddy pratar helst inte med varandra, men båda pratar med Leo. Ändå måste de alla tre hålla ihop eftersom de är de enda som kan lösa mysteriet med de spökande Firnbarnen. De som enligt sägnen frös ihjäl år 1919 … Men tänk om de istället dog i skolan, på ett långt mer fasansfullt sätt?
När det händer en olycka i den nyrenoverade slöjdsalen inser Natta, Leo och Teddy att spökena finns kvar och att de är förbannade.
En ny start innebär inte lugn och ro
Leo inser att han inte kommer att få lugn och ro i Firnby. Tvärtom, återigen händer olyckor och katastrofer runt honom. Och han vill stoppa det. Och få Natta och Teddy att hålla sams och hjälpa till. Vilket inte är det lättaste …
I avdelningen mysterieläsning för unga läsare är det ofta ett gäng kompisar, à la femgänget, som håller ihop och löser mysteriet. I Firnbarnen är det istället en trio som inte alls gillar varandra. Det sociala spelet mellan de tre ungdomarna, och perspektivbytena i boken, där berättandet helt skiftar ton beroende på vem av de tre som berättar, gör att man når upp till en helt annan spänning än om de tre hade varit kompisar --- eller om författaren hade valt ett allvetande perspektiv eller berättat i tredjeperson.
Spänningen finns på olika plan, dels mellan de olika ungdomarna, dels i skildringen och avslöjandena om vad som hänt i det förflutna. Både Leos förflutna och det förflutna i Firnby.
Firnbarnen är en ruskig rysare som man inte kan kalla “mysrysare”. Det är en rysare, rakt av, och det är ett fruktansvärt mysterium som ska lösas. Samtidigt är konflikterna mellan de tre huvudpersonerna och deras personutveckling djupt engagerande och detta gör Firnbarnen till en riktigt spännande bladvändare. Man vill helst inte sluta läsa förrän man kommit till den sista sidan --- och då vill man gärna att äventyret ska fortsätta lite till!
Det här är en idealisk bok för kulna höstkvällar eller för ett vinterlov då snöflingorna börjat falla … Bara vintern inte blir så obarmhärtig som i Firnby!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar