Titel: Huset
Antal sidor: 32
Utgivningsdatum: 2025-10-10
Förlag: Lilla Piratförlaget
Tänk på det där tramsiga programmet Så byggdes Sverige där Petra Mede, Gert Wingårdh & Co springer runt som om de är med i Bolibompaversionen av en deepfake rip-off på Tillbaka till framtiden och försöker vara lustiga. Den charmiga boken Huset av den Augustprisnominerade illustratören Emelie Östergren är rolig på riktigt - och du kan själv tänka hur det är att gå runt i gamla tiders bebyggelse, utan kändisar i deepfakes. Huset är en fristående fortsättning på den populära boken Staden och nu har Emelie Östergren gått all in på att följa en enda byggnad och livet i den byggnaden ... vilka bor där, vad jobbar de med, vilka prylar var trendiga, vilka leksaker har barnen ... och så vidare.
Vartannat uppslag är som ett dockskåp, vi kan titta in på alla våningarna, och vi har som uppgift att spana efter vissa prylar, i en komplicerad "hitta Hugo" lek. Vartannat uppslag väljer upp detaljer som förstoras upp och förklaras - bland annat så zoomar man in på barnens leksaker och vad de hade under denna tidsepok.
Det är fyndigt och finurligt och oändligt detaljrikt!
Det är intressant att följa livet i en enda byggnad, man får lite känsla av Jaques Tati filmer som Mon Oncle och Playtime. Och visst är det "playtime" här på riktigt ... boken är rikligt inbjudande till att läsaren får fantisera själv och vara medskapare till forna tiders äventyr. Det riktigt myllrar av grejor som pågår på varje uppslag. Tidsrymden är nästan ett sekel ... och från bokens synvinkel befinner vi oss redan nu "i framtiden". Om du skulle göra ett eget uppslag om vår tid ... vilka är trenderna, vilka prylar skulle du välja ut ... ? Det är alltid svårare när saker ligger nära i tiden.
Varje uppslag med prylar - de uppslag som ligger mellan dockskåpsuppslagen - är fulla med möbler, mode, fordon, frisyrer ... leksaker ... husgeråd.
En utmaning - kanske en liten nackdel - är att varje uppslag omfattar två decennier. Det stör inte så mycket när det gäller början av 1900-talet. När vi kommer till uppslaget 1970-1990 ... alltså, det är verkligen skillnad på 70-talet och 90-talet. Det är stor skillnad på att vara barn 1970 eller 1990. Det är stor skillnad på leksakerna. Det är stor skillnad på ABBA, Roxette och Robyn. Och på Mello 1970 och 1990. På något sätt verkar det som om utvecklingen går snabbare och snabbare ... på slutet hade man behövt begränsa sig till ett decennium per uppslag, och även inom ett decennium finns det stora skillnader. Förresten, upptäcker att jag inte haft en enda grej av det som var typisk 1970-1990 ... och inte en enda grej av det som var typiskt 1990-2010. Däremot har jag en hemmatäljd trähäst (leksak) som jag lekte med och den var trendig i början av 1900-talet. Så man ska ta vissa trender med en nypa salt.
Förresten ... i gamla filmer (även i Tatis Mon Oncle) ser man att fattiga människor bor överst i husen, eftersom det inte fanns någon hiss. Nu när det byggs in hissar i vartenda högt hus så är det finast att bo överst, i "the penthouse suite" ... Det är något som den här boken har missat, det bor en drake överst i huset. Kanske trivs den där eftersom den kan flyga. Den behöver inte bekymra sig utifall den ska ta trapporna eller hissen.
Illustratör: Emelie Östergren
ISBN: 9789178136032
Tänk på det där tramsiga programmet Så byggdes Sverige där Petra Mede, Gert Wingårdh & Co springer runt som om de är med i Bolibompaversionen av en deepfake rip-off på Tillbaka till framtiden och försöker vara lustiga. Den charmiga boken Huset av den Augustprisnominerade illustratören Emelie Östergren är rolig på riktigt - och du kan själv tänka hur det är att gå runt i gamla tiders bebyggelse, utan kändisar i deepfakes. Huset är en fristående fortsättning på den populära boken Staden och nu har Emelie Östergren gått all in på att följa en enda byggnad och livet i den byggnaden ... vilka bor där, vad jobbar de med, vilka prylar var trendiga, vilka leksaker har barnen ... och så vidare.
Vartannat uppslag är som ett dockskåp, vi kan titta in på alla våningarna, och vi har som uppgift att spana efter vissa prylar, i en komplicerad "hitta Hugo" lek. Vartannat uppslag väljer upp detaljer som förstoras upp och förklaras - bland annat så zoomar man in på barnens leksaker och vad de hade under denna tidsepok.
Det är fyndigt och finurligt och oändligt detaljrikt!
Det är intressant att följa livet i en enda byggnad, man får lite känsla av Jaques Tati filmer som Mon Oncle och Playtime. Och visst är det "playtime" här på riktigt ... boken är rikligt inbjudande till att läsaren får fantisera själv och vara medskapare till forna tiders äventyr. Det riktigt myllrar av grejor som pågår på varje uppslag. Tidsrymden är nästan ett sekel ... och från bokens synvinkel befinner vi oss redan nu "i framtiden". Om du skulle göra ett eget uppslag om vår tid ... vilka är trenderna, vilka prylar skulle du välja ut ... ? Det är alltid svårare när saker ligger nära i tiden.
Varje uppslag med prylar - de uppslag som ligger mellan dockskåpsuppslagen - är fulla med möbler, mode, fordon, frisyrer ... leksaker ... husgeråd.
En utmaning - kanske en liten nackdel - är att varje uppslag omfattar två decennier. Det stör inte så mycket när det gäller början av 1900-talet. När vi kommer till uppslaget 1970-1990 ... alltså, det är verkligen skillnad på 70-talet och 90-talet. Det är stor skillnad på att vara barn 1970 eller 1990. Det är stor skillnad på leksakerna. Det är stor skillnad på ABBA, Roxette och Robyn. Och på Mello 1970 och 1990. På något sätt verkar det som om utvecklingen går snabbare och snabbare ... på slutet hade man behövt begränsa sig till ett decennium per uppslag, och även inom ett decennium finns det stora skillnader. Förresten, upptäcker att jag inte haft en enda grej av det som var typisk 1970-1990 ... och inte en enda grej av det som var typiskt 1990-2010. Däremot har jag en hemmatäljd trähäst (leksak) som jag lekte med och den var trendig i början av 1900-talet. Så man ska ta vissa trender med en nypa salt.
Förresten ... i gamla filmer (även i Tatis Mon Oncle) ser man att fattiga människor bor överst i husen, eftersom det inte fanns någon hiss. Nu när det byggs in hissar i vartenda högt hus så är det finast att bo överst, i "the penthouse suite" ... Det är något som den här boken har missat, det bor en drake överst i huset. Kanske trivs den där eftersom den kan flyga. Den behöver inte bekymra sig utifall den ska ta trapporna eller hissen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.