BOK: Julmordet i Cornwall av Fiona Leitch - Stolpskott och stolpsängar när tomten mördas tre dagar innan jul ...

Titel: Julmordet i Cornwall

Författare: Fiona Leitch
Serie: Mat och mord i Cornwall (del 4)

Antal sidor: 214

Utgivningsdatum: 2025-11-03

Förlag: HarperCollins Nordic

Översättare: Jesper Larsson

Originalspråk: Engelska

Originaltitel: A Cornish Christmas Murder
ISBN: 9789150983005

Tre dagar till jul ... och Jodie Parker har fått ett prestigefullt cateringuppdrag. Är det hennes sjätte i ordningen? På tre av de tidigare eventen råkade någon bli mördad, och Jodie avslöjade de skyldiga, eftersom hon var polis i London innan hon sadlade om och startade eget. Cateringfirman gnisslar sig långsamt framåt i en skruttig gammal skåpbil, och med Jodies mamma och Jodies dotter och Jodies bästa vän som hjälpredor - och så en gullig, fluffig liten hund som gärna äter upp alla korvar och allt med korv i ... och även det mesta av alla de andra resterna.

Eventet organiseras av rikt folk, för att fattiga barn ska få mat och leksaker och möjligheten att träffa tomten. Byggnaden är uråldrig och full av träpanel, historia, skrönor, spöken och hemliga gångar ... och ett skarpslipat historiskt svärd. 

Jodies mat blir en succé, förutom fruktspetten och smörgåsarna som är alldeles för nyttiga för sockerälskande små barn, men sedan blir de alla insnöade, ett mystiskt äldre par och fyra japanskor söker skydd från stormen, och dagen efter hittas tomten (eller snarare killen som spelade tomten) mördad med ett skarpslipat svärd. Vem gjorde det och varför?

Jodie lyckas återigen klara biffen och lägga lök på laxen för mördaren ... Men om man ska vara petnoga så är det för många deckare nu för tiden som marknadsför "mord" när de egentligen menar olyckshändelse. Det här är inte ens dråp. Möjligen vållande till annans död. Folk ska inte supa så mycket till jul att de inte ser ett jättestort antikt svärd i sin säng och ramlar på det. Miljön påminner lite om gamla Enid Blyton deckare - det finns hemliga gångar och genvägar lite varstans. Med fyra kvinnor och en hund ... så blir detta såklart ett slags femgänget för vuxna. Sedan borde så klart Jodie utnyttja de andra medlemmarna i gänget mer. Hunden gör inte annat än att äta korv och bacon och kissa. Dottern har en kamera, en proffskamera, och Jodie använder den inte ens. Det är så lätt att få "den skyldige" att erkänna. I verkliga fall ... har ni följt The Hack på SVT? Hela Croydon vet vilka yxmördarna är, men ingen vill vittna. Några bevis och ett motiv och att veta räcker inte, det måste vara vattentätt. Vilket för övrigt var temat i den allra första Agatha Christie deckaren ... Hercule Poirot lyckas så klart räkna ut direkt vem som är skyldig, men han säger det inte, och försöker se till att den skyldige inte blir åtalad, för enligt brittisk lag (inte enligt belgisk ...) kan en man som blivit rentvådd för ett brott inte bli åtalad för samma brott en gång till. Poängen är inte att räkna ut vem som gjorde det - det är den lätta biten - poängen är att backa upp det man vet med vattentät bevisning. "Building a case" är också en stor del av moderna deckares vardag. 

Det finns ganska många festliga översättningar i Julmordet i Cornwall. Många meningar och syftningar har blivit obegripliga, ibland med konstiga bisatser och saknade viktiga prepositioner. Till exempel "Om hennes man Callum (avgångsklassens största hunk på Penstowans High School 1996, vilket var svårt att tro när man såg honom nu) hade hittat dem ett sådant här hus där nere tror jag inte att hon hade ägnat sin hemstad end enda tanke." Sagt - eller tänkt - av Jodie när sällskapet står på parkeringen. En bit in i boken och du har glömt vilka Daisy, James, Trevor, Callum, Colin, Pippa, Debbie, Liam, Bea, Joshua och så vidare är ... Det är många namn som bara presenteras med en enda mening, i Jodies ständiga oavbrutna tankeflöde, och utan att karaktärerna har någon minnesvärd historia eller några egenskaper att komma ihåg. Vissa karaktärer är på plats och andra är bara sådana som Jodie tänker på. Jodie beskriver sig själv som en engelsman som gillar te - men hon kan inte vara en engelsman, hon är kvinna och därmed engelska (femininformen av nationstillhörigheten). Det är sådana där små stolpskott längs hela vägen, vilket gör läsningen jobbig. Ofta får man försöka översätta meningarna tillbaka till engelska (språket alltså) i huvudet för att förstå olika sammanhang.

Det roligaste påhittade svenska ordet i boken är förresten stolpsäng. Det kommer gång på gång. Tyvärr. Väldigt distraherande. Det är ett riktigt stolpskott. Har du hört någon prata om stolpsängar på svenska? På slott och herresäten och herrgårdar brukar det finnas gamla "four poster beds". På svenska heter det himmelsäng. Sir Frances Drakes "four poster bed" har förresten blivit stilbildande när moderna himmelsängar ska skapas, efter gammaldags design. Himmelsäng låter lite tjejigt, men killar vill också sova som Sir Frances Drake. Och kanske gärna med ett antikt svärd som dekoration på väggen. Förhoppningsvis inte skarpslipat. Vem går förresten runt och skarpslipar gamla antika svärd i dagens läge? Antika herresäten har väl nog med värmeräkningen?

Julmordet i Cornwall och resten av Cornwall serien har liknats vid Morden i Midsomer - tv-versionen - med rätta ... det är fest i varenda bok, och mord i varenda bok, och huvudpersonerna äter massor av fläskkött i olika former.