OSCARS 2023 – Everything Everywhere at Once tog storslam och Östlund kammade noll

Ruben Östlunds utdelning på tre tunga Oscarsnomineringar blev … ingen Oscar alls. Och han är i gott sällskap. Steven Spielberg, Elvis och tokhyllade favoriten Tár med Cate Blanchett kammade alla noll. Liksom Irlands The Banshees of Inisherin, med bland andra Colin Farrell och en gullig åsna i rollerna, som gick från favorittippad till noll Oscarsstatyetter.
 
Vilka blev då de stora vinnarna?  
 
Filmbolaget A24. 
Netflix.  
Och Elizabeth Banks. 
 
Björne regerar på galan 
 
Elizabeth Banks delade ut pris för bästa specialeffekter tillsammans med en snubbe i en björnkostym. Björnes kusin?  

Cocaine Bear fick gott om reklam. Utan att behöva köpa reklamtid i någon av de många reklampauserna.  
Björnen gick till och med ut i publiken för att flirta med Nobelpristagaren Malala. Ingen annan film, som inte var nominerad till en Oscar, fick så mycket uppmärksamhet och så mycket reklam under kvällen. 

Hur många som tittar på Oscarsgalan kommer inte att tänka: ”Den där Cocaine Bear – den vill jag se!” 
Gjord för en relativt liten peng och redan en stor kassako (eller kassabjörn) på biotoppen. Och det är inte den enda relativt billiga film som går som tåget. 
 
Every Oscar Everywhere All at Once 
 
Everything Everywhere All at Once tog typ Every Oscar Everywhere All at Once. Den filmen var galans stora vinnare. Sju Oscars. Praktiskt taget alla de tunga kategorierna. Tre bästa skådespelarpriser. Bästa manus. Bästa regi. Bästa film. 
 
INGEN film har tagit så många av de tunga priserna sedan 1935. Frank Capras It Happened One Night (biopremiär 1934) är fortfarande en klassiker, väl värd att se om. Kommer Everything Everywhere All at Once att vara lika älskad om nittio år? Hoppas. 
 
Mamma i The Matrix 
 
Everything Everywhere All at Once är den första genrefilmen som belönas med så många tunga statyetter. 
Premissen är enkel enligt hyllade prisvinnande duon The Daniels:  ”What would happen if we put my mom into The Matrix?” 
 
I år är det första året som flera Asian Americans belönats.  
Michelle Yeoh och Ke Huy Quan lovade båda två att skänka sina priser till sina 84-åriga mammor.  

Kommer Everything Everywhere All at Once att bli årets stora morsdagspresent? (Filmen kommer att finnas på dvd och blu-ray till dess …) 

Tack till alla slasherfans!
 
I år är också det första året som en pristagare hyllat alla genrefans och slasherfans … Alla vi som älskat Halloween genom åren. Jamie Lee Curtis delar sin Oscar med oss alla: ”We just won an Oscar!” Nördarnas ultimata revansch! 
 
Fantastiskt tråkiga tacktal
 
De flesta tacktal var fantastiskt tråkiga och bestod av gubbar som tackade sina fruar. Som alla är fantastiska. Snark. Vad har det med filmen att göra? Köp blommor någon gång istället. Ta inte upp värdefull taltid med familjeangelägenheter. Gör som Jamie Lee Curtis – tacka publiken. Det är inte era fruar som köper upp alla biobiljetter till era filmer.  
 
Gör som Charlie Mackesy – tacka hunden! 
 
Eller gör som Charlie Mackesy … tacka hunden. Som väntar på hotellrummet. och som förmodligen inte ens tittar på tv. Det visar på stor humor det – och stor kärlek till djur. The Boy, the Mole, the Fox and the Horse är en underbar bok som blivit en underbar animerad film. Vi älskar alla Charles Mackesy. Hur skulle man inte kunna älska honom? Kvällens mest säkra vinst var ett faktum. 
 
Elefanter, antikrigsfilm och dockanimation – förväntade priser till Netflix
 
Priset för Bästa animeraed långfilm gick som väntat till Guillermo del Toro och Pinocchio. en ny film om den egensinnige lille dockpojken. Som finns på Netflix. 

Bästa internationella film gick som väntat till All Quiet on the Western Front. Liksom bästa foto, bästa produktionsdesign, och bästa originalmusik. Fyra Oscars är tangerat rekord för en icke engelskspråkig film. Ett rekord som svenska Fanny och Alexander var först med att sätta.  

All Quiet on the Western Front finns på Netflix, tillsammans med en bakom kulisserna film om skådespelarnas helvete i lervällingen, vägen fram till den prisvinnande musiken och mycket mer. 

Bästa kortdokumentär finns också på Netflix. The Elephant Whisperers. Netflix gjorde en storslam i kväll. Liksom storbolaget A24.  
 

A24:s Grand Slam 
 
A24 ligger bakom Everything Everywhere All at Once och The Whale som belönades med bästa smink och även bästa manliga huvudroll … den enda kategori där Everything Everywhere All at Once inte hade någon nominerad. Den största rollen var tydligen en biroll. Fast den såg stor ut när jag såg filmen … Gränsen mellan huvudroll och biroll är tydligen hårfin. A24 gjorde alltså rent hus när det gäller de stora priserna, och Brendan Fraser var märkbart rörd över sin Oscarsbelönade comeback 
 
Tredje regiduon att prisas 
 
The Daniels är förresten bara den tredje regiduon som vunnit pris för bästa regi. De hann under sina tacktal hylla med att hylla sina lärare, sina mammor … och vikten av att få leka och ”dress in drag” under sin uppväxt. 
 
Trollar med klistermärkesögon 
 
Everything Everywhere All at Once bryter mark på så många områden. Bland annat för att det är en relativt billig film som trollat med pengarna. Varför lägga massor av pengar på dyra  CGI ögon när man kan få en stor pack med typ Panduro klistermärkesögon för en spottstyver? Sådana  där ”googly-eyes”, som man brukar klistra på stentroll, de sågs på alla Everything Everywhere All at Once-medverkande.  
 
Mest rörande ögonblick 
 
Mest rörande ögonblick under galan var när dokumentärfilmen om Navalny vann för bästa dokumentär och hans fru tackade samtidigt som hon hoppades att någonsin få se sin man i livet igen. Alla standardtack till alla ”fantastiska fruar” i alla andra tal bleknar i jämförsele. Denna Oscarsvinnande dokumentär finns på SVT play under Dox. 
 
Tom Cruise kan hoppa i soffan 
 
Tom Cruise och James Cameron fanns inte på plats men kunde från sina tv-soffor därhemma konstatera att Top Gun: Maverick vann för bästa ljud och Avatar: The Way of Water vann för bästa specialeffekter. Tom Cruise hoppar säkert i soffan av glädje. 
 
I The Dolby Theatre trängdes alla de unga piloterna i en teaterloge och de mottog applåder och tack – medan Jennifer Connelly satt på parkett och glittrade. 
 
En vinst för Irland 

Filmmakarna som kammade hem pris för bästa kortfilm, An Irish Goodbye, valde att tillbringa sina tacktalsminuter med att leda hela The Dolby Theatre, fylld med gräddan av Hollywood, i allsång. De sjöng Happy Birthday för sin huvudrollsinnehavare. Det där blir en bra skröna hemma på puben! ”Cate Blanchett och Nicole Kidman sjöng för mig från första parkett!” Ett mycket fint och sött ögonblick. Hjärtevärmande och spontana ögonblick är när Oscars är som allra bäst.


Tävling i smicker 
 
Jimmy Kimmels värdskap präglades av att han hela tiden tävlade om att smickra alla nominerade filmer och skådespelare, och även en del icke-nominerade filmer, så mycket som möjligt. Han gjorde ett litet försök att driva med Steven Spielberg … och temperaturen i The Dolby Theatre sjönk genast till fryspunkten. Noll skratt. Noll respons.  
Jämför detta med responsen som Cocain-Bear-björnen fick.  
 
 
Premiär för åsna på scenen 
 
Årets Oscarsgala är den första i modern tid med en åsna på scenen. Och nej, jag menar inte Jimmy Kimmel, utan hans sidekick. Kändisåsnan från The Banshees of Inisherin. Colin Farrell såg överlycklig ut, som om han just återförenats med sin bästa vän någonsin. 

Tack och lov bets och sparkades inte sidekicken. Inte som i filmen. Kimmel fick behålla alla sina fingrar och kunde mot slutet av galan deklarera ”noll incidenter”. 
 
RRR – skulle kunna sopa banan i ESC 
 
En klar favorit fanns i musikkategorin och RRR har en hitlåt som hade kunnat sopa banan med vem som helst och vilka som helst i Eurovision Song Contest, så Loreen får tacka sin lyckliga stjärna att Indien inte ligger i Europa (och att Indien till skillnad från Australien inte fått dispens för att vara med). Fast de hade så klart fler än sex dansare på scen. Oscarsgalan har inga sådana restriktioner. 
 
Naatu Naatu från RRR var solklart kvällens klämmigaste nummer och filmen borde ha varit nominerad till bästa internationella film. 
 
Sarah Polley som vann för bästa manus efter förlaga valde att spoila hela sin film under tacktalet och berättade slutet och slutrepliken. Hur tänkte hon? 
 
Referenser till Slapgate med Will Smith
 
Jimmy Kimmel drev en hel del med ”Slapgate” från förra året, Oscarsvinnaren Will Smith (som örfilat Chris Rock) var inte välkommen tillbaka (inte heller Chris Rock – dryga komiker lyste med sin frånvaro under kvällen, tack och lov – fokus under kvällen var på film och inte på komiker som bara ska marknadsföra sig själva). 
 
I Will Smiths ställe blev Halle Berry parhäst med förra årets Tammy Faye- Oscarsvinnare Jessica Chastain och de delade tillsammans ut årets bästa skådespelarpriser. Jag hade väntat mig att akademien skulle ha värvat Serena Williams. För att hedra filmen King Richard. Den har överskuggats av ”Slapgate” och turerna kring Will Smith.  
 
Det finns fler bra filmer
 
Det sorgligaste med Oscarsgalan är att det finns fler bra filmer, fler fantastiska filmer, än vad det finns plats för nomineringar – och vinster. Och det tar väldigt mycket tid från filmskaparna för att jobba för nomineringar – och vinster. 
 
Det är en hel cirkus att turnera för att bli nominerad och sedan är det en ny turné för att vinna. Några av världens bästa filmskapare hinner alltså inte göra något kreativt på ett halvår till ett år … för de är upptagna med priscirkusen. Det är sorgligt. 
 
Från tråkigast till roligast 
 
Sämst under kvällen: Den beigea, så kallat champagnefärgade, mattan. Många stjärnor hade klätt sig för att matcha den, och vi bjöds på klänningar i femtio nyanser av tråkigt under kvällen. Dessutom blev mattan snabbt skitig – vilkets syns på alla modebilder från tillställningen. 
 
Roligast under kvällen: Åsnan, Naatu-Naatu-dansen, björnen och AndIe MacDowell plus Hugh Grant som prisutdelare. De måste helt enkelt göra en ny film tillsammans. Kanske de kan värva björnen, åsnan och de indiska dansarna? Det skulle bli surrealistisk feelgood att längta efter. 
 
 
 
Vinnare och nominerade 
 
Bästa film: 
“All Quiet on the Western Front”  
“Avatar: The Way of Water” 
“The Banshees of Inisherin” 
“Elvis” 
Everything Everywhere All at Once
“The Fabelmans” 
“Tár” 
“Top Gun: Maverick” 
“Triangle of Sadness” 
“Women Talking” 
 
Bästa kvinnliga huvudroll:
Cate Blanchett, Tár
Ana de Armas, “Blonde” 
Andrea Riseborough, “To Leslie” 
Michelle Williams, “The Fabelmans” 
Michelle Yeoh, Everything Everywhere All at Once 
 
Bästa manliga huvudroll:
Austin Butler, “Elvis” 
Colin Farrell, “The Banshees of Inisherin” 
Brendan Fraser, The Whale 
Paul Mescal, “Aftersun” 
Bill Nighy, “Living” 
 
Bästa regi:
Martin McDonagh, “The Banshees of Inisherin” 
Daniel Scheinert & Daniel Kwan, Everything Everywhere All at Once
Steven Spielberg, “The Fabelmans” 
Todd Field, “Tár” 
Ruben Ostlund, “Triangle of Sadness” 
 
Bästa klippning: 
“The Banshees of Inisherin” 
“Elvis” 
Everything Everywhere All at Once 
“Tár” 
“Top Gun: Maverick” 
 
Bästa originalsång: 
“Applause” from “Tell It like a Woman” 
“Hold My Hand” från “Top Gun: Maverick” 
“Lift Me Up” från “Black Panther: Wakanda Forever” 
Naatu Naatu från RRR 
“This Is A Life” från “Everything Everywhere All at Once” 
 
Bästa ljud: 
Top Gun: Maverick 
“All Quiet on the Western Front” 
“Avatar: The Way of Water” 
“The Batman” 
“Elvis” 
 
Bästa manus efter förlaga: 
“All Quiet on the Western Front” 
“Glass Onion: A Knives Out Mystery” 
“Living” 
“Top Gun: Maverick” 
WomenTalking 
 
Bästa originalmanus: 
“The Banshees of Inisherin” 
Everything Everywhere All at Once 
“The Fabelmans” 
“Tár” 
“Triangle of Sadness” 
 
Bästa specialeffekter: 
 Avatar: The Way of Water 
“All Quiet on the Western Front”  
“The Batman” 
“Black Panther: Wakanda Forever” 
“Top Gun: Maverick” 
 
Bästa originalmusik: 
All Quiet on the Western Front  
“Babylon” 
“The Banshees of Inisherin” 
“Everything Everywhere All at Once” 
“The Fabelmans” 
 
Produktionsdesign: 
All Quiet on the Western Front  
“Avatar: The Way of Water” 
“Babylon” 
“Elvis” 
“The Fabelmans” 
 
Bästa animerade kortfilm:
The Boy, the Mole, the Fox and the Horse 
“The Flying Sailor” 
“Ice Merchants” 
“My Year of Dicks” 
“An Ostrich Told Me the World Is Fake and I Think I Believe It” 
 
Bästa kortdokumentär:
The Elephant Whisperers 
“Haulout” 
“How Do You Measure a Year?” 
“The Martha Mitchell Effect” 
“Stranger at the Gate” 
 
Bästa internationella film:
All Quiet on the Western Front, Tyskland 
“Argentina, 1985,” Argentina 
“Close,” Belgien 
“EO,” Polen 
“The Quiet Girl,” Irland 
 
Bästa kostym
“Babylon” 
Black Panther: Wakanda Forever 
“Elvis” 
“Everything Everywhere All at Once” 
“Mrs. Harris Goes to Paris” 
 
Bästa makeup och hår: 
“All Quiet on the Western Front”  
“The Batman” 
“Black Panther: Wakanda Forever” 
“Elvis” 
The Whale 
 
Bästa foto: 
James Friend – All Quiet on the Western Front 
”Bardo, false chronicle of a handfull of trust” 
”Elvis” 
”Empire of light” 
”Tár” 
 
Bästa kortfilm 
An Irish Goodbye 
”Ivalu” 
”Le pupile” 
”Night ride” 
”The red suitcase” 
 
Bästa dokumentär: 
”All that breathes” 
”All the beauty and the bloodshed” 
”Fire of love” 
”A house made of splinters” 
Navalny 
 

SKOLAN VID VÄRLDENS ÄNDE – Oscarsnominerat drama inspelat vid världens ände

FAKTA
Regi: Pawo Choyning Dorji
Skådespelare: Sherab Dorji, Ugyen Norbu Lhendup, Keldon Lhamo Gurung, Pem Zam, Sangay Lham
Land: Bhutan, Kina
År: 2019
Genre: Drama, Familj
Originaltitel: Luana: A Yak in the Classroom
Längd: 110 minuter
Format: DVD
Distributör: Njutafilms
Betyg: 4

Ugyen Dorji planerar att bli sångare i Australien. Snart är hans visum klart och han kan lämna Bhutan och följa sina drömmars mål … Men fullt så enkelt är det inte. Är man anställd av staten så är man, och reglerna är fem år som lärare innan du får lämna din post …  

Till saken hör att Ugyen hatar att vara lärare och han har tagit begreppet ”oengagerad” till nya nivåer. En tjänstekvinna ger honom posteringen för hans sista år med en illvillig glimt i ögat … Ugyen får världens mest avlägsna skola. Som ligger i Lunana. Området ligger mellan  3400 och 7000 meter  över havet.  

Altitudeproblem versus attitudeproblem 

Ugyen försöker smita undan genom att ange ”altitudeproblem” som en väg ut, men tjänstekvinnan ser bara ”attitudeproblem”. Ingen i Bhutan har väl problem med ”altitude”?! 5000 meter eller mer över havet? Bah! En barnlek!  

Det är minst sex dagars vandring uppåt, uppåt, uppåt innan Ugyen slutligen är framme vid sitt mål. Världens mest avlägsna skola. Med lekande barn som förväntansfullt inväntar sin nye lärare och hans spännande lektioner. Han som bara vill bort från allt … 

Urkopplad och avkopplad 

Att leva i avlägsenhet med sparsamt med el och urladdad mobiltelefon visar sig vara bra för Ugyen. Han knyter an till människorna i Lunana, till eleverna, till djuren … Byäldsten ger honom den ultimata komplimangen: Du måste ha varit en yak i ditt förra liv! 

Och det är absolut inget fel med att ha en yak i klassrummet. Varmt och gott. Och den ger värdefull spillning som torkas och som man sedan eldar med … 

Inspelad på plats i Lunana 

Filmen är inspelad på plats i Lunana – som vid den här tiden verkligen var avlägset och svårt att nå på alla sätt. Invånarna hade inte ens sett färdigskivat bröd, än mindre biofilm. Vill du vara med i en biofilm? Ja … vad är det för något? 

Många av invånarna i Lunana spelar versioner av sig själva i filmen. Som lilla Pam Zem. Hennes pappa är alkoholist och hon bor hos sin mormor. Tack vare filmen blev hon kändis, fick resa världen runt på filmfestivaler, och hon har idag ett konto på TikTok med massor av följare. Istället för att vara hemma och se efter en yak.

Regissören framställer detta som att de räddat Pam Zem, och ja, visst var det bra att hon fick gå i skolan (flickors rätt att gå i skolan är inte en självklarhet världen över). Men … är ett framgångsrikt Tiktok konto bättre än att ta hand om djur? Det är en smaksak. 

Mobilmaster i Lunana 

Nu för tiden byggs mobilmaster överallt och det går numera även att få utmärkt uppkoppling i Lunana. Mobilmasterna kom på plats samtidigt som filmteamet var där. Gissningsvis tittar barnen även här på Sesame Street via mobila sändningar och lär sig ABC och 1-2-3 … Undervisningen av Ugyen i filmen är verkligen inte mycket att hänga i julgranen. Barnen har haft lärare tidigare, som lämnat efter sig en kista med skolböcker och material, och de är i mellanstadieåldern. Ändå håller de på med 1+1 och ABC … 1+1 borde de ha lärt sig bara av att passa yakarna och räkna in hjorden. I icke uppkopplade områden är tärningspel och kortspel ett vanligt sätt att fördriva tiden och man lär sig massor av matte av spel. Även bara av spel med pinnar, stenar och kottar. 

Svindlande höjder, svindlande vyer 

Fotot är svindlande briljant. Skolan vid världens ände påminner om varför man en gång fastnade för film som medium. Genom att berätta med trollbindande bilder, storslagna vyer och intressanta porträtt av människor.  

Urkopplad och mobillös lär sig Ugyen för första gången att koppla av. Han lär sig möjligen mer av byborna än de av honom. För den bortklemade och civiliserade stadsmannen finns fortfarande livets mening i vildmarken, nära naturen, nära djuren och nära människor som inte har tappat bort vad som är viktigt i livet.  

Internationella filmer – ett utmärkt sätt att resa på

Med en annan rollbesättning hade det här lätt kunnat bli en ”white saviour” historia. Men alla i filmen har samma nationalitet. Det är bara det att världarna i samma land är så diametralt olika varandra. 

Skolan vid världens ände blev Oscarsnominerad i kategorin Bästa internationella film. Internationella filmer är ett utmärkt sätt att resa på – utan utsläpp och avtryck. 

HANNA JEDVIK och EMMY ABRAHAMSON : DEN STORE KONSTNÄREN – traditionellt omaka par löser mordgåta

 

FAKTA
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Serie: Radiopratarna (del 1)
Genre: Deckare
Antal sidor: 251
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2023-02-01

Den store konstnären är den första delen i deckarserien Radiopratarna som handlar om ett traditionellt omaka par. Feelgood möter krim. Malmö möter Göteborg. Bridget Jones möter Lisbeth Salander. Och konflikter uppstår snabbare än du hinner säga ”falafel versus räkmacka”. 

Gladlynta, färgglada radioprataren Ann, trebarnsmamma från Malmö, och svartklädda surmulna hackern/researchern Esti från Göteborg ska samarbeta. Det går så där. Som att försöka blanda olja och vatten. De vill båda två vara ensamma om att göra reportaget om Den store konstnären på Österlen som just begått självmord. De har en hel månad på sig för att intervjua familjen och klippa ihop en timmes radioprogram som ska gå på SR och även släppas som podd. SVT och SR gillar ju att hänga med sin tid – SVT play med streaming är trendigare än vanlig TV, även om det är samma program, och gamla radiosändningar blir trendigare efter en ”rebranding” som podd. 

Generös budget för en timmes radio 

En månad för en timmes radio är helt osannolikt generöst. Från public service. Nordegren & Epstein gjorde en timme om dagen under sin karriär. Linnea Wikblad gör flera timmar om dagen. 

Esti får också 10 000 kronor extra i månaden för att hyra en extra lägenhet i Malmö – istället för att pendla till Göteborg – och utöver detta får hon också fem dagar på Scandic hotell i Malmö. (Produktplacering?) Både Ann och Esti åker också till Stockholm en sväng. Public service svämmar tydligen över av generositet för en timmes radio.  

Göteborgspatriot som hatar falafel och skånsk stand-up 

Det finns en del humor att mjölka ur att de två är så olika. Ibland blir det lite kul, ibland blir det lite klyschigt. Ann älskar Malmö. Esti är Göteborgspatriot och hatar Malmö, falafel och stand-up komiker. (Inte nödvändigtvis i den ordningen.) Ann är rund och älskar att baka. Esti bantar jämt och är trådsmal. 

Smala människor unnar sig att äta mycket

Tankarna går till gamla kollegor som kunde smälla i sig fem semlor innan middagen … och sedan ta dubbla portioner och efterrätt … och de var trådsmala och beniga. Smala människor med hög metabolism unnar sig ofta att äta mycket, medan runda människor som Ann snarare brukar vara som Precious Ramotswe i Damernas detektivbyrå. De äter små portioner. Långsamt. Och tillgodogör sig energin effektivt. 

Trebarnsmamma som lever livet på kokain

Brukar trebarnsmammor i Malmö ta kokain? Malmös sevärdhet i deltävling fyra i Mello i år var visserligen knarkrondellen, presenterad av den typen av D-komiker som skrattar åt sina egna skämt och som Esti hatar (och hon påpekar att Malmö vimlar av dem). Men ändå.  

Hur som helst, i ett SVT nyhetsreportage som nyligen visades hävdades det att det är ”äldre” som tar droger och när ”äldre personer” varit på konferens i Åre ligger det vita små påsar lite varstans. I lokalnyheterna intervjuade de gymnasieungdomar i ettan. De hävdade också att det var äldre som höll på med droger – de som gick i tvåan. Själva var de nöjda med sprit än så länge. 

Så vem vet, trebarnsmammor som är nedtyngda av jobbiga ungar, det ständiga livspusslet och en man som aldrig städar eller gör sin del hemma kanske har små vita påsar med kokain som utväg. För att piggna till. Även om det verkar långsökt. 

Och även om Radiopratarna har krim som sin genre så görs det aldrig någon koppling till hur kokain göder den undre världen och gängsbrottsligheten. I stället blir det bara några chicklit-aktiga ”göra bort sig i Bridget Jones stil” episoder. 
 
Lisbeth Salander kopia längtar efter sin flickvän 

Asociala Esti har sina egna problem, bland annat att hon längtar efter sin gamla flickvän Charlie som försvann utan ett ord. Under reportagets gång blir hon förälskad i Den store konstnärens yngsta flickvän. Men är det så smart att bli involverad med ett intervjuobjekt, en misstänkt …? 

Var för sig kommer Ann och Esti fram till att Den store konstnären blivit mördad. Det är inte särskilt svårt att räkna ut vem som gjort det och varför. Ledtrådarna zoomas in i närbild, och som Sherlock alltid  brukar säga: damm säger en hel del.  

Deckartropen nummer ett 

Så kommer den där deckartropen att en av de två låtsas  gå på toa och springer runt i hela huset och snokar efter bevis. Lite i samma stil som kriminella som jobbar i par där en ska uppehålla den som öppnar dörren medan den andra bryter sig in. Och deckare kan inte hålla blåsan stången ens i fem sekunder innan de kommit in genom dörren? Det är dags för potentiella mordmisstänkta att säga åt folk att gå på toa hemma. Eller som Prins Harry: gå i en medhavd påse.  

Usel intervjuteknik 

Intervjutekniken är under all kritik. Både när Ann och Esti är var för sig och när de är tillsammans. En grundregel är att aldrig ställa ledande frågor och att inte avbryta när intervjuobjektet ska säga något intressant. Inte ens detta klarar de av. Dessutom är det väldigt långsökt med två intervjuare som inte känner varandra och ett intervjuobjekt. Det blir bara en konstig två-mot-en situation. Det brukar fungera bättre med en intervjuare och flera intervjuobjekt som får interagera med varandra – som hos Graham Norton, Parkinson, Skavlan, Carina Bergfeldt … 

Marknadsföring som konst  

Det finns en intressant diskussion om vem som blir framgångsrik konstnär och varför. Ann gillar till exempel Ernst Billgren och Lars Lerin (fast hon kan inte komma på deras namn …) och Ernst Billgren har flera gånger sagt att media är ett material att jobba i, precis som akryl, olja, akvarell, lera … you name it.

Tankarna går till filmen Big Eyes där kvinnan var konstnären, talangfull men blyg och tystlåten, medan mannen var marknadsföringsgeniet som gillade at hänga med Joan Crawford, Andy Warhol, The Beach Boys … Att sälja är en konst i sig.  Att sälja konst är sannerligen en konst. Based on a true story, filmatiserad av Tim Burton, rekommenderas varmt. 

Vem skrev texten till Främling?

Just nu är det Mello-tider och Carolas Främling fyller fyrtio år. Det är väl ingen som bestrider att Carola är stjärnan. Hon har bearbetat materialet media framgångsrikt i fyra decennier. Att det är Monica Forsberg (gift med Hasse ”Kvinnaböske” Andersson) som skrivit Främling, och att det är Lasse Holm som tonsatt, det är det färre som kommer ihåg. Det är ju Carolas Främling. Oavsett vem som skapat verket. Om någon annan sjungit – hade det blivit samma genomslag? Knappast. Vem är då den sanna konstnären?

VACKRA SJÄLAR – i stil med En oväntad vänskap, men märkligt slätstruket

FAKTA
Regi: Bernard Campan och Alexandre Jollien
Skådespelare: Bernard Campan, Alexandre Jollien, Tiphaine Daviot, Julie-Anne Roth, La Castou
Land: Frankrike
År: 2021
Genre: Komedi, Drama
Originaltitel: Presque
Engelsk titel: Beautiful Minds
Längd: 92 minuter
Format: DVD
Distributör: Njutafilms
Betyg: 3

Vackra själar är en fransk dramakomedi i samma stil som En oväntad vänskap. Alexandre Jollien – regi och huvudroll – är en superkändis i den fransktalande världen. Han har bland annat skrivit en rad filosofiska böcker. Och han har skrivit manus till denna film, tillsammans med vännen Bernard Campan, också känd skådespelare och regissör.  

Alexandre Jollien spelar i Vackra själar en mycket positiv man som inte låter en funktionsvariation vara ett hinder för att följa sina drömmar. All based on a true story. Precis som En oväntad vänskap. Funktionsvariationer är inget hinder för män som är på jakt efter att följa sina drömmar – snygga bilar, snygga kvinnor, road trip! Och manlig vänskap. Ja, bilen i denna film är kanske inte så snygg … det är vännens arbetsbil. 

Våldsam första träff 

Igor är en man i fyrtioårsåldern  med cerebral pares som jobbar som cykelbud. Hans liv förändras den dagen som han träffar på begravningsentreprenören Louis (Bernard Campan). Eller snarare tvärtom. Louis träffar Igor. Bokstavligen.  Louis kör nästan över cykelbudet. Igor väjer undan i sista sekunden och skadar sig bara lindrigt. Det här är en våldsam ”meet cute” som sedan utvecklar sig till bromance. Även om bara en av dem först förstår att det är bromance på gång. 

Dyker upp som gubben i lådan 

När Louis har försäkrat sig om att Igor mår bra, så är slutet gott … för Louis del. Dags att gå vidare. Men Igor är inte så lätt att bli av med. Den egensinnige Igor dyker upp igen, som gubben i lådan. När Louis har en körning till Sydfrankrike gömmer sig Igor i bilen … Och historien ”road trip med omaka par som ska bli vänner” tar sin början.

Är underligt slätstruket

Rollerna är tämligen klyschiga, speciellt de kvinnliga rollerna, och det känns underligt att något som är baserat på Alexandre Jolliens eget liv är så pass slätstruket och nedtyngt av troper. Om någon skulle kunna göra en originell och engagerande berättelse om livet med funktionsvariation, borde det väl vara någon som lever det livet i verkligheten? 

Plums i det blå

På ungefär 90 minuter får vi en förutsägbar prick-till-prick historia – som slutar med ett frigörande plums i det blå.

SET IT UP – Lucy Liu i en helt annan liga än alla karlarna

 

FAKTA
Regi: Claire Scanlon
Skådespelare: Zoey Deutch, Glen Powell, Lucy Liu, Taye Diggs, Joan Smalls
Land: USA
År: 2018
Genre: Komedi, Romantik
Längd: 105 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 2

Personliga assistenter i USA är ett kapitel för sig. I filmen Djävulen bär Prada såg vi Anne Hathaways strävsamma wannabe som personlig assistent till modedrottningen Miranda Priestly – superbt spelad av Meryl Streep.

I extramaterialet fanns bland annat berättelser från verkliga livet, där personliga assistenter berättade vad deras rika och bortskämda chefer fick dem att göra. Allt från ”köra husdjuret till veterinären” och ”plocka upp hundbajset” till ”göra barnens vetenskapsprojekt” och ”göra slut med flickvännen”. Ett montage av sådana absurda scener inleder Set It Up.

En enda middagspåse att få 

Sedan träffar vi filmens huvudpersoner. De personliga assistenterna Harper Moore och Charlie Young. De träffas en kväll när det bara finns en enda middagspåse att få och de är båda två lika enträgna att just deras chef ska ha den där middagen. 
 
Slavgörat första steget till drömmarna 

Harper jobbar för den drivna och vackra Kirsten Stevens, som är redaktör för en sporttidning online. Harper avgudar sin chef, hur mycket hon än kör med henne. Och Harper hoppas på att bli publicerad sportjournalist någon gång i framtiden. Det här slavgörat är bara det första steget på vägen. Vanlig kontorstid är bara att glömma. 

Charlie slavar för den osympatiske och koleriske riskkapitalisten Rick Otis. Charlie hoppas på att själv bli riskkapitalist och självisk skitstövel någon gång i framtiden. I vissa scener verkar han vara på god väg.  
 
”Meet cute” kan arrangeras 

Harper och Charlie börjar med att gräla, men kommer sedan fram till att de har mycket gemensamt. Kanske de borde tussa ihop sina chefer, ordna ett “meet cute”, låta dem bli kära … och sedan få massor av ledig tid? Harper kallar det att göra en Cyrano. Charlie  (som aldrig läser) kallar det att göra en Föräldrafällan, efter filmen med Lindsey Lohan … En jättebra film, enligt Charlie. Frågan är bara … hur arrangerar man ett lyckat ”meet cute”…  och vad blir mest lyckat? 

Kärlek börjar med bråk. Och slutar med bråk. 
 
I en helt annan liga 

Set It Up verkar först vara den typen av vanlig romcom som riktar sig män, som alltid. En film där tjejer som är i en helt annan liga plötsligt är nåbara. Lucy Liu är i en helt annan liga än alla karlarna i den här filmen. Klart att hennes sportchef ska vara singel! Och hon behöver minsann ingen skönhetsbehandling för att få en skallig gubbe som är världens douche! 

Både Rick och Charlie har – och får – mer än en tjej som är i en helt annan liga. Samtidigt. Jämförelsen med salamandrar är märklig. 
 
Ändrar växel

Rick framstår som en alltmer osympatisk skitstövel under filmens gång, och Kirsten framstår som mer och mer trevlig under filmens gång. Passar de verkligen ihop? Och hur är det med Harper och Charlie? Satsar de verkligen på rätt karriär på rätt sätt … och är 28 för sent för att göra om och göra rätt och välja ett viktigare, roligare, bättre och mer givande jobb? 

Både filmen och karaktärerna ändrar växel och ljud i skällan i femtioelfte minuten.

Uppföljare och outtakes 

Set It Up är en både framgångsrik och hyllad komedi, och det ryktas om uppföljare. Om Netflix vill. 

Den 8 mars 2023 släpptes i alla fall en hel hög outtakes och aldrig tidigare visat material från Set It Up. Enjoy!

SCHACK – hyllning till fantasins makt och schackspel i skuggan av nazismen

FAKTA
Regi: Philipp Stölzl
Skådespelare: Oliver Masucci, Dieter Bernhardt, Elias Gabele, Birgit Minichmayr, Rafael Stachowiak
Land: Tyskland
År: 2021
Genre: Drama, Thriller, Krig
Originaltitel: Schachnovelle
Engelsk titel: Chess Story
Längd: 110 minuter
Format: DVD
Distributör: Njutafilms
Betyg: 3

Samma titel – två olika intriger. Filmen Schack har ingenting med musikalen Chess att göra, filmen är baserad på en tyskspråkig novell och utspelar sig i Wien under andra världskriget. Med Rolf Lassgård och en mängd tyskspråkiga kända skådespelare i huvudrollerna.

Alla pratar tyska. Filmen utspelar sig i verkligheten och i fantasin, typ som i Dödligt kapitel (Magpie Murders), och man ser vilka karaktärer och händelser som motsvarar varandra i de olika versionerna … fast Rolf Lassgård finns bara i en version. Varför? Om man kan få två Rolf Lassgård – varför tar man inte chansen? En version kan heta Ove. Den andra kan heta Otto.

Koder till hemliga bankkonton

Huvudpersonen som heter Josef i verkligheten och Max i drömversionen har egentligen aldrig spelat schack, och han är inte intresserad av schack heller. Men när nationalsocialisterna tar makten i Österrike vill de ha koderna till den rika adelns olika hemliga bankkonton för att tömma dem, och själv ta pengarna (en bekant påpekar att de skulle bara kunna göra som de vanliga socialisterna, införa 110% förmögenhetsskatt och så töms bankkontona … och alla blir dessutom skyldiga socialisterna ännu mer pengar). 

Starka scener 

Filmen börjar med skrämmande verkliga händelser där arbetare (med hakkorsbindlar) förföljer de finklädda människorna som ska på ett kulturevenemang på kvällen. De skriker slagord och enas om att snart kommer det inte att finnas några rika människor i Wien, Österrike … Det påminner en del om scener i filmen Kvinnan i guld med Helen Mirren, based on a true story, där verkliga människor som filmades i spelfilmen berättade hur folk som jobbat i deras hem i evigheter bara plockade på sig pälsar, juveler, designerkläder … För att nationalsocialisterna skulle ha bort rika människor och rika judar – och sprida ut rikedomen till arbetarna och folket (och sig själva). Starka scener. 

Vägrar lämna ut koderna 

Josef/Max härdar ut i fångenskap och vägrar ge fångvaktarna koderna. Han spelar schackparti efter schackparti på badrumsgolvet och i fantasin.  Han gör bland annat schackpjäser av brödbitar och tvål och rakskum. Det är intressant hur människor i fångenskap kan skapa divertissemang av nästan ingenting. Trots att underhållning är förbjuden.  

Det finns verkliga fall att spana in i ett avsnitt av Antiques Roadshow (Engelska antikrundan) som tillägnats andra världskriget och sänds från Coventry där civilbefolkningen bombades hårt och skoningslöst. En berömd serietecknare överlevde internering i Japan genom att rita porträtt, serier, skisser … vilket var förbjudet och belagt med dödsstraff men han gömde allt under kolerapatienternas madrasser, för han visste att japanerna aldrig gick dit. Och hans bästa kompis designade en kortlek som doldes skickligt i ett paket cigaretter. Har man inga spel, skapar man spel. 

Balklänning i fodret på sovsäcken 

En internerad flicka i Nederländska Ostindien gömde sin balklänning i fodret i sovsäcken. Med den kunde hon drömma om bättre tider … och efter att hon befriats (så undernärd att läkaren påpekade att hon borde ha dött för länge sedan) träffade hon sin blivande man på bal, iklädd den klänningen. Sedan hade hennes dotter den, och så vidare … Och mammans filosofi var hela tiden att nu kan det bara bli bättre … 
Vackra saker gör skillnad. Det kan skapa drömmar som tar en till en annan värld. Och vilka saker som ting minns och har varit med om och vittnar om … 

Att snickra ihop en annan värld 

Schack handlar om skapandets vedermödor och om att även när det är som värst går det att snickra ihop en helt annan värld. Det är inte lika gripande som verkliga historier eller en balklänning i sovsäcken eller skakande krigsvittnesmål gömda under koleramadrasser … Men det är en fiktiv hyllning till fiktionen, fantasins makt – och schackspel.

 

MURDER MYSTERY – som ett extra fånigt Morden i Midsomer korsat med James Bond-budget

FAKTA
Regi: Kyle Newacheck
Skådespelare: Adam Sandler, Jennifer Aniston, Luke Evans, Terence Stamp, Gemma Arterton
Land: USA, Italien, Kanada
År: 2019
Genre: Action, Komedi, Brott
Längd: 97 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 3

Succén med serien Vänner byggde, enligt en rad kända skönhetsexperter, på Jennifer Anistons hår. Nu är det dags för Jennifer Aniston att spela en hårfrisörska som löser seriemord på Europasemestern.  Det här är uppenbarligen den komedi som massorna suktat efter – den är en av Netflix mest populära filmer genom tiderna, den hade den bästa öppningshelgen ditintills i historien … Och uppföljaren släpps i slutet av mars. 
 
Murder Mystery är som ett extra fånigt avsnitt av Morden i Midsomer korsat med den extravaganta budgeten från en James Bond film. Och med små inslag av fånig amerikansk romcom – vilket som vanligt innebär en manlig fantasi där killen paras ihop en tjej som spelar i en helt annan liga. 
 
Räcker ett presentkort? 

Adam Sandler och Jennifer Aniston spelar paret som ska fira 15 år som gifta. Han inser att efter femton år och fortfarande ingen smekmånad i Europa kanske det där gåvokortet på 50 dollar på Amazon inte riktigt är vad kärestan har väntat sig. 

Så det bär av till Europa. En stilig engelsk lord får upp ögonen för Jennifer Aniston – vem får inte det? – och så blir det amerikanska paret inbjudna till en privat yacht där det står mord på menyn. Terence Stamp, en ikon när det gäller bra skådespeleri och utstrålning, har rollen som första mordoffret och sedan är det proppen ur. 
 
Tjusiga utflykter och biljakter 

Det blir utflykter till alla möjliga tjusiga länder kring Medelhavet (fast besöket i Monaco är inspelat i Milano), vykortsvackra vyer, snabba biljakter och många kostymbyten för Jennifer Aniston. Som glittrar som en diamant i ett manus som är fullt av billiga bijouterier. Visst hade man kunnat stryka en hel del av Adam Sandler repliker och skjortor (och eventuellt hela karaktären, hör jag någon säga) men annars  är det lagom småkul. 

Adeel Akhtar  – respekt i alla genrer!

Den alltid utmärkte Adeel Akhtar, som just nu även kan ses i dramat Sherwood på SVT play, spelar Maharajan som är en av de få som överlever det överdrivna morddramat, och han kommer även att dyka upp som kidnappningsoffer i Murder Mystery 2. För visst måste det bli en tvåa.  Än finns det saker att utsätta ensemblen för. Som en bröllopsscen med elefanter. Krimkul vibbarna blandas återigen med romcom flams. 

Underskatta inte en skönhetsdrottnings deckarkunskaper

För alla som älskade Rachels hår i Vänner … är det kul att konstatera att här spelar Jennifer Aniston en hårfrisörska som använder sina proffskunskaper för att lösa hela fallet. Ungefär som Reese Witherspoon i Legally Blonde. Underskatta aldrig en skönhetsdrottning. Hon kan vara smartare än Adam Sandler. 

Trots alla klyschor i Murder Mystery … det här är äkta trams och flams utan prettovibbar, och det finns en riktig pusseldeckare i grunden som inte är alltför lätt att lösa. Till skillnad från det pinsamt uppenbara och enkla barnpusslet med jättebitar i överdrivet pretentiösa Knives Out 2  I den duellen vinner Murder Mystery … som också är roligare på ett mer knasigt och ohämmat sätt.

Fotnot:Murder Mystery 2 har premiär på Netflix i slutet på månadne, den 31 mars 2023.