28 years later: The Bone Temple
Regi Nia DaCosta
Medverkande: Ralph Fiennes, Jack O’Connell, Alfie Williams, Erin Kellyman med flera
Betyg: 4
Efter Danny Boyles 28-trilogi har nu tar Nia DaCosta tagit över och resultatet är mindre weird och mer mainstream. Ralph Fiennes bygger ett tempel av ben, kanske inspirerad av Ossuaire de Douaumont fyllt av kvarlevor av första världskrigets soldater (verkligheten är värre än dikten ...) och diggar Duran Duran. Lille Alfie Williams är lysande. Det finns en satir över vansinniga domedagssekter. Det finns påskägg som refererar till Teletubbies, och mycket, mycket mer ... What's not to like?
I kortet: en del av arvet från originaltrilogin, vi hade gärna varit utan Jimmy Saville-referenser, pedofilen i fråga har fått tillräckligt med uppmärksamhet i verkligheten utan att avgudas av en galen sekt i denna framgångsrika franchise.
Ett framsteg med den nya filmen är att den ser ut som en filmisk gammaldags film och inte som ett hoppigt hopkok filmat med en iphone kamera.
Och Ralph Fiennes är utmärkt i rollen som läkaren som blivit konstnär/skulptör och dansar runt till
Girls on film och frivilligt hänger med, och samtalar med, smittade - istället för att sky dem, fly dem och försöka döda dem. Kanske ett inlägg i debatten om vår polariserade tid ... vi kan samsas och umgås (kanske över en 28-franchise-IPA) istället för att behandla varandra som smittade.
Efter Danny Boyles 28-trilogi har nu tar Nia DaCosta tagit över och resultatet är mindre weird och mer mainstream. Ralph Fiennes bygger ett tempel av ben, kanske inspirerad av Ossuaire de Douaumont fyllt av kvarlevor av första världskrigets soldater (verkligheten är värre än dikten ...) och diggar Duran Duran. Lille Alfie Williams är lysande. Det finns en satir över vansinniga domedagssekter. Det finns påskägg som refererar till Teletubbies, och mycket, mycket mer ... What's not to like?
I kortet: en del av arvet från originaltrilogin, vi hade gärna varit utan Jimmy Saville-referenser, pedofilen i fråga har fått tillräckligt med uppmärksamhet i verkligheten utan att avgudas av en galen sekt i denna framgångsrika franchise.
Ett framsteg med den nya filmen är att den ser ut som en filmisk gammaldags film och inte som ett hoppigt hopkok filmat med en iphone kamera.
Och Ralph Fiennes är utmärkt i rollen som läkaren som blivit konstnär/skulptör och dansar runt till
Girls on film och frivilligt hänger med, och samtalar med, smittade - istället för att sky dem, fly dem och försöka döda dem. Kanske ett inlägg i debatten om vår polariserade tid ... vi kan samsas och umgås (kanske över en 28-franchise-IPA) istället för att behandla varandra som smittade.
Det finns massor av extramaterial. Det finns massor av påskägg i själva filmen. Det ultimata sättet att avnjuta den här filmen och Fiennes och Williams samspel kan vara att se den själv först och sedan se den med andra 28-fans och diskutera alla detaljer utan att vara orolig för att spoila för någon annan.
28-franchisen verkar livskraftig. Och det finns tydligen smarta zombies som kan spela som om de vore med i en creddig indie-film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.