Författarmötet: Martin Österdahl om Kräftskivan, Parmiddagen och varför midsommar är roligare än jul ...

Deckarförfattaren Martin Österdahl slog igenom med en ny genre på Crimetimefestivalen 2022 då Parmiddagen presenterades. Domestic noir. En deckare med thrillerinslag i kammarformat. En dag, en plats, en handling och en överraskande upplösning ...  Och lagom tjock volym för härlig sträckläsning. Nu kommer Kräftskivan - en fristående deckare i samma anda som Parmiddagen.

Den avgränsade platsen är denna gång en ö och alla kommer inte att överleva ... Tilläggas bör är att Martin Österdahl var känd redan innan Parmiddagen. Han har skrivit en serie actionromaner om Max Trent, han har jobbat länge inom tv-industrin och de senaste åren har han kontrollerat rösterna i Eurovision Song Contest sändningarna. Men nu till den nya boken Kräftskivan. We are good to go...


- När vi sågs på Crimetime 2022 då du var där med Parmiddagen ... du berättade då att fröet till denna bok såddes då du skulle till parmiddag och kom på, i bilen, att flaskan ni hade med som present hade varit en present till er från paret när ni hade den förra parmiddagen ... nu spetsade du ju till den konflikten med en hel massa annat. Har du ett likadant verkligt frö eller rolig anekdot som ligger till grund för nya boken Kräftskivan ... ?!

- För Kräftskivan hade jag två frön - det första var en galen idé om en dokusåpa där kvinnor dejtar våldsamma och tungt kriminella män i fängelse - Jag hörde talas om att det gjorde ett försök med brevväxling och dejting i Sverige och förstås har vi hört talas om detta fenomen i USA; att kvinnor förälskar sig i våldsamma män, gifter sig med livstidsdömda massmördare etc. Det väckte min nyfikenhet och jag läste på om det som psykiatrin kallar för "Bonnie & Clyde" syndromet. Det andra fröet var helt enkelt en kräftskiva jag själv var på som urartade. Inte lika spännande, men tillsammans blev dessa två frön en explosiv cocktail, perfekt som uppföljare till Parmiddagen!

- Hur kändes det att bli så hyllad för Parmiddagen och ... gjorde det uppföljaren svårare eller lättare att skriva ... det är ju kul med beröm, men samtidigt satte du ribban högt med den förra boken ...

-  Min debut kom 2016 och heter Be Inte Om Nåd, den första delen av tre böcker om Rysslandsexperten och den före detta elitsoldaten Max Anger, som blev till en TV serie på Viaplay, Max Anger - with one eye open. Parmiddagen var alltså min fjärde roman och det var ett avsiktligt val att skriva spänning som är mer här och nu och som använder sig av "vanliga människor" i alldagliga situationer. Ambitionen var att använda samma spänningsdriv som i de tidigare böckerna men att skapa en tryckkokare av spänning med strikta begränsningar i tid och rum. Klaustrofobiska och relationsbaserade, spänningsromaner med psykologisk twist. Det visade sig vara ett bra beslut!

- Hur trivs du i deckargemenskapen? Har du några vänner som skriver romaner, deckare, thrillermanus som du kan bolla idéer med under tiden eller läsa när det börjar bli klart ...?

- Ja, jag har en hel del vänner inom deckarkollegiet. Och visst bollar vi tankar och idéer men jag har även andra goda vänner som jag pratar med, som inte är författare, och som är mina första läsare. Det är ofta mer givande att ha krävande läsare, än andra författare, som tycker till i början, är min erfarenhet.

- Öar både på film och i böcker har varit en favorit för mig länge ... Har du några särskilda öar, verkliga eller fiktiva, som ligger dig varmt om hjärtat ...?

 - Ja, absolut, norra skärgården, mot ytterskärgården till, Norrtälje kommun, ligger mig varmt om hjärtat. Vi har hus på Arholma och spenderar våra somrar där. Det är en helt fantastisk ö med fina människor som betyder mycket för mig och min familj.

- Kräftskivan utspelar sig mot bakgrunden av en fiktiv dokusåpa som gick snett ... Tror du att idén i boken skulle kunna bli det nya Squid Games eller Love is blind behind bars ...

- Jag trodde inte det när jag kom på idén för längesen, men idag börjar tro att det är mer och mer realistiskt.... Våra referensramar för vad som är okej och inte okej förflyttas hela tiden....

- Du kan ju branschen väldigt bra, hur länge har du jobbat med tv nu ...

- Jag har jobbat med tv och underhållning sedan jag avslutade mina studier 1996 så det är några år nu...

- Författare har förlagt mordintriger till allt från Nobelbanketten (Liza Marklund) till midsommarfirande i skärgården (Viveca Sten) ... ingen svensk högtid går säker! Har du funderat på att förlägga en deckare eller thriller till Mello-ESC bubblan, eller skulle det vara svårt ...  Mello-ESC marknadsförs som trevligt, regnbågsglittrigt och inkluderande, pride-favvo-högtid-deluxe ...

- Trevlig och inkluderande är inte någon motsättning för böcker som Parmiddagen och Kräftskivan, tvärtom, det är en del av konceptet att vända upp och ner på föreställningar som egentligen ska vara trevliga. Så klart jag jag funderat på att använda mig av Melodifestivalen eller ESC miljöerna eftersom jag kan dem så väl. Vi får se... En dag kanske....

- Finns det några personliga kopplingar till handlingen eller personerna i boken? Finns det någon i boken som du skulle kunna identifiera dig med, eller skulle vilja ha som kompis, på din sida? When the going gets tough?

 - Det finns delar av Morgan Stark i mig, delar som jag inte är stolt över och som jag försöker trycka tillbaka. Men Morgan är också en komposit av människor jag träffat i branschen. Detsamma gäller Roger Marnell. Jag vet ärligt talat inte om jag skulle vilja ha någon av dem på min sida, when the going gets tough... 

- Hur gör du för att hitta miljöer och stämningar som verkligen känns ... och har du själv några favoriter?

- Jag gillar ju de typ av miljöer och stämningar som jag bygger upp i Parmiddagen och Kräftskivan, där stämningen blir så tryckande att man knappt kan andas och där det inte finns någonstans att fly. Jag gillar att läsa det, ska jag säga, inte vara med om det själv!

- Du lever ju ett internationellt liv ... Är Stockholm med omnejd en miljö som ligger dig varmt om hjärtat? Har du några andra favoritmiljöer ... ?

- Ja jag gillar Stockholm och Stockholms skärgård som jag speglat i flera av mina böcker. Jag har även skrivit mycket om Ryssland som är ett sorgebarn som också ligger mig varmt om hjärtat. Jag funderar på att placera nya berättelser i Geneve och alperna där jag nu bor. Det är också miljöer som betyder mycket för mig och som är intressanta för spänningsberättelser...


- Du bjuder ut en huvudpersonerna i din bok Kräftskivan för en dag ... vem väljer du och vad skulle ni hitta på?

- Jag tror att bjuder ut Roger Marnell för en kväll, för att dansa regndansen och vandra genom dinosauriernas kyrkogård, konstatera att alla stjärnor fallit från himlen och allmänt beklaga oss över sakernas tillstånd i dagens medievärld. Två nostalgiska "grumpy old men" med stärkande drycker i bastun....

- Vad influerar dig, vad inspirerar dig ...? Naturpromenader eller musik ... vad lyssnar du på när du skriver?

 - Livet och arbetet inspirerar mig. Bra böcker och filmer. Naturpromenader är för att inte tänka, för att stänga av hjärnan. Jag lyssnar ibland på musik när jag skriver. Det måste vara instrumentalt, kan inte ha andra ord i öronen. Ofta klassisk musik, gärna melankolisk, romantisk musik, ofta från ryska kompositörer.

- Kräftskivetiden ligger nu bakom oss, vi går in i "novent" ... Har du någon gammaldags jultradition som är mysig och som du vill tipsa om? Svensk eller internationell ...

- Ärlligt talat är jag ingen stor julfantast. Jag är en midsommarpojke... Jag tycker att julen ofta blir för passiv och stillasittande. Jag åker gärna skidor, eller snowboard, på julafton. Jag älskar midsommar. Jag önskar att den varade i ett par veckor!

BOK: Cirkusdeckarna och julgransmysteriet och många fler julmysterier ...

Nu är det dags att ladda med Cirkusdeckare till jul!

Läsgodis, polkagrisar, hockey, ufon, julbockar, granar och mystiska gamla slott ...  Bring it on!

Cirkusdeckarna och ufo-mysteriet är ett vintrigt mysterium som kretsar kring ishockey - något som många tittar på under julhelgen - och Ängelholms hockeylags utrustning försvinner och folk ser flygande tefat. Mysigt, roligt och lärorikt. Det finns i verkligheten ufo-vandringar i Ängelholmstraken, som annars mest är känd för järnvägsmuseet, lergökar och hembygdsparken där folkkära Pettson och Findus uppträder på sommaren och står staty året om ...)

Polkagrisar och jul hör ihop

Det känns också juligt att läsa Cirkusdeckarna och polkagrismysteriet för ... ja, jul och polkagriskäppar hör liksom ihop! Precis som glanspapper och smällkarameller! Det finns en intrig med försvunna pärlor och falska polkagrisbagare  - och en gullig liten tant som drömmer om att göra cirkuskonster.

Slottsdramatik i Stockholm och Gävle

Cirkusdeckarna och tomtemysteriet är ett julmysterium som utspelar sig i Stockholm och Gamla Stan medan Cirkusdeckarna och julbocksmysteriet självklart utspelar sig i Gävle - och här finns Gävle slott med på ett hörn. Det blir alltid bra dramatik med gamla slott och hemliga gånger och mystiska rustningar ...

I år utspelar sig det senaste julmysteriet i Jönköping - utan slott, ishockey, julbockar eller ufon. Titel: Cirkusdeckarna och julgransmysteriet.

Kyrkornas Jönköping och Grinchen

Cirkusdeckarna ska uppträda under julen i Jönköping och här finns gott om kyrkor. Bland annat en som avgudar granar och tycker att det är grymt att de huggs ner till jul ... Aktionerna mot julgranar är i boken utformad lite som en parodi på "rädda våtmarkerna". Själva handlingen påminner mer om Grinchen, julen är stulen, för det är som om all julstämning försvinner från Jönköping med julgranarna ... dock finns inget pedagogiskt slut om att inkludera Grinchen på slutet och att ge hen julterapi, nej, hen ska uteslutas helt. Vad tusan hände med julens budskap? Är det här en Tidösponsrad barnbok? Tvillingarna Kaspar och Katinka räddar som alltid några barn i fara och avslutar med en bejublad föreställning.

Fina färgbilder och talande hästar

Något som är nytt i Cirkusdeckarvärlden är färgbilderna. Här gnistrar det. Och det är fina teckningar av hästar och det är till slut Katinkas förmåga att prata med hästar som räddar henne och hennes bror.

BOK: Matfighten - dyrt, krångligt och tidsödande - men kul!

Författare: Humorgruppen IJWTBC ...

Bröderna Emil och Victor Beer och deras kusin Joel Adolphson

Titel: Matfighten

Läsålder: 9-12 år

Antal sidor122

Utgivningsdatum2024-10-17

FörlagRabén & Sjögren

ISBN9789129745917

Matfighten är en bok som bygger på IJustWantToBeCools populära Youtube-inslag. Boken innehåller 32 recept, från jättemacka till världens minsta spagettibolognese.

Hur mäter man succé i kändis-Sverige? Att man blir bjuden på alla premiärer? Att SVT ringer och erbjuder en egen serie? Att Liamoo utan att tveka ställer upp som "förband" på Bokmässan? Att man får skriva barnböcker? Att få likes på sin gröt på instagram? Att miljoner kollar på ens youtubekanal ... Nej, nej, nej, det ultimata kännetäcknet på att man blivit superkändis är att man får kontrakt på en kokbok. Det här nu även hänt. humorgruppen  IJustWantToBeCool.

Deras  Youtubesuccé Matfighten har ny blivit bok och här finns alla mer eller mindre lyckade recept samlade.

Från Emils exklusiva smaskigheter till brorsan Victors ofta oätliga jag-hatar-att-laga-mat magplask. Inte ens när han snor ingredienser av Emil eller beställer färdig pizza från en pizzabagare blir resultaten bra. Men, som Victor framhåller, vikten av mat är inte att den ska vara god att äta utan att den ska se bra ut på instagram. Brödderna är varandras motpoler,, tills de kan enas i en fejd mot kusinen Joel som gör nachos istället för tacos till kapitlet om tacos och nej, nachos är itne tacos.

Recepten är uppdelade i kapitel: Frukost, Pizza, Köttbullar, Macka, Pasta Bolognese, Taco, Snabbnudlar, Efterrätt.

Mina favoriter som barn var fisk, grönsaker och rätter med bönor eller linser. Så jag hade förmodligen föredragit att få Currymamman i julklapp istället för Matfighten. Det finns inte en en fiskrätt, inte en enda grönsaksrätt och inga bönor eller linser. (Indisk mat var och är den vanligaste snabbmaten, vanligare än fish&chips och farsan hade delat rum med en kille från indien när han studerade, så vi hade alltid ris heemma).

Det finns inget om hur man kokar perfekt ris, hur man kryddar bra, hur man fixar till frukt och grönsaker, ingenting om fisk och soppor (jag älskade sushi och misosoppa) kort sagt: inget om någon av min favoritmat som barn.

Svenska barn kanske vill ha pannkakor som simmar i sirap och bacon. Och pizza.

Konstigt är att det inte finns något kapitel med "Swedish fika" det svenskaste som finns och "mellis". Nyttiga mellanmål är det bra om kidsen kan fixa själva.

Man har heller inte tänkt på budget eller tidsåtgång - snabbnudelrecepten tar över en timme att göra, det ska inhandlas specialmjöl som inte finns i vår vanliga affär till att göra egen pasta och det ska malas högrevsfärs av färsk högrev istället för att köpa färdig färs ... har IJWTBC varit i en butik på sistone och sett priserna på matvaror? 
Resten av barnbidraget/studiebidraget går sedan till att bara göra en av Victors macka.

Man skulle med fördel ha kunnat skippa saker som är basic - som hur man gör en varm macka eller toast och haft med mer riktiga recept, det är ingen mening med att ha med tårta som man gör av tre köpta bottnar, gör en egen efterrätt istället för att bara göra ett /dyrt legobygge av saker som finns i afäfrerna ... och de vegetariska recepten hade kunnat strykas eftersom A) de är inte vegetariska (löjrom är ingen grönsak till exempel) B) man kan lika gärna skriva på kötträtterna tex byt ut mot vegetarisk färs. För det är allt man har gjort för att slösa bort papper på ett helt eget uppslag.

Som barn hade jag blivit gladare för Malin Mendels bok Currymamman (väldigt bra grönsakskapitel) eller Sara Begners barnvariant av vår kokbok (väldigt bra grönsakskapitel och väldigt bra fiskkapitel) som har fina bilder så man SER vad man ska göra istället för att läsa en massa. 

Här finns inte bilder så man ser vad man ska göra, det är mest en massa text om maten och istället bilder på IJQTBC och en skäggig gubbe som inte kan något om mat som ska ge synpunkter ... nej för tusan, ska ni slösa tryckpapper och blanka färger, ha  typ Niklas och Tareq att ge synpunkter på frukost och middagsrätter och så My till efterrätterna.

Det hade kunnat sätta au pif på det hela.

Nu till hur Matfighten är som humorbok. Fullkomligt Kafkaesque eller Pythonesque. Samtidssatir över influencerlivet där Victor spelar en parodi på en bortskämd youtuber som hävdar att om man inte har råd med två veckor på Maldiverna kan du nöja dig med en. Parodier på Nyckeln till Frihet och andra filmer med Yetin i huvudrollen. Fullkomligt idiotiska intervjuer och en tacos-nachos fejd. Victors smörgåsfobi är roligare än hans recept. Och så parodin på Kristina från Duvemåla (eller böckerna som musikalen bygger på) där Kristina är PR-expert för svenska köttbullar tills hon inte längre "tyar".

BOK: Curry nam nam med Currymamman

Författare: Malin Mendel

Titel: Currymamman

Antal sidor: 176

Utgivningsdatum: 2024-08-30

Förlag: Norstedts

ISBN: 9789113129396

Världens sämsta indier, Curry med korre och Världens bästa curry ...  Malin Mendel har i SVT fixat till en gedigen lista av guidningar till det indiska köket (ofta med ett kokt ägg  och lite salt i handväskan för säkerhets skull ...) och nu är hon aktuell med sin femte kokbok som heter Currymamman - och här blir det Curry nam nam och även nam nam med mycket annat än curry.

Ledstjärnan är att det ska vara enkelt att laga, ingredienserna ska gå att få tag på i vanliga affärer och resultatet ska ha autentisk indisk smak.

Vårt dagliga bröd ... och pippi på mycket grönt

Boken har mycket bra avdelningar om till exempel bröd respektive grönsaker. Grönsaker kan så klart skapa en hel måltid, brödet är pricken över i:et för vilken måltid som helst. Andra favoriter i boken är de lite lyxigare kycklingrecepten - för alla "man ska unna sig tillfällen" och för speciella fester - och den fina indiska pumpagrytan känns som perfekt höst-och-vintermat.

Malin har inte glömt dryckerna - ett helt kapitel finns för allt gott-att-dricka. Och givetvis finns här minnen och berättelser och tips om kryddor och frågor-och-svar mellan recepten.

Nu till den vanligaste frågan för nybörjare på indisk mat. Måste man ha alla kryddor? Nej, det måste man inte.

The Big Five i din masala dabba

Spiskummin, kryddnejlika, kardemumma, bockhornsklöver och chili är några av kryddorna som används i indisk mat, de är starka och man ska inte överdosera. Även Malin som gillar stark mat nöjer sig med en eller två kryddnejlikor, men kardemumma kan man vara lite mer generös med.

The Big Five som man ska ha hemma för indisk matlagning är: spiskummin, chilipulver, gurkmeja, garam masala och mald koriander. De snygga och praktiska kryddbehållarna "masala dabba" finns i alla indiska kök (och de har plats till många fler än fem kryddor ...)

Enkelt, billigt, gott, lätt att lyckas med ...

Vill du börja med något enkelt som är billigt, gott och lätt att lyckas med ... så välj linsgrytan, som går att variera nästan hur mycket som helst och som går snabbt att laga m ed röda linser. Komplementera med någon grönsak från grönsakskapitlet, med bröd från brödkapitlet ... eller ris. Då är du hemma. I Malins Indien ...

Uppbyggd som thali

 
Uppbyggnaden av boken är som en thali, en måltid som består av flera rätter på en tallrik. Ungefär som ett svenskt smörgåsbord i tallriksform med lite av varje. En vanlig thali kan vara ris eller bröd, linssoppa, wokad grönsaksrätt, såsig gryta, yoghurt eller raita, pickles och chutney, ibland efterrätt. Man ska kombinera färg, textur och smak för att få till den ultimat upplevelsen. Och som Malin förklarar - visst är det starkt ibland, men det är därför man har bröd och yoghurt till, för att mildra lite av styrkan.

Bästa knep

Boken bygger på Malins egen matlagning hemma, men även på indiska restaurangkockars bästa knep. Från hur man lyckas med festmat som lamm och kyckling till enklare och billigare vegetariska rätter.

BOK: Vägen hem - Sven Nordqvist söker sig bort från Pettson och Findus

Sven Nordqvist hittar hem

Sven Nordqvist signerar Vägen Hem på Bokmässan i Göteborg 2024.

Författare: Sven Nordqvist.

Format: Inbunden

Läsålder: Allådersbok 

Utgivningsdatum:2023-09-18

Originaltitel: Vägen hem

Illustratör: Sven Nordqvist

ISBN: 9789172266919
Förlag: Opal

Lika härligt underfundig som alltid, Sven Nordqvist är en sann humanist och renässansman i modern tid och berikar sina berättleser med så många små utvikningar, egensinniga figurer, myllrnade miljöer och udda knepigheter och kommentarer. Vägen hem är här. Grattis Sven som firar 40 år som Pettson och Findus skapare - med att söka sig till nya vägar.

För 40 år sedan gjorde Sven Nordqvist pangsuccé med Pannkakstårtan. Pettson och Findus skulle egentligen bara ha fått detta enda äventyr ... men de levde kvar hos Sven och uppföljarna har blivit många. Det har även blivit en trendig "prequel" där vi får veta hur Findus kom till Pettson i en låda märkt Findus frysta ärtor. Hur firar man 40?Inte med mer Pettson och Findus. Även om de enormt älskade barnbokskaraktärerna har fått en jubileumsutgåva av Pannkakstårtan i oktober 2024. Ja må de leva! Hurra! Men Sven själv har gått vidare och tänker inte återvända till Pettson och Findus. Det äventyret är slut. Han firar 40 med att ta sig vidare, bort och hem igen, med Vägen hem. Mycket snyggt, mycket symboliskt. I både bildvärlden och berättandet. 

Hur är bildvärlden i Vägen hem? Det lite lagom knasiga känns igen från Pettson och Findus värld ... för visst är det släktingar till de små mucklorna som springer omkring i bilderna och har för sig allehanda hyss? Visst känner vi igen den rurala, lagom charmigt förfallna lantliga idyllen. Här finns inga i-phones eller märkeskläder eller andra trendiga tidsmarkörer. En liten pojke går vilse och försöker hitta hem via en magisk gul väg - follow the yellow brick road, som man sa och trallade i The Wizard of Oz (och som även Elton John trallat ...). Hemma väntar en vän på att de ska äta saft och kex och spela fotboll. Tidlöst. Ungar har fikat saft och kex och spelat fotboll ända sedan saft och kex och fotboll uppfanns. (För trendigt moderna läsare kan vi låtsas att det är sockerfri saft och glutenfria kex och fotboll utan tacklingar ...)

Under hela äventyret finns fina homager till och blinkningar till många av Sven Nordqvists favoriter i konsthistorien och litteraturhistorien. Förutom den gula vägen ... visst känner vi igen John Bauers Bland tomtar och troll skog. Visst känner vi igen trollen. Visst känner vi igen Kapten Nemo, Jules Vernes gamle undervattenshjälte. Visst känner vi igen labyrinten och den överdådiga trädgården och en variant på repliken "off with his head" från Alice i Underlandet - fast här inte yttrat av en drottning utan av en Barbiedocka.

Sven vill helst lägga minst en vecka på varje bild och numera ritar han digitalt och kan göra bilderna hur detaljerade som helst. Du kan roa dig med att hitta inslag från nästan hela den västerländska konsthistorien i bilderna ...


Pojken i boken har inget namn och kan ses som en klassisk everyman eller "everychild". Det är vägen och vandringen som är i fokus, snarare än protaginisten och hens intressen och egenskaper. Huvudpersonen vaknar och vet inte var han är. Precis som en gång Dorothy i Oz omges han nu av gulliga och hjälpsamma pysslingar och börjar leta sig hemåt. Handling? Det här går inte ut på pedagogik, att lära ut några färdigheter som alfabetet eller hur man gör pannkakor eller odlar eller uppfinner saker (som i tidiga Sven Nordqvist böcker) utan allt är drömskt flytande som i Sven Nordqvists Var är min syster? (2007) och Hundpromenaden (2018). Den här gången finns det mer berättnde text, men de brokiga tablåerna och det kluriga myllret är likadant --- eller kanske ännu mer utvecklat.


Nordqvist använder denna gång serierutor för första gången. Nytt formspråk för Sven. Små rutor och små pratbubblor ger extra information som komplement till vad som står i den berättande brödtexten. Det märks att Sven själv har haft rolgit med sitt formexperiment - och samtidigt kan hard core fans lugnas med att allt ändå känns som vanligt här i Nordqvist-land. Alla mucklor och mucklor-älskare kommer att känna sig som hemma. Välkomna!

Boken är gedigen, stor, praktfull och en allåldersbok som kan läsas och bläddras i om och om igen ... Det finns så myckdet att titta på och diskutera tillsammans ... Räkna gulliga ugglor i John Bauer skogen, fundera på om det är Mamma Mus kompis Kråkan som väntar på bussen under en jättestor kantarell ... och om det är från kantareller som nutida arkitekter får inspiration när de ritar resecentrum.förundras över jätten som bygger vkopior av världens alla av jättestora byggstenar som för honom är som legobitar. Skratta högt åt Svens hyllning till - eller parodi på - rokoko, rys  med spänningen i parafrasen på Alice i Underlandet, räkna mucklor och kolla vad de håller på med överallt, mys med den gulliga jätteflickan som krupit ner och sover under ett lapptäcke av odlingsfält ... precis sådant som man själv fantiserade om som barn, det här Sven fångat med lätt lekfullhet.

Detta är en praktfull bok med härliga bilder att älska, upptäcka och återupptäcka. Årets julklappsbok? Tillsammans med Pettson och Findus jubileumsbok. Så klart! 

Om Sven Nordqvist:

Född: 30 april 1946.

Debut: Agaton Öman och alfabetet 1983. 1984 kom supersuccén Pannkakstårtan. 

Karriär: Har gjort en rad bilderböcker efter eget manus och illustrerat många andras. 
Mest känd som skapare av Pettson och Findus och som illustratör till böckerna om Kråkan och Mamma Mu av Jujja Wieslander. Har fått mängder av priser, däribland Augustpriset 2007 för Var är min syster?

Författarmötet: Krigets barn och Mörka julnätter - isande spänning av Camilla Lagerqvist

Camilla Lagerqvist - Mörka julnätter, Krigets barn

- När vi sågs sist pratade vi om den utmärkta deckaren Detektiv Tillman som är kategoriserad som skönlitteratur för vuxna. Du är ju även en framgångsrik barn-ungdomsboksförfattare. Jag älskar Mörka julnätter. förra årets stora julbok, den kommer fram i år igen ... Finns det någon speciell historia eller anekdot som ligger bakom Mörka julnätter?

­- När förlaget frågade om jag ville skriva nästa års adventsbok - man får frågan året före - blev jag väldigt glad, det kändes verkligen som ett hedersuppdrag. Jag visste på en gång att jag ville skriva en historisk roman, det är ju det jag tycker är roligast! Som barn var jag väldigt ofta hemma hos min farmor och farfar som bodde i Örsundsbro utanför Uppsala. De hade sparat alla min pappas och fasters böcker, bland annat Petter och Lotta firar jul. Jag var inte gammal när jag bläddrade i den boken första gången och jag kom ihåg att jag tyckte julbocken var väldigt otäck. Sedan mindes jag också att jag hade läst någonstans att julbocken kunde stoppa stygga barn i sin säck och ta med sig dem så det var definitivt inte en genomgod figur. Därför kretsar handlingen kring just julbocken.

- Illustrationerna är helt magiska. Fick du själv välja bilder, illustratör eller var det en lycklig slump att allt passar så bra ihop?

- Jag fick vara med och välja illustratör och så fort jag fick se Lina Blixt illustrationer så visste jag att jag väldigt gärna ville arbeta med henne. Hon är en fantastisk konstnär och hennes illustrationer är magiska. Jag har både låtit sy upp en klänning med bilder från boken och gjort tavlor av flera av illustrationerna.

- Jul förr i tiden var som Halloween nu för tiden. Saknar du den mer ruggiga sidan av dagens jul, har det blivit för sockrigt Coca-Cola-sött?

- Ja, jag saknar den gamla mystiken när man trodde att det fanns gårdstomtar, små vresiga vättar som skötte om gårdens djur. Jag tycker också att det är lite tråkigt att man glömt bort den traditionella svenska Jenny Nyström-tomten som bodde i en liten stuga inne i skogen och kom körande med häst och vagn eller helt enkelt kom gående i skogsbrynet med säcken med julklappar slängd över axeln.

-Det är också en suverän deckare. Var det bra genrep inför din fenomenala deckarserie om Detektiv Tillman?

- Kanske det, jag tycker mycket om historiska deckare. Detektiv Tillman kom jag faktiskt på när jag blev väldigt mörkrädd en sen kväll när jag var i sommarstugan och hade att ha läst en otäck deckare om en seriemördare. När jag gick och la mig längtade jag efter en mysig, historisk deckare med en stark kvinnlig huvudperson/personer och så föddes idén till Detektiv Tillman.

- Krigets barn är din senaste bokserie och en mycket stark drabbande och aktuell barnboksserie. Jag sa till grannen att det handlar om Finland och andra världskriget. Hon sa "men det är väl självklart". Med tanke på att över 470 miljoner barn lever i krigsdrabbade områden idag tyckte jag inte alls att det var självklart. Hur kom du på att välja att skriva om de finska krigsbarnen? Visst har du skrivit mycket om andra världskriget tidigare ...?

- Egentligen föddes idén under ett författarbesök strax efter att Ryssland anfallit Ukraina. En kille i sexan frågade hur kriget i Ukraina påverkat mitt skrivande, jag hade inget svar då, men dagen efter föreläste jag för lärare och bibliotekarier och efteråt kom en av bibliotekarierna fram och frågade varför jag inte hade skrivit om de finska krigsbarnen och då var det något som klickade till. När jag kom hem och började göra research hittade jag väldigt många likheter med det som har hänt och händer i Ukraina och det som hände under det finska vinterkriget som startade 1939. Så man kan säga att trots jag skriver om de finska krigsbarnen så hoppas jag att man drar paralleller till nutida krigsbarn som tvingas fly från sina hemländer.

- Visst har du skrivit mycket om andra världskriget tidigare?

- Ja, det stämmer, jag har skrivit en serie som heter Svarta rosorna som också utspelar sig under andra världskriget. Den handlar om Maja, Ben och Hilde som är tretton år när den första boken börjar. De bor i en liten svensk by som ligger på gränsen till Norge och bestämmer sig av olika anledningar för att starta en motståndsgrupp för att kämpa mot nazisterna som ockuperar grannlandet.

- En sak som överraskade mig var att vi fick följa de krigsbarn som hamnade i Gävle med omnejd. Av någon anledning hade jag tänkt att vi skulle hamna i forna tiders Uppsala eller att vi skulle få följa med det krigsbarn som hamnade i Stockholm ... Kopplar jag ihop dig alldeles för mycket med Uppsala ... ?

- Jag är född i Uppsala och bodde där ända fram tills jag började skolan då vi flyttade till Gävle där min pappa fått nytt jobb så man kan väl säga att jag vuxit upp på båda ställena. I andra delen av Krigets barn hamnar Viivi och Tuulikki, efter en hel del äventyr i Långsand, Älvkarleby som jag också har kopplingar till. Min mamma växte upp i Långsand hos sina morföräldrar. Så förebilden är deras gård och min mammas mormor Berta som dog när jag var tre månader. Av naturliga skäl har jag inga minnen av Berta men jag önskar att jag hade fått lära känna henne. Hon ska ha varit en väldigt snäll och omtänksam person som bland annat hade ett eget bibliotek i huset dit grannarna kunde komma och låna böcker.

- Har du någon favoritepok i historien?

- Trots att jag skrivit mycket om andra världskriget så måste jag nog säga att tiden efter första världskriget, det glada tjugotalet är mitt favoritdecennium. Även om det inte alltid var så glatt så var det en tid med mycket framtidstro och flera viktiga beslut för jämställdheten togs. 1921 fick svenska kvinnor rösträtt (som sista land i Norden) och gifta kvinnor blev myndiga. Dessutom påverkade det modet, det blev friare, bort med korsetter och kjolar som släpade i marken och dessutom föddes flappern.

- Varifrån får du inspiration? 

- Spännande historiska händelser, levnadsöden, småsaker som jag snappar upp från tidningar eller hör äldre människor berätta om.

- Har du någon gammaldags jultradition som är mysig och som du vill tipsa om?

- Julstämning för mig handlar mycket om det där mystiska som man trodde på förr i tiden. När mina barn var yngre brukade jag ta med dem på en promenad i skogen, antingen dagen före julafton eller på julaftons förmiddag och så letade vi efter tomtar, fast inte den stora, röda, amerikanska tomten utan den lilla gråklädda skogstomten. Ibland tyckte vi att vi skymtade en grå eller röd luva bakom granarna.
Extra mysigt var det om det var mycket snö och minusgrader. Vi brukar också ställa ut en tallrik med risgrynsgröt till tomten varje julaftonskväll. Förr många år sedan när jag arbetade som journalist skrev jag om en kvinna som sydde tomtar som var exakta kopior av den gårdstomte som hennes föräldrar beskrivit hade bott på gården förr. Jag köpte en sådan, helt gråklädd tomte av henne. Mina barn har döpt honom till Tryggve och honom tar vi fram varje jul. En annan tradition är pepparkaksbak och pepparkakshusbygge. Årets planer är episka!

BOK: Alla kallar mig Grynet av Grynet Molvig - en hisnande självbiografi

Författare: Grynet Molvig

Titel: Alla kallar mig Grynet
Antal sidor: 285

Utgivningsdatum: 2024-09-13

Förlag:Norstedts

ISBN: 9789113126319

Grynet Molvig var med i Stjärnorna på slottet som sändes januari 2022 och Marika Carlsson och Per Andersson spelade rollerna av superfans som bara ville ha mer "mata mig Grynet" och fler anekdoter, medan David Lagercrantz frågade ut henne om förhållandet med Frank Andersson och Carola reflekterade över hur  svårt det varit för dem båda att slå igenom i så ung ålder. För alla som likt Per Andersson utbrister "mata mig Grynet" så finns nu Grynet Molvigs memoarer utgivna. Hennes karriär har varat i över sjuttio år och hon arbetar fortfarande. Boken avslutas med en lång rad spännande projekt på Stockholms olika teatrar. 

Grynet slog igenom när hon var tolv år. Eller kanske redan när hon var två ...? Då fick hon sitt första "gage", en chokladkaka, som hon gav till sin familj. Och på den vägen fortsatte det. Grynet drog in gage och gav till sin familj. 

Så småningom hamnade hon i Sverige och skickade hem pengar till Norge. Hennes man och son valde Norge. Grynet hade sin karriär i Sverige.

En del av biografin påminner om den som Marcus  & Martinus har skrivit - att i Norge var de för alltid barnstjärnor, i Sverige kunde de bli något annat.

Grynet kunde bli något annat i Sverige, utvidga sin repertoar, i Norge hade hon fastnat i ett fack.

Hasse & Tage, Povel, Monica Z, Bodil Malmsten och många andra kndisar från forna tiders svensk underhållning passerar revy. 

En av de senaste fotona är från en föreställning som hon gör tillsammans med Andreas T. Olsson. Han är ett av de mest spännande namnen i nutida svensk underhållning, speciellt på scenområdet, och han manus har en unik prägel. Men om honom står det intet i texten. Ska folk behöva vara hädangångna och "geniförklarade" för att bli omnämnda?
Vad som är roligt och vad som är trendigt går i vågor. För mina päron var de här gamla "genierna" totalt ointressanta. De vet inte vem Grynet är heller. Men nutida komiker, som Per Andersson, tycks återupptäcka dem. Och Magnus Uggla gör på sitt sätt Povel-inspirerade-framträdanden med kludd-roliga texter. Vem är kung i baren nu? Vem är kung i baren i morgon? 

Boken hoppar mellan nutid och coronakris till forntid ... decennium för decennium. Vad Grynet tänker på nu, vad hon tänkte på då. Det styckar upp ett naturligt flow i berättandet, och så intressant är inte ett par år i nutiden, med coronan och skrivandet, att det ska få ta upp i stort sett lika mycket plats som flera decennier av musik-film- och nöjeshistoria.

Vad som är sämst och tråkigast med biografin  är hur Grynet ondgör sig över att vara eller ha varit en dålig mamma. Samtidigt läser man biografier av män som någon gång kommer hem och ser en match med ungen ... och de slår sig för bröstet över att de har varit "närvarande". Mer närvarande än deras egna fäder. The game is rigged. Och hur schysst var det av Grynets man att ta deras gemensamma unge till ett annat land? Hur långt var det att åka för att gå på matchen? Och även om hon gick på matchen var hon inte tillräckligt bra, för spelet är riggat ... 

Det är dags att vara stolt över att mamma inte kom på skolavslutningen för att hon jobbade. Hon gjorde stor skillnad - någon annan stans. Och det är jag jkligt stolt över.

Hade jag varit förläggare hade jag gett Grynet en samtalspartner och försökt sätta in saker i ett sammanhang, vad hände i Sverige på den här tiden, vad hade man för trender ... och gått vidare förbi samma anekdoter som redan serverats i Stjärnorna på slottet. Andra biografier som släpps i år ... Marcus& Marinus, Erik Grönwall och Ludmila Engqvist har gjorts i samband med journalister som inge väjer för att ta upp mörka svåra krångliga samband - vare sig det gäller ESC mygel, Idol mygel eller dopingmygel. Det är då det bränner till på allvar. En samtalspartner kan också få fram fler intressanta minnen. Och... Jag hade också försökt hitta några synonymer till hisnande.