Öga för öga, tass för tass

  

Öga för öga, tass för tass

--- En thriller med nio kattliv

 

 

Maria Ernestam

Öga för öga, tass för tass

Illustrationer: Lina Bodén

Forum förlag

 

 

Sara står i dörröppningen, drar in doften av trä och målarfärg. Tittar in i deras nyrenoverade, fortfarande nästan tomma hus. Hon kramar sin man Björn.

- Det är fantastiskt!

Nu ska hon äntligen förverkliga sina drömmar: öppna ett eget trädgårdsmästeri! Och Björn ska få en möjlighet att koppla av från sitt stressiga jobb i storstan.

Dessutom erbjuder landet ett paradis för en katt. Vilka möjligheter som det finns till uteliv för deras älskade lilla Miszka!

 

Första kvällen kommer paret i huset mittemot över. Lars och Agneta har med sig nybakat och de verkar gilla katter och pratar varmt om sin egen katt Alexander. God grannsämja vid första ögonkastet? Icke. Det hela utvecklas snart till en obehaglig thriller, där “öga för öga, tass för  tass” verkar vara mottot.. Allt börjar med ett bråk mellan parens katter Miszka och Alexander … Alexander anser att allt är hans revir, även Saras och Björns domäner. Sara blir till slut tvungen att hålla en allt olyckligare Miszka inomhus. Så blev det med det kattparadiset.

Medan kriget mellan katterna intensifieras, stegras även spänningarna mellan de båda människoparen. Sara funderar allt mer på vilka deras grannar egentligen är …

 

Öga för öga, tass för tass är en thriller i sann Maria-Ernestam-anda  för alla kattälskare. Och för den delen, även för alla hundälskare. För visst har hundar och hundägare mer vett. Eller? I Öga för öga, tass för tass är det i alla fall upplagt för “cat fight” mellan Sara och Agneta. Winner takes it all … Här gäller inga nio liv.

 

Omslaget och de lockande kattillustrationerna i Öga för öga, tass för tass är gjorda av Lina Bodén, som har gjort några av de snyggaste barnboksomslagen i modern tid. Hon har ett utsökt sätt att fånga katter och deras väsen på.

 

Berättelsen är förresten inspirerad av Maria Ernestams egen katt, som inte fick lov att vara ute för den elaka, revirbevakande grannkatten, och slutligen blev Maria tvungen att ge bort sin olyckliga och frustrerade katt till ett nytt hem på landet. Fast Maria lovar att resten av berättelsen är fiktion. Tur det! Annars kanske grannarna vill ha en del av kakan?