Torsdagarna i parken

 Hilary Boyd Torsdagarna i parken

 

En revansch för mormor

Torsdagarna i våra hjärtanHilary Boyd
Torsdagarna i parken
Översättning: Carla Wiberg
Norstedts pocket

Torsdagarna i parken kan mycket väl bli årets ”snackis” bland alla fina sommar-pocket utgåvor. Den har definitivt ett av de snyggaste omslagen. Och Hilary Boyd är en debutant att hålla ögonen på!
Handlingen i korthet: Fel kille. Rätt kille. Omöjliga val. En familj som inte förstår någonting. En omgivning som bara tänker på sig själv. En hjälpare i form av en stöttande ”bästis”. Konflikter om att flytta. Ett oväntat möte. En historia om sexuella övergrepp.
Detta skulle ha kunnat vara ingredienserna till en ungdomsbok eller en bok för unga vuxna. Eller varför inte en ”chicklit” bok i bästa Bridget Jones tradition, men med mörkare ton, om en tjej i 20- eller 30-års åldern som försöker hitta sig själv och sin plats i livet.
Det unika med Torsdagarna i parken, av den debuterande författaren Hilary Boyd, är egentligen inte vad historien innehåller utan åldern på huvudpersonen: hon är 60 plus. 60 plus är även åldern på hennes man och hennes älskare och hennes bästa väninna. 60 plus, menar Hilary Boyd, är inte för sent att börja på nytt, att hitta sig själv och ett nytt liv. Det är inte heller för sent att debutera som författare: Hilary Boyd är i samma ålder som karaktärerna som hon skriver om. Hon inspirerades av ett möte i parken med en man som var där med ett barnbarn, men istället för att lämna sin man, filmregissören och producenten Don Boyd, för den spännande främlingen gjorde hon fiktion av det hela. Barnbarn är tydligen det nya ”hundtricket” – ett sätt för främmande människor att få kontakt med varandra i parken. Man rastar hunden. Eller man rastar barnbarnet. Man har gemensamma beröringspunkter att prata om!

Vi som har hundar. Vi som har barnbarn. Vi som jämt ställer upp för våra familjer. Jeanie har ställt upp i egenskap av mamma och hemmafru hela livet, hon har mycket sent i livet skaffat en egen hälsokostaffär, men alla förväntar sig att hon nu ska bli hemma-mormor och hemmafru på heltid igen och dra sig tillbaka från det London hon älskar till Dorset där det finns gott om golfbanor. Jeanie hatar golf. Hon upptäcker att hon egentligen inte har något gemensamt med sin man. Omgivningen förväntar sig att de ska vara tillsammans – efter över trettio år finns det väl ingen anledning att ändra på något? Men Jeanies bästa vän formulerar problemet på ett annat sätt: du kan mycket väl leva i trettio år till i samma helvete som nu. Klarar du av det?

Livet är inte bara för kort. Ibland är det också för långt. Speciellt när man inte trivs med det.
Torsdagarna i parken har i England marknadsförts som ”granny lit” dvs. mormors-eller farmorslitteratur. Boken har sålt som smör och det om något visar att 60-plussarna inte ser sig själv som något överblivet som bara får vara birollsfigurer som ställer upp för andra i alla ungdomsromaner och böcker för unga vuxna och 20-plussarna.
De nya 60-plussarna är piggare än någonsin och vill ha huvudrollen i sina egna liv.
Och huvudrollen i en internationellt bästsäljande kärleksroman. Det får de i Torsdagarna i parken.

Belinda Graham