Susan Hill --- Kvinnan i svart

Världens bästa, mest obehagliga skräckroman

Av pusseldeckares naturSusan Hill
Kvinnan i svart
Översättning: Ola Klingberg
Modernista

James Watkins filmatisering av Susan Hills The Woman in Black (2012), med Daniel ”Harry Potter” Radcliffe i huvudrollen, har blivit den mest framgångsrika brittiska skräckfilmen någonsin. Den har ensam lyft upp det gamla skräckfilmsbolaget Hammer till fornstora glansdagar. Men filmen är full av klassiska skräckfilmstricks och lättköpta dramaturgiska grepp och gör våld på sin förlaga, för Susan Hills långsamt krypande kultroman från 1983 är mycket, mycket obehagligare. Nu finns romanen på svenska på Modernista, något fans av fantasy, skräck och äkta gammeldags spökhistorier inte får missa.

1983. Det är inte så länge sedan, för att bli en skräckklassiker. Men romanen Kvinnan i svart känns mycket, mycket äldre. Nästan som ett viktorianskt dokument, ett litet okänt mästerverk som grävts ner och kommit upp i ljuset igen. Som en blandning av Henry James och Charles Dickens, när de var som bäst. Henry James skrev The Turning of the Screw, som på många sätt har samma kusliga stämning. Charles Dickens skrev en av de mest kända spökhistorier som har med julen att göra.

Kvinnan i svart börjar mycket riktigt med att alla ska berätta spökhistorier för varandra. Det är jul och det är sånt man gör. Huvudpersonen, vår berättare, blir alltmer irriterad och lämnar till slut i vredesmod det uppsluppna, men förvånade sällskapet, för att skriva ner den historia som vi som läsare får ta del av. En äkta spökhistoria som inte är något att skratta åt i juletid när allting ska vara lagom mysigt.

Historien handlar om hur Arthur Kipps förlorade allt --- sitt barn och sin fru. För på listan över vad folk är rädda för toppar genom alla tider att något ska hända nära och kära. Att något ska hända deras barn. Det är den svagheten kvinnan i svart utnyttjar för att sprida skräck omkring sig.
Arthur Kipps reser till det övergivna Eel Marsh House på den brittiska landsbygden för att ta hand om ett dödsbo.

Kvinnan i svart har i åratal satt hela byn i skräck – för varje gång någon har sett henne har ett barn dött.

Arthur Kipps ser henne – kommer hans barn också att dö?

Romanen Kvinnan i svart finns på listor över tidernas bästa och hemskaste böcker, och pjäsen som bygger på romanen är näst efter Agatha Christies The Mousetrap den mest spelade på brittiska scener genom tiderna. Där finns också ett extra skräckmästerligt grepp med, att kvinnan i svart dyker upp som en osynlig skådespelerska i pjäsen– något svenska Amanda Hellberg lånat till sin deckare Tistelblomman.

I grund och botten har romanen Kvinnan i svart en pusseldeckares natur. Läsaren har möjlighet att räkna ut hur allt hänger ihop och vem kvinnan i svart är, innan ljuset slutligen går upp för Arthur Kipps.

Med små medel skapar Susan Hill en oförglömlig spöklik stämning. Och därmed gör hon tvärtom mot Stephen King, Ajvide Lindqvist och alla andra som skriver om skräck, zombies och vampyrer. Hill bevisar att ”less is more” när det gäller att skapa en skräckklassiker och att de gamla greppen håller för att de fungerar. En kultroman som man inte får missa blir resultatet!

Belinda Graham

Rick Riordan --- Percy Jackson and the Sea of Monsters

En rafflande återkomst till det antika

Percy Jackson - Son of PoseidonRick Riordan
Percy Jackson and the Sea of Monsters
Series: Percy Jackson & the Olympians book 2
Fox, Bonnier Carlsen

Det grekiska arvet finns kvar. Det syns i arkitekturen (titta t.ex. på Vita Huset), dramaturgin, Hollywood filmerna … det märks i allt från Star Wars till Harry Potter. Men mest av allt märks det i Percy Jackson.

I Percy Jackson filmerna och böckerna understryks att de grekiska gudarna är kvar - och de får fortfarande barn med människor, barn som blir hjältar - eller skurkar.

Percy Jackson flankeras liksom Harry Potter av en supersmart tjej (Annabeth - dotter till visdomsgudinnan Athena) och en rolig kille (Grover- en satyr som ofta hamnar i trubbel) men det är ingen tvekan om vem i trion som är hjälten - Perseus “Percy“ Jackson, son till Poseidon. Det är bara det att Percy börjar tvivla på sig själv. Är han egentligen så duktig som alla tror? Var det bara en lyckträff att han överlevde sitt hjälteuppdrag i förra filmen? Annabeth och Grover gör allt för att uppmuntra Percy, men faktum är att alla, även Grover och Annabeth, måste erkänna att Clarisse, krigsgudens dotter, är den som vinner allt när de tävlar i halvblodslägret.

Percys självförtroende har nått botten - hans pappa pratar aldrig med honom och han tycker att han är allmänt värdelös och inte bra på någonting alls - när han presenteras för en ny bror. En cyklop. I de traditionellasagorna - och filmerna - är cykloper alltid monster. Men Monsters Inc och Monsters University har gjort en hel del för att få cykloper att anses som gulliga och snälla. Percys bror är inte liten och grön som Mike Wazowski, men han är väldigt snäll och välvillig och på gränsen till barnsligt naiv. Percy har ingen tillit kvar, brodern tror att allt kommer att ordna sig. Trots att omgivningen oftast ser på honom som ett monster.

Percy, Annabeth, Grover och Percys nyfunne bror ger sig ut till Monstrens hav - det ställe som vanliga människor kallar Bermuda triangeln -för att hitta det gyllene skinnet, för att rädda sitt hem från förstörelse -och även hela världen från att gå under. För Luke, skurken från del ett i serien, är tillbaka. Han är son till Hermes och arg på gudarna och på hela världen. Han planerar att få tillbaka Kronos, den värste av titanerna, för han kan göra slut på de grekiska gudarna. Men för att klara av sin plan behöver Luke det gyllene skinnet …

En spännande kapplöpning börjar!
Percy Jackson - Sea of Monsters är en rolig och dramatisk historia som passar de flesta åldrar och alla som gillar fantasy. Det är inte ofta man har så mysigt med monster och mytologi!
De översatta böckerna finns i Sverige på Bonnier Carlsen förlag. På engelska finns Percy Jackson and the Sea of Monsters även som serie,”graphic novel”, och som textad storfilm.

Belinda Graham

Semester!

Sommar, sol och semester - bästa tiden på året

Nu kommer alla känslorna på en och och samma gångJohanna Westman, Jens Linder
Semester
Bonnier Fakta

Johanna Westman och Jens Linder har samarbetat förut. De har gjort boken December som fick vintern att verka som den coolaste tiden på året--- det kanske den är, rent bokstavligen --- deras nya bok hade kunnat heta Sommar eller Juni, juli, augusti (ungefär som en gammal Gyllene Tider låt) men den heter kort och gott Semester. För vår bästa tid är nu, menar Johanna och Jens. Det gäller bara att ta vara på tiden, ta vara på semestern och njuta maximalt.

Här finns maten, drickat, glassarna, lekarna och sommarens alla gör det själv projekt. För ingen sommar utan att något ska spikas, målas, fixas …

Och givetvis ska det grillas. Svensk sommar är inte så mycket doften av hägg och syren som doften av grillos. Och tändvätska. Och lite vidbränt.

Johanna och Jensbränner säkert aldrig vid något, all deras mat ser ut att platsa i Tina-kategorin ”jättegott” och de fixar med såser och röror och när det är dags för kräftskivan har de massor av nya idéer på gång. Och en ny lag till kräftorna.
Stora sommarkalas kräver massor av buffémat --- och pyssel med placeringarna.

Som kontrast till detta överdåd finns det även många tips hur man klarar sig med ett minimalt sommarkök --- många tillbringar semestern på camping, på sjön eller i en liten stuga.
Men det finns också tid att varva ner och planera--- omvandla säsongens primörer och bär till goda inläggningar och marmelad eller saft. Till svensk sommar hör både sol och regn och aktiviteter både utomhus och inomhus.

Avdelningarna i boken är som följer: Stora kalas, Grillparty, Midsommarafton, Picknick på stranden, Saftkalas, Sommar på burk, Soliga dagar, Regniga dagar, Skördetid, Det lilla sommarköket, Kräftskiva … och givetvis finns här recept på goda efterrätter! Med jordgubbar.

Bloggbondens dröm om livet på landet

Ingenting kan ju vara närmare!Karoline Jönsson
Det gröna skafferiet
Bonnier Fakta

”Skaffa ett skafferi. Ett grönt. Det är inte svårt. Det handlar bara om att öppna ögonen för det fantastiska överflöd av råvaror vi har runt husknuten, i det vilda eller lätt kan odla på till exempel fönsterbrädan. ”

Karoline Jönsson har sitt gröna skafferi i en sekelskiftesgård, Tegelbacken i Skåne. På gården finns hästar, höns, kor och får.
Karoline Jönsson kan ses som ett slags odlingarnas svar på Underbara Clara och hennes återbruk och design på landet utanför Umeå. Båda är unga kvinnor som frivilligt valt livet på landet (eller livet i glesbygd) och valt att se fördelarna istället för att dra till stan där jämnåriga går på McDonalds och shoppar på H&M.

Liksom Underbara Clara har Karoline Jönsson en blogg, där hon delar med sig av sitt liv som ung bonde och massor av goda recept.
Karoline är självförsörjande och klarar sig på det hon skördar från de egna odlingarna, alternativt plockar vilt i naturen.

Hon inspireras ofta av farmors och mormors recept --- de har båda lämnat handskrivna receptböcker till sitt barnbarn. Ett favoritrecept är falsk fish&chips. Gjort utan vare sig fisk eller chips.

Av kronärtskockor gör Karoline gnocchi, av rödbetorna gör hon en färgglad paj. Vinbären blir god och näringsriktig dricka och örterna som samlas in torkas och blir många olika sorters teer. Karoline gör också eget smaksatt socker, med hjälp av blommor. Lingonen hamnar i en lingonkolaglass och nyplockad svamp blir en mustig höstsoppa.

Saker som inte brukar hamna i receptböcker, som krikon, omogna fläderbär, mandelmjölk och björksav finns också med i Karoline Jönssons gröna skafferi.

Karoline menar att alla kan skapa sig ett grönt skafferi - att fylla på och mätta sig själv och andra med - och framför allt för att njuta av. För inget smakar och gör ju så gott som det man själv har odlat eller skördat. Heja närodlat! Särskilt när det kommer från den egna fönsterbrädan.

Torsdagarna i parken

 Hilary Boyd Torsdagarna i parken

 

En revansch för mormor

Torsdagarna i våra hjärtanHilary Boyd
Torsdagarna i parken
Översättning: Carla Wiberg
Norstedts pocket

Torsdagarna i parken kan mycket väl bli årets ”snackis” bland alla fina sommar-pocket utgåvor. Den har definitivt ett av de snyggaste omslagen. Och Hilary Boyd är en debutant att hålla ögonen på!
Handlingen i korthet: Fel kille. Rätt kille. Omöjliga val. En familj som inte förstår någonting. En omgivning som bara tänker på sig själv. En hjälpare i form av en stöttande ”bästis”. Konflikter om att flytta. Ett oväntat möte. En historia om sexuella övergrepp.
Detta skulle ha kunnat vara ingredienserna till en ungdomsbok eller en bok för unga vuxna. Eller varför inte en ”chicklit” bok i bästa Bridget Jones tradition, men med mörkare ton, om en tjej i 20- eller 30-års åldern som försöker hitta sig själv och sin plats i livet.
Det unika med Torsdagarna i parken, av den debuterande författaren Hilary Boyd, är egentligen inte vad historien innehåller utan åldern på huvudpersonen: hon är 60 plus. 60 plus är även åldern på hennes man och hennes älskare och hennes bästa väninna. 60 plus, menar Hilary Boyd, är inte för sent att börja på nytt, att hitta sig själv och ett nytt liv. Det är inte heller för sent att debutera som författare: Hilary Boyd är i samma ålder som karaktärerna som hon skriver om. Hon inspirerades av ett möte i parken med en man som var där med ett barnbarn, men istället för att lämna sin man, filmregissören och producenten Don Boyd, för den spännande främlingen gjorde hon fiktion av det hela. Barnbarn är tydligen det nya ”hundtricket” – ett sätt för främmande människor att få kontakt med varandra i parken. Man rastar hunden. Eller man rastar barnbarnet. Man har gemensamma beröringspunkter att prata om!

Vi som har hundar. Vi som har barnbarn. Vi som jämt ställer upp för våra familjer. Jeanie har ställt upp i egenskap av mamma och hemmafru hela livet, hon har mycket sent i livet skaffat en egen hälsokostaffär, men alla förväntar sig att hon nu ska bli hemma-mormor och hemmafru på heltid igen och dra sig tillbaka från det London hon älskar till Dorset där det finns gott om golfbanor. Jeanie hatar golf. Hon upptäcker att hon egentligen inte har något gemensamt med sin man. Omgivningen förväntar sig att de ska vara tillsammans – efter över trettio år finns det väl ingen anledning att ändra på något? Men Jeanies bästa vän formulerar problemet på ett annat sätt: du kan mycket väl leva i trettio år till i samma helvete som nu. Klarar du av det?

Livet är inte bara för kort. Ibland är det också för långt. Speciellt när man inte trivs med det.
Torsdagarna i parken har i England marknadsförts som ”granny lit” dvs. mormors-eller farmorslitteratur. Boken har sålt som smör och det om något visar att 60-plussarna inte ser sig själv som något överblivet som bara får vara birollsfigurer som ställer upp för andra i alla ungdomsromaner och böcker för unga vuxna och 20-plussarna.
De nya 60-plussarna är piggare än någonsin och vill ha huvudrollen i sina egna liv.
Och huvudrollen i en internationellt bästsäljande kärleksroman. Det får de i Torsdagarna i parken.

Belinda Graham

Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf?

Dags att rycka ut igen!

Jourhavande historiker rycker ut igen - med historiskt plockgodis i ny bok

Dick Harrison
Hur är detmed Macbeth, Blot-Sven och Gandalf?
Norstedts

Jourhavande historiker rycker ut igen och svarar på alla möjliga (och några nästan omöjliga) frågor. Visst, man kan googla, visst man kan använda wikipedia, man kan använda det som kallas bibliotek, hyllor fulla av historiska böcker och uppslagsverk … eller för den delen gå till ett museum (exotiskt), men många tycks föredra att skriva in sin fråga till Jourhavande historiker. Som svarar i tidningen. Och så småningom kommer svaren ut i en bok. Och det blir mycket kul läsning, som ett slags plockepinn i vetande och allmänbildning--- eller som blandade På Spåret frågor.
Här är frågor och svar strukturerade enligt kronologi, så varje tidsepok har sin avdelning med sina frågor och svar.

Flygande fakta om Sveriges äldsta mantel

Man kan till exempel under avdelningen forntiden få reda på vilket det äldsta bevarade klädesplagget i Sverige är. Är det Bockstensmannenskläder, som kan beskådas på Varbergs museum? (Bockstensmannen torde i alla fall vara Sveriges äldsta mest kända mordfall). Eller är det Söderköpingsplagget, en kjortel? Nej, blir svaret, 1300-tal respektive 1200-tal är inte de äldsta kläder som finns bevarade idag, att beskåda på museum --- det finns ännu äldre kläder bevarade! Och kanske ännu äldre mordfall … ?! Gerumsmanteln finns idag på Historiska museet i Stockholm och manteln vävdes mellan 360 och 100 f. Kr (alltså, den vävdes inte under alla dessa år, som “världens långsammaste hemslöjd”, utan dateringen går inte att göra mera noggrant) och denna epok brukar kallas för “förromersk järnålder“.Dessutom kan Gerumsmanteln ha varit inblandad i ett ännu äldre mordfall än Bockstensmannens. Manteln har små stickhål. Kanske från en kniv. Detta har letttill en hypotes om att bäraren av manteln blev mördad genom fem knivhugg. (Eller så är hålen kvar efter forntida järnkniv-smycken som gått förlorade?! Eller så var bäraren en förromersk punkare, trasigt trendig?!)

Macbeth och Lady Macbeth

Vidare mot högmedeltiden. Fanns Shakespeares hjälte (eller anti-hjälte) Macbeth på riktigt? Ja, någon har verkligen frågat detta ---faktum är att Shakespeare oftast skrev om verkliga historiska personer: Richard III, Julius Ceasar, Macbeth … Men han lät sig aldrig störas av några historiska fakta när han skrev (det gällde snarare att ställa in sig hos Elizabeth I och senare, som i pjäsen Macbeths fall, hos James I) så personerna de symboliserar kan vara några helt andra. Vilket svaret inte tar upp, men skribenten har ju inte frågat om det som händer i pjäsen är sant, bara om Macbeth har funnits. Och då är svaret ett enkelt ja. Macbeth har funnits lika mycket som Julius Ceasar och han blev också dödad. Frågan är bara: varför frågar aldrig någon om Lady Macbeth har funnits? Hon är väl ändå coolast i pjäsen? Det finns inte så många kända femme fatales från 1600-talet. Eller från högmedeltiden.

Gandalf - en dvärg som växte med tiden

Det finns också en fråga om Gandalf --- ni vet, trollkarlen i The Hobbit och The Lord of the Rings böckerna. Historisk figur eller inte? Gandalf var från början en dvärg --- Tolkien gillade ju fornnordisk mytologi så att han lånade namnet Gandalf från Eddadikten Völuspá (där alla dvärgarnas namn räknas upp) är inte alls konstigt --- och från början var det dvärgarnas ledare som skulle heta Gandalf. Men han fick istället heta Thorin och trollkarlen, som i tidiga utkast hetat Bladorthin, fick slutligen heta Gandalf. Är det märkligt att den långe trollkarlen fick sitt namn efter en fornnordisk dvärg? Egentligen inte. Gandalf var inte så lång i The Hobbit. Han hade ju inga problem att klämma in sig i den lilla hobbithålan. Han blev längre i uppföljarna. Och ännu större i filmerna …

Casablanca - världens bästa film

Fans av fakta om fiktion kan också roa sig att läsa om historiska felaktigheter i Casablanca som Dick Harrison listar upp. (Vilket är märkligt, eftersom Casablanca per se inte är en historisk film, den handlade om samtiden när den gjordes, idag först ses det som “historia”). Men Harrison avslutar med att konstatera att Casablanca är och förblir den bästa filmen någonsin --- alla historiska fel till trots. The Lord of the Rings trilogin kan tydligen slänga sig i väggen. Men den kanske hade blivit bättre om Gandalf varit lite kortare?

Baka, baka liten kaka - ingen bakbok!

en bra mix av nytt och gammaltMycket matnyttigt, men ingen bakbok

Redaktör: Caroline Holmquist
Baka, baka liten kaka
Lilla Piratförlaget

Det lär komma ut en bakbok/kokbok om dagen --- men Baka, baka liten kaka är --- sin titel till trots --- inte en av dem.
I bokenBaka, baka liten kaka har Caroline Holmquist valt favoriter ur sin barntidning Leo & Majken för att skapa en lätthanterlig antologi fylld av svensk barnbokskultur.

Boken är lagom stor för den tänkta målgruppen (upp till tre år) och lätthanterlig och lätt att ta med sig.
I denna antologi samsas ramsor, sånger, sagor, klurigheter, pyssel och lekar.
Det finns faktiskt bara ett recept i hela boken (under rubriken pyssel): att baka smulpaj.
Att baka tillsammans eller att göra fotoalbum tillsammans är inte något som har en treårsgräns, mycket av tipsen fungerar längre upp i åldrarna och illustrationerna är gränslösa.

Texter och illustrationer kommer från barnfavoriter som: Eva Eriksson, Catarina Kruusval, Lisen Adbåge, Emma Adbåge, Kristina Digman, Carin Wirsén, Stina Wirsén, Tord Nygren, Siv Widerberg … och så vidare.
Vad blir ditt favorituppslag? Tord Nygrens antropomorfiska spindel, som illustrerar sången Imse Vimse Spindel, eller Siv Widerbergs kluriga dikter? Eller kanske gör-din-egen-älg pyssel?!

Baka, baka liten kaka har olika typer av uppslag för varje lässtund, om det gäller att varva ner för läggdags eller om det är dags för pyssel och bus och aktiviteter!

Det enda som saknas är noter till sångerna. Det kunde man ha haft på vita blad längst bak, om man inte vill ”förstöra” de fina färguppslagen med noter.
Innehållet är en bra mix av nytt och gammalt. Ingen under tre år vet väl idag vad en femtioöring är (som man köper en biljett för i en sång --- det är superbilligt!) men alla kan relatera till charmiga spindlar! Vissa texter åldras bättre än andra!

Gone Girl - årets bästa deckare!

årets bästa deckare”The Great Amy” och Sanningen om Amerika av idag

Gillian Flynn

Gone Girl
Översättning: Ulla Danielsson
Modernista

Gone Girl är inte bara årets bästa deckare --- den är också en av årets bästa romaner. Detta är värt att påpeka, eftersom deckare ofta tycks sväva i en separat bubbla, skild från alla andraböcker. Men Gone Girl är en blandning av deckare, thriller och relationsroman, spännande och angelägen och så snyggt översatt av Ulla Danielsson att man aldrig tänker på att den är översatt. Gone Girl är överlägset bäst på marknaden just nu.

Nick och Amy Dunne har varit gifta i exakt fem år när Amy försvinner, just på deras bröllopsdag.

Nick ringer polisen. De konstaterar att soffan är vält i vardagsrummet --- har en strid ägt rum? Vad har hänt med Amy?

Vem är den förste som misstänks när frun eller flickvännen är försvunnen? Eller till och med mördad?!

Man behöver inte ha läst speciellt många deckare, eller sett speciellt många deckarserier eller filmer, för att konstatera att män som mördar sina fruar är ett vanligt motiv. Kolla bara in Agatha Christies The Mysterious Affair at Styles, eller Hitchcocks Vertigo, eller det första avsnittet av den nya Sherlock Holmes serien Elementary … Eller den första säsongen av Veronica Mars. Eller filmen Veronica Mars.

Nick är alltså huvudmisstänkt. För Amy är och förblir borta, och var de egentligen så lyckliga tillsammans? Folk börjar undra.

Nick är berättare i den första delen av boken. Han berättar om sitt och Amys liv i New York, där han var kulturjournalist med inriktning på populärkultur.

De hade ett trevligt hus tillsammans och åt på små hemtrevliga restauranger med sina tjusiga intellektuella vänner --- det hela låter som en sådan där New York film som handlar om intellektuell övre medelklass. Men är det en romantisk komedi eller en thriller?

Amy är dotter till ett psykologpar som skrev en succéserie med barnböcker som handlade om Fantastiska Amy. Väldigt ironiskt, och hade ingenting med verkligheten att göra, men föräldrarna och Amy själv blev rika på kuppen.

Allt är frid och fröjd i den rika intellektuella övre medelklassen --- tills tidningsdöden kommer. ”Jag hade arbete i elva år, och så plötsligt hade jag inte det, så fort gick det.” Så lakoniskt summerar Nick en stor omställning i livet. USA drabbas av finanskrisen. Nick packar ner ”New York-fru med sina New York-intressen och sin New York-stolthet” – och flyttar tillbaka till Missouri.
Hur gick det sen? frågar man sig, för att citera titeln till en populär Tove Jansson bok. Det gick inte så bra som optimistiska Nick hade tänkt sig. Och varje gång man vänder blad förändras historien, bilderna man ser, precis som i den klassiska mörka barnboken där det dyker upp hotbilder runt varje knut.

När Nick berättar tror man att man vet vad som har hänt.

Men sedan följer Amys dagbok. Och det står klart att Nick inte berättade hela historien…
Tankarna går osökt till berättaren i The Great Gatsby, Nick Carraway, som många läsare verkar tycka är en sådan hyvens ärlig kille första gången de läser boken (och han framställs även så i den nya Baz Luhrmann filmen, spelad av en storögd Tobey Maguire) men sedan går det upp för läsaren att han ljuger, och Gatsby ljuger också --- man har alltså två lögnare mellan sig själv och sanningen.
Så är det även i detta fall. Man kommer fram till att även denne Nick ljuger. Men det innebär inte automatiskt att Amy talar sanning.

Liksom i The Great Gatsby har man med två lögnare – eller fabulister – att göra och man får tänka en hel del innan man kommit fram till någon slags sanning.
Gone Girl är en stor roman med två opålitliga huvudpersoner. Fantastiska Amy hade nog uppskattat om Gone Girl istället hetat The Great Amy.

Gillian Flynn berättar också en historia om ett samhälle i sönderfall och om en generation amerikaner som förlorar allting och förväntas överleva på ingenting. Det är en storartad samhällsskildring och svaret på den ständiga deckarfrågan ”Who did it?” är här inte lika tydligt. För vem förstörde egentligen den amerikanska drömmen, vem förstörde för Nick och Amy och deras generation?

FILM: Livat i Parken - sommarteater på DVD

Siw Carlsson som tysk primadonna!

Kaos i Folkparken. Detta är temat i Livat i Parken den senaste Falkenbergs och Lisebergsteatern. Som vanligt intar sommarens succéföreställning från Vallarna, Falkenberg, Göteborg när det blir en kall och kulen höst - och man kan njuta av utomhusteater inomhus - och därefter kommer DVD-produktionen!



Friluftsteater och "buskis" är en gammal fin svensk tradition. I årets produktion från Falkenberg är det inte ont om friluftsscener - allt utspelar sig nämligen i Folkets Park och någonstans i parken finns en miljon gömd i buskarna.
Jojje Jönsson är mest av allt känd för att vara Dag Otto, men han är minst lika bra i alternativa roller, som en inte alltför smart fotograf på en folkpark.
"Mig lurar man inte!" kan komma att bli en klassisk komisk replik.

Årets produktion kan också karakteriseras som "varannan damernas" för de kvinnliga komikerna i ensemblen är alla på topp. Annikka Andersson/Jeannette Capocci är ett välkommet gammalt nytillskott (de delar på samma roll, Folkparkens ägare) - äntligen tillbaka i ensemblen! Likaså Siw Carlsson. Fantastisk som en tysk primadona som kräver dubbning när hon ska sjunga "Till havs" i folkparken.

Som vanligt är det som bäst när ensemblen börjar improvisera och nästan kommer av sig - Jojje och Siw och Stefan är så samspelta att de klarar av det och de behåller sina karaktärers röster hela tiden.

Välkommen till folkparken och 80-talet!

Titel: Livat i Parken
I rollerna: Stefan Gerhardsson, Jojje Jönsson och Siw Carlsson, Annika Andersson/Jeanette Capocci, Thomas Hedengran, Sanna Ekman och Pär Nymark.
Manus: Lars Classon och Torbjörn Karlsson.
Sverige, 2013, 2entertain
Nordisk Film

FILM: Kärlek Deluxe - en underhållande satir med många karikatyrer

 

 

Selma mellan musikern och författaren!

Titel: Kärlek Deluxe

Regi: Kicki Kjellin

Medverkande: Moa Gammel, Martin Stenmarck, Andreas La Chendardière m fl.

Sverige, 2014

Nordisk Film

Betyg: 2 av 6

Både regissören Kicki Kjellin och manusförfattaren Anna Platt är debutanter i långfilmssammanhang och deras debutfilm tillsammans är inspirerad av George Bernard Shaws Pygmalion. Britta, en ärrad gammal författarinna, en ”sann konstnär” (spelad av Lotta Telje), slår vad med sin förläggare (spelad av  Peter Dalle) att hon kan göra om Chick-lit drottningen Selma Trastell till finkulturens nya älskling. När Britta är klar med Selma har hon ny frisyr, nya kläder, citerar Bo Bergman (en av vår tids främsta existentialister), välkomnas av Stig Dagerman sällskapet och skriver böcker som gör människor deprimerade och som har en upplaga på sju exemplar.

Hon har också en ny snygg pojkvän, Nils Tapper, nominerad till Augustpriset för bästa roman.

Men hennes vänninor saknar den gamla Selma som shoppade loss på NK och sorglöst gick på spa. Hennes musikerpojkvän (spelad av Martin Stenmark) gillade också den gamla, blonda, snälla Selma som skrev om skor och brustna hjärtan och drömde om den stora kärleken.

Selma Trastell backar bandet och blir sitt gamla jag igen. Och tjänar storkovan med boken Kärlek Deluxe.

En ironisk knorr i berättelsen är att hennes coola mentor, Britta, säljer deckare under pseudonym, för att överleva. ”Ingen läser mina andra böcker längre”.

En sorglig syn på författarvärlden i Sverige idag: populärförfattarna älskas av sina läsare, tjänar miljoner och dissas av kritikerna, medan de seriösa författarna får hoppas på priser och stipendier --- annars får de sadla om och skriva deckare.

En viss sanning ligger bakom klichéerna: Leif GW Persson hävdar t.ex. att han gick in på en bokhandel för att inhandla DNs bästa böcker lista och bokhandlaren hävdade att ingen köper de där böckerna, de köper deckare. Av Leif GW.

Filmens huvudperson Selma (Moa Gammel) är den enda av personerna som inte har en tydlig personlighet --- hon är snarare en spegel för alla andra.

Kärlek Deluxe är en kul satir med många överdrivna karikatyrer.  Både Martin Stenmark och Sarah Dawn Finer är överraskande bra i sina debutroller.

FILM: Delivery man - En amerikansk komedi om en man och 534 barn!

Barn 534 föds under filmens gång!

Vince Vaughn spelar David Wozniak, en invandrad polack, med far och två bröder. Tillsammans driver de ett slakteri. David är ”the delivery man” – han kör köttbilen.


Men i sin ungdom var han en helt annan typ av ”delivery man”. När han var i tjugoårsåldern ville han ge sina föräldrar bröllopsresan till Venedig som de aldrig fick som unga (och mamman i familjen var dödsjuk).


Vad gör en invandrad polack för att tjäna snabba pengar? Han levererar inte hamburgare. Han donerar sperma. Under pseudonymen Starbuck. Resultatet blir 533 barn.


När David ska få sitt första barn med sin flickvän (egentligen barn 534) så får han strax efteråt reda på att har redan har 533 barn …och 142 av dem vill veta vem deras far är.


David bestämmer sig för att söka upp sina barn, för att vara ”skyddsängel” åt dem. Ett slags lite försenat, men anonymt, föräldraskap.



Tack vare en välskriven dialog med många mysiga skämt och roliga situationer så slinker denna film snabbt ner och sprider varm feel-good glow. Det är inte alls så dumt som det låter med 533 barn …


Den sedelärande sagan om pojkmannen som tvingas växa upp och ta ansvar är här dragen till sin yttersta spets – ett barn har blivit 534. Och det är dags att bli vuxen och sluta odla cannabis i lägenheten och låna pengar av maffian …


Starbuck är det fransk-kanadensiska originalet som Delivery Man gjort en remake av. Detta är en återberättelse nästan  i bild-för-bild --- men Vince Vaughn gör liksom allt lite roligare!




Titel: Delivery Man
Regi: Ken Scott
Medverkande: Vince Vaughn, Chris Pratt, Cobie Smulders  m.fl.
USA, 2013
Nordisk Film

Uppdraget - Absolut gehör för 1943 och ett Sverige som inte alls var utanför kriget

 

Serie: Svarta rosornaCamilla Lagerqvist
Uppdraget
B. Wahlströms

Frånvarande fäder. En mamma med en hemsk ny pojkvän. Jobbiga småsyskon. Hemligheter och svek. Brutal mobbing bland jämnåriga. Flyktingar och krig. Vänskap mot alla odds. Och en romantisk triangel.
Låter detta som en av de nyaste ungdomsböckerna om livet 2014? Svarar du JA på denna fråga har du både rätt och fel. Detta är beskrivningen av innehållet i Svarta rosorna - Uppdraget, ny ungdomsbok år 2014, MEN handlingen utspelar sig för 71 år sedan, 1943.

Det är bara att konstatera att Camilla Lagerqvist har absolut gehör för att få en historisk tid att verka 100% aktuell --- samtidigt som hon aldrig gör avkall på det historiska, är det uppenbart att unga i alla tider har brottats med samma problem. “Jag är tretton år och har just blivit av med min bästa vän som har flyttat --- kommer jag att få en ny?”. “Vi flyttade och jag var mobbad på det förra stället --- kommer samma elände att börja här?” “Jag har kommit till Sverige från ett främmande land --- kommer vi att få ett bättre liv här?” Frågor som Maja, Hilde och Ben ställer sig --- frågor som i högsta grad är aktuella bland ungdomar i dag och de var i högsta grad aktuella 1943.

Maja lever som i en skyddad verkstad i början av boken. Hon bor nära gränsen Sverige-Norge. Norge är ockuperat av tyskarna, men hon har ändå inte speciellt mycket koll på kriget. Hon är mest orolig över att inte vara tillräckligt snygg och att hon blivit av med sin bästa vän. Så flyttar två jämnåriga ungdomar till byn samtidigt …

Hilde är en norsk tjej, vars pappa har dött och Hildes mamma har nu en tysk pojkvän som hon väntar barn med. Norskor som sov med fienden kunde mobbas till döds --- detta är historiskt bevisat. Anne-Frid Lyngstad, känd som ett av A:na i ABBA, hade en norsk mamma som begick självmord efter att ha varit tillsammans med en tysk --- och mormor flyttade med lilla Anne-Frid till Sverige för att få lugn och ro.

Ben är en judisk pojke som har mycket bättre koll på förintelsen änMaja. Han hoppas få en fristad i Sverige. Och han hoppas på att inte kriget kommer till Sverige. Sann historia: det fanns folk, både i Norge och Sverige, som gjorde upp listor på judar som de tyckte att nazisterna, när de väl kom, skulle utrota. I Sveriges grannland Norge skickades 771 judar till koncentrationsläger. 34 av dem överlevde.

Alla personer och händelser i Svarta rosorna - Uppdraget är fiktiva --- men bakgrunden är verklig. Det här “skulle kunna ha hänt”. Camilla L kanske startar en ny trend “based on an almost true story”?
De tre ungdomarna bildar en motståndsrörelse som de kallar Svarta rosorna. Deras plan är att sätta käppar i hjulet för tyskarna, bildligt talat, och att rädda livhanken på den motståndskvinna som har kodnamnet Svarta rosen, bokstavligt talat. Snart viner kulorna runt deras öron.
Och mot slutet av boken har de fått en ny, mystisk lärarinna …

Svarta rosorna ska bli en hel serie böcker om Maja, Hilde och Ben. Del ett i serien lovar gott. Liksom de bästa deckarna för vuxna tar boken upp politiska och sociala problem. Vilka som kommer till Sverige och varför, hur det är att vara flykting, och hur viktigt det är att bry sig --- även om man är ung, även om man inte kan göra så mycket.

Samtidigt ger boken ett intressant porträtt av ett Sverige som inte alls var utanför --- Majas pappa är borta för han är ute i kriget, fast han är svensk, och detta var en verklighet för många svenska barn --- deras fäder försvann, tog värvning, samtidigt var det skralt om mat hemma och kvinnor och barn fick jobba mycket extra för att täcka upp för den frånvarande makens arbetspass. Det var många som slet ont -- att vara svensk under andra världskriget var inte att glida fram på en räkmacka, speciellt inte om man bodde nära Norge eller Danmark och valde att göra sin bit.

En rolig, nästan metafiktiv detalj, är att Maja är en fan av B.Wahlströms ungdomsböcker, som var populära redan år 1943. Svarta rosorna - Uppdraget är också utgiven på B.Wahlströms - 71 år senare!

Foxfire - En tjejliga som brinner som en eldslåga

 

Foxfire på franska

Joyce Carol Oates
Foxfire – Confessions of a Girl Gang

Joyce Carol Oates är ständigt tippad på vadslagningslistorna för att belönas med Nobelpriset i litteratur. Men det händer aldrig. Förmodligen är hon en alltför flitig skribent. Det har blivit massvis av böcker, både verkliga och fiktiva, både skönlitteratur för vuxna och skönlitteratur för barn/ung.
Men när Joyce Carol Oates är som bäst är hon genreöverskridande – Foxfire kan läsas både som en ungdomsbok, en coming-of-age historia, och en skönlitterär historia för vuxna, om makt, missbruk och strukturer som aldrig försvinner.
Foxfire har underrubriken En tjejligas bekännelser. En av tjejerna i gänget, Maddy med skrivmaskinen, är gängets krönikör. Den som observerar och tänker, men som sällan är med på stötarna ---och som hoppar av innan den stora stöten. Den som ska försörja dem för all framtid …
Vad som börjar som en idealistisk feministisk fantasi om en fristad för alla tjejer i ett stort hus på landet slutar som en ”heist-gone-wrong”film.

Som krönikören själv påpekar: Någonting har förändrats. Det som började som att utmana maktstrukturerna har själv blivit till en maktstruktur med grupptryck och omröstningar om vem som får vara med eller inte i Foxfire. Vem som är mest äkta Foxfire.
På så sätt är Foxfire Joyce Carol Oates svar på Flugornas herre. Och nej, tjejer är inte snällare mot varandra när det kommer till kritan.
Foxfire har filmats två gånger. 1993 med Angelina Jolie i huvudrollen, men då var handlingen flyttad till nutid (inte mitten av 1950-talet som i boken) och inget var sig speciellt likt. 2013 kom den äkta, trogna filmatiseringen, med en porträttlik Raven Adams i huvudrollen, och allt utspelar sig när det ska och smattret på skrivmaskinen ekar i det tomma huset. Den franske regissören Laurent Cantet som tidigare filmat stökiga franska ungdomar i låtsasdokumentären Entre les Murs (Mellan väggarna) bjuder både på retrofetischism och tidlös kanadensisk folkmusik av Timber Timbre. Vi får alltså inte lyssna på en 1950-tals jukebox som spelar tidens greatest hits. Historien ska inte dränkas i slagdängor. Fast tjejerna sjunger vid ett tillfälle Que sera sera som allsång i bussen … det är när de tror att de alla ska leva i ett lyckligt, feministiskt kollektiv tillsammans.

1950-talet var hemmafruidealets gyllene tid, liksom högeridealismens, och för en tjej som gängledaren Legs passar inget av detta. Hon vill inte bli hemmafru, eller fru över huvud taget (hennes starkaste relationer är till andra tjejer) och hon tror på vänstern. Hon är som en idealistisk Pippi Långstrump som saknar en kappsäck full av pengar för att rädda sitt fallfärdiga Villa Villerkulla, en Lisbeth Salander långt innan Lisbeth Salander, och redo att hämnas på alla män. För Legs behöver pengar för att infria sin dröm om frihet, trots att hon inte tror på pengarnas makt.
Vad händer med Legs? Går hon under? Immigrerar hon till Cuba? Det får betraktaren själv bestämma, berättelsens egen betraktare Maddy är inte säker. Kan Legs verkligen bara ha blåsts ut som en eldslåga, tills bilden blir svart?

As I Lay Dying --- Fortfarande är Faulkner en komplimang

Fortfarande är Faulkner en komplimang

William FaulknerWilliam Faulkner
As I Lay Dying
Vintage Classics, New Edition, Noble Entertainment

När jag träffade Richard Ford kom vi osökt in på William Faulkner. När Richard Ford var ny som författare liknades han ofta i amerikanska artiklar vid William Faulkner --- en metafor som spred sig över resten av världen. Visst har de saker gemensamt --- rent geografiskt, samt ämnesmässigt, som att ta ställning för små människor som kämpar mot alla odds i en stor oförstående värld, men Ford själv menade att det var en nackdel att vara från Södern (Ford är född i Jackson, Mississippi) och att bli förknippad med Faulkner … för folk i Södern uppträder gärna som om de är med i en Faulkner roman (stolthet, eller på skoj) och man kan inte skriva om folk som uppträder som om de är med i någon annans roman. Det blir inte äkta. Fords senaste roman var Kanada --- och då liknade ingen honom vid Faulkner längre. Kanada var helt enkel Fords största och bästa mästerverk. Ford har blivit sin egen och blivande författare kan känna sig stolta om de jämförs med Ford.

När James Franco blev känd för den stora massan var det i rollen som Peter Parkers bäste vän och Spindelmannens nemesis, den nya green goblin. Men i intervjuer sa han att han läste kreativt skrivande, läste tjocka romaner och ville ha en ordentlig utbildning. Han ville inte bli känd för serietidningar. James Franco har blivit den förste som filmatiserat Faulkners modernistiska mästerverk As I Lay Dying – skrivit manus, regisserat och spelat en av huvudrollerna. Till skillnad från Ford blir han glad om hans skrivande liknas vid Faulkner.
As I Lay Dying är en modernistisk roman från 1930. Det finns redan en mytbildning kring romanen --- Faulkner själv påstod att han skrev boken på sex veckor, utan att ändra ett ord och under tiden arbetade han på ett kraftverk och han beskrev upplevelsen som en "tour-de-force", eftersom han genast förstod hela berättelsen innan han började att skriva.
Sant eller inte, troligt eller inte --- det får läsaren själv bedöma. Kronologiskt är det Faulkners femte bok, och den klassas ofta som en av 1900-talets bästa romaner.
Titeln på boken kommer från bok XI av Homeros Odyssén, då Agamemnon talar till Odysseus: “As I lay dying, the woman with the dog's eyes would not close my eyes as I descended into Hades.”
Till skillnad från många kända klassiker har As I Lay Dying inte blivit film förrän James Franco gjorde slag i saken. Hans projekt hyllas nu världen över och en nyutgåva med filmomslag brukar locka fler läsare till gamla verk. Det har aldrig skadat Romeo och Julia!

As I Lay Dying är faktiskt känd för sin inre monolog, att romanen byter berättare hela tiden --- mamman i familjen, Addie Bundren, blir berättare när hon redan varit död ett bra tag, och i filmen hör man hennes ord medan hennes söner kämpar för sina liv (och för att rädda kistan med innehåll) i en översvämmad flod. Det har regnat för mycket och vadstället är förstört.
Det kortaste kapitlet består bara av fem ord: ”Min mor är en fisk.” Ja, de orden yttras av lille Vardaman, yngst i familjen och med störst och blåast ögon.
Till sist kommer de fram till Jefferson och begraver Addie Bundren. Då har familjen förlorat en häst, ett par mulor, en bror och ett ben.
As I Lay Dying utspelar sig, liksom många andra av Faulkners berättelser, i Yoknapatawpha County, Mississippi, en fiktiv version av författarens hem, Lafayette County.
Faulkner belönades förresten med Nobelpriset i litteratur 1949. Men han talade aldrig om det. Till skillnad från många av dagens kändisar, gillade inte Faulkner att vara känd. Men fortfarande är det en komplimang att liknas vid Faulkner, om man vill vara en stor amerikansk berättare. Så Franco har all anledning att känna sig nöjd.

Min Historia - Stephen Hawkings självbiografi My Brief History, nu på svenska

Stephen Hawkings självbiografi My Brief History, nu på svenska

Konsten att kondenseraStephen Hawking
Min historia
Översättning: Ulrika Junker Miranda
Norstedts

“Jag föddes 8 januari 1942 --- exakt 300 år efter Galileis död. Uppskattningsvis tvåhundratusen andra spädbarn föddes också samma dag. Jag vet inte om något av dem senare blev intresserad av astronomi.”
Stephen Hawking är idag en av världens mest kända vetenskapsmän. Mycket har han skrivit, mycket har skrivits om honom --- nu skriver han för första gången sin egen självbiografi --- Min historia, eller My Brief History som den heter i original.

Strävsamhet lönar sig

Boken börjar med hans föräldrars liv - båda kom från strävsamma, sparsamma förhållanden, och Stephen Hawkings bok blir också till ett dokument över en tid i Englands historia där det blev möjligt för vem som helst att lyckas, oavsett om man föddes med pengar eller inte, bara man gjorde bra ifrån sig. Allt man behövde göra var att knega på. Vilket var vad Stephens far gjorde, och sedan Stephen själv. Hawkings historia om sig själv är inte så mycket historien om ett geni, som historien om att strävsamt arbeta vidare och hoppas på “a lucky break”.
“Min far Frank kom från en småbondesläkt i Yorkshire England, hans farfar --- min farfarsfar John Hawking--- hade varit en välbeställd bonde men köpte för många gårdar och blev bankrutt under jordbrukardepressionen i början av nittonhundratalet. Hans son Robert -min farfar - försökte hjälpa sin far men gick själv i konkurs. Lyckligtvis ägde Roberts hustru ett hus i Boroughbride i vilket hon drev en skola, och det gav familjen lite inkomst. På så sätt lyckades de skicka sin son till Oxford, där han studerade medicin.
Min far fick en rad stipendier och priser, vilket gjorde att han kunde skicka pengar till sina föräldrar. Sedan började han forska om tropisk medicin och 1937 reste han till Östafrika som en del av den forskningen. När kriget bröt ut reste han tvärs över hela Afrika och nedför Kongofloden för att sedan följa med ett fartyg tillbaka till England, där han tog värvning men han fick svaret att han gjorde större nytta inom den medicinska forskningen.”
Så inleds Stephen Hawkings självbiografi My Brief History --- och man skulle gärna läst en biografi om föräldrarna också.

Fler läkare i släkten önskas!

Stephens mamma var ett av åtta barn i en familj där pappan var husläkare. Stephens pappa hade hoppats på ännu en läkare i släkten och blev mycket besviken när Stephen valde att läsa fysik och hålla på med rymden. Stephen Hawking är idag en av väldens två mest igenkända vetenskapsmän - den andre är Albert Einstein! - och pappan ångrade ändå att sonen inte blivit läkare! Tack och lov blev Stephens syster Mary läkare, vilket gladde föräldrarna.
Stephen Hawking ses idag som ett geni --- han har gjort flera banbrytande upptäckter och hans teorier låg till grund för en upptäckt som tilldelades Nobelpriset 1978.
Men Stephen har själv aldrig sett sig själv som ett geni. Båda systrarna var smartare än han, anser han själv. Stephen lärde sig läsa när han var åtta. Och lillasyster Philippa när hon var fyra “men hon var å andra sidan mycket mer begåvad än jag!” påpekar Hawking. I klassen ansågs Stephen medelmåttig.

“Jag låg aldrig över genomsnittet i min klass (det var en mycket begåvad klass) --- när jag var tolv slog en kamrat vad med en annan om en godispåse att jag aldrig skulle bli någonting här i världen, jag vet inte om vadet någonsin avgjordes och i så fall vilket utslag det blev.”
Det är förmodligen roligare att vara medel i en begåvad klass och ha draghjälp och folk att diskutera med, än att vara bäst i en klass som är hopplös eller ointresserad av allting.

Eleven-plus examen

Hawking drog nytta av det system som fanns förr i tiden i England, vid tio års ålder genomgick han eleven-plus-examen. Det var ett test som syftade till att sålla fram de barn som passade för en akademisk utbildning och andra skickades till skolor med praktisk inriktning.
“Eleven-plus systemet ledde till att ett antal barn från arbetarklassen och den lägre medelklassen kunde gå på universitetet och få framgående positioner, men många protesterade mot hela principen att göra ett slutgiltigt urval av barn när de bara var elva år gamla- protesterna kom främst från medelklassföräldrar som fann att deras barn skickades till skolor tillsammans med barn från lägre klasser.”
Stephen hamnade på St Albans. De under plats tjugo i klassen blev nedflyttade till B-inriktningen. De två första terminerna hamnade Stephen på plats 24 och 23 men den tredje terminen blev han nummer 18. Med andra ord. Inte nedflyttad.

Tusen timmars jobb

I Oxford räknar Stephen ut att han jobbade ungefär tusen timmar under de tre år han var där. Det blir i snitt en timme om dagen. Det som ändrade Stephens inställning till arbete var när han fick diagnosen ALS - var tiden nu utmätt skulle den inte förspillas. Forskningen i Cambridge blev intensiv men det som verkligen räddade honom var kärleken till Jane - tyckte hon att Stephen var värd att satsa på, så skulle han banne mig leva längre än det år som läkarna gett honom.
Det blev ett långt år. Stephen Hawking lever fortfarande.
Hawkings bok A Brief History of Time (svensk titel: Kosmos en kort historik) blev en makalös succé. När det gäller sin forskning har Hawking gått från klarhet till klarhet och även lyckats popularisera fysikens senaste rön för den stora massan.
My Brief History är också revolutionerande --- han får in ett helt liv och hela kosmos uppkomst på mycket mindre plats än alla mycket mindre intressanta personer som ska bredas ut på över 500 sidor. På 119 sidor hinner Stephen med allt man kan tänka sig och mer därtill. Naturvetare vet hur de ska hålla sig kort. Och de tråkar inte ut sin publik. Som sagt: tiden är utmätt och det är ingen mening med att förspilla den!

Hämnden bär Prada

Konsten att konsumera hela kakan, och att ändå ha den kvar

en säljsuccé Lauren Weisberger
Hämnden bär Prada – Djävulen återvänder
Översättning: Katarina Jansson
Norstedts

Djävulen bär Prada blev en säljsuccé över hela välden. Romanen blev film med Meryl Streep som den djävulska chefen och en-prinsessas-dagbok-skådespelaren Anne Hathaway axlade huvudrollen Andy Sachs, praktikanten som sliter ont, medan Emily Blunt spelade rivalen Emily, som konkurrerade om samma åtråvärda anställning på Runway.
Boken och filmen porträtterade modevärlden som full av mördande konkurrens. Och den djävulska chefen Miranda Priestley var bara ett lätt förklätt porträtt av Vogue-chefen Anna Wintour. Men Vogue heter här Runway. Vilket är något förvirrande eftersom det finns ett framgångsrikt modeprogram, som ska hjälpa fram unga designers, som heter Projekt Runway … Men nu är alltså den djävulska chefen tillbaka i Hämnden bär Prada.

Tio år har gått sedan händelserna i Djävulen bär Prada. Huvudpersonen Andy Sachs drömmer fortfarande mardrömmar om Miranda Priestley. Men annars ser hennes liv till det yttre bra ut. Andy är numera bästa vän med - och affärspartner till - sin forna rival Emily. Tillsammans har de startat en otroligt framgångsrik bröllopstidskrift och fått tag i en stenrik, snygg ung investerare som dessutom gifter sig med Andy. Andy har drömprinsen, drömjobbet och den bästa bästa väninnan man kan ha--- tillika den bästa garderoben och de dyraste skorna. Huvudpersonerna frossar även i den bästa maten på de dyraste restaurangerna och kommer ändå i alla minimala modekreationer. Vilket man kan se som en metafor för hela boken: den hänger sig åt ohämmat frosseri, lyxliv med osannolikt dyra designerkläder, väskor, skor, mat, fester, semesterar, hus i Hamptons och allt vad detta innebär. Men samtidigt vill den kritisera detta. Det blir ett slags ”äta kakan och ändå ha hela kakan kvar” scenario.

Andy har allt och är ändå inte lycklig. Som barn drömde hon att hennes bröllop skulle vara med i en stor New York tidning. Nu är hon överst, med bild och allt (hon har ju en känd, rik man) och hon kan bara tänka på att hon fantiserat om att hon skulle vara där med sin käresta Alex - numera f.d. pojkvän. Men han trodde ju inte på hennes vision om ett modemagasin, han ville att hon skulle ha ett osjälviskt jobb, typ vara lärare, istället för att tjäna storkovan och en sådan pojkvän kan ju inte vara den rätte, eller … ? För läsaren är det inte så svårt att räkna ut hur det ska gå. Men för Andy tar det en lång tid att lära sin läxa, där hon trippar fram i skyhöga, svindyra klackar. Titeln till trots – hämnden bär Prada - är det mesta modet inte alls Prada och Andy mår pyton redan innan hennes djävulska ex-chef kommer tillbaka i hennes liv. Så egentligen behöver inte Miranda Priestley hämnas alls --- Andy har redan blivit bäst på att förstöra för sig själv och att förlora fokus på vad som egentligen är viktigt i livet.

FILM: As I Lay Dying - Fortfarande är Faulkner en komplimang

DVD cover Noble Entertainment

William Faulkner

As I Lay Dying

Vintage Classics, New Edition, Noble Entertainment

 

När jag träffade Richard Ford kom vi osökt in på William Faulkner. När Richard Ford var ny som författare liknades han ofta i amerikanska artiklar vid William Faulkner --- en metafor som spred sig över resten av världen. Visst har de saker gemensamt --- rent geografiskt, samt ämnesmässigt, som att ta ställning för små människor som kämpar mot alla odds i en stor oförstående värld, men Ford själv menade att det var en nackdel att vara från Södern (Ford är född i Jackson, Mississippi) och att bli förknippad med Faulkner … för folk i Södern uppträder gärna som om de är med i en Faulkner roman (stolthet, eller på skoj) och man kan inte skriva om folk som uppträder som om de är med i någon annans roman. Det blir inte äkta. Fords senaste roman var Kanada --- och då liknade ingen honom vid Faulkner längre. Kanada var helt enkel Fords största och bästa mästerverk. Ford har blivit sin egen och blivande författare kan känna sig stolta om de jämförs med Ford.

När James Franco blev känd för den stora massan var det i rollen som Peter Parkers bäste vän och Spindelmannens nemesis, den nya green goblin. Men i intervjuer sa han att han läste kreativt skrivande, läste tjocka romaner och ville ha en ordentlig utbildning. Han ville inte bli känd för serietidningar. James Franco har blivit den förste som filmatiserat Faulkners modernistiska mästerverk As I Lay Dying – skrivit manus, regisserat och spelat en av huvudrollerna. Till skillnad från Ford blir han glad om hans skrivande liknas vid Faulkner.

As I Lay Dying är en modernistisk roman från 1930. Det finns redan en mytbildning kring romanen --- Faulkner själv påstod att han skrev boken på sex veckor, utan att ändra ett ord och under tiden arbetade han på ett kraftverk och han beskrev upplevelsen som en "tour-de-force", eftersom han genast förstod hela berättelsen innan han började att skriva.

Sant eller inte, troligt eller inte --- det får läsaren själv bedöma. Kronologiskt är det Faulkners femte bok, och den klassas ofta som en av 1900-talets bästa romaner.

Titeln på boken kommer från bok XI av Homeros Odyssén, då Agamemnon talar till Odysseus: “As I lay dying, the woman with the dog's eyes would not close my eyes as I descended into Hades.”

Till skillnad från många kända klassiker har As I Lay Dying inte blivit film förrän James Franco gjorde slag i saken. Hans projekt hyllas nu världen över och en nyutgåva med filmomslag brukar locka fler läsare till gamla verk. Det har aldrig skadat Romeo och Julia!

As I Lay Dying är faktiskt känd för sin inre monolog, att romanen byter berättare hela tiden --- mamman i familjen, Addie Bundren, blir berättare när hon redan varit död ett bra tag, och i filmen hör man hennes ord medan hennes söner kämpar för sina liv (och för att rädda kistan med innehåll) i en översvämmad flod. Det har regnat för mycket och vadstället är förstört.

Det kortaste kapitlet består bara av fem ord: ”Min mor är en fisk.” Ja, de orden yttras av lille Vardaman, yngst i familjen och med störst och blåast ögon.

Book with movie cover

Till sist kommer de fram till Jefferson och begraver Addie Bundren. Då har familjen förlorat en häst, ett par mulor, en bror och ett ben.

As I Lay Dying utspelar sig, liksom många andra av Faulkners berättelser, i Yoknapatawpha County, Mississippi, en fiktiv version av författarens hem, Lafayette County.

Faulkner belönades förresten med Nobelpriset i litteratur 1949. Men han talade aldrig om det. Till skillnad från många av dagens kändisar, gillade inte Faulkner att vara känd. Men fortfarande är det en komplimang att liknas vid Faulkner, om man vill vara en stor amerikansk berättare. Så Franco har all anledning att känna sig nöjd.

 

FILM: Veronica Mars kan vara början på en ny trend!

Smarta Veronica Mars är tillbaka!

Kickstarter --- gör verklighet av ditt konstprojekt!

 

 

George Martin, en av de rika popstjärnorna som var med i The Beatles (världens rikaste popgrupp), gav en gång pengar till en regissörskompis, så att han skulle ha råd att göra sin film.

 

Kompisen frågade George Martin vad han ville ha igen. “Ingenting,” svarade George då. “Jag vill bara se filmen!”

Detta har gått till historien som världens dyraste biobiljett.

 

Men man behöver inte vänta på att en rik popstjärna ska komma och finanserna ens konstprojekt.

 

Många små fattiglappar med  normal inkomst och vanligt nio-till-fem jobb kan också finansiera en film.

 

Det har Internet, sociala medier och framför allt det nya Kickstarter sett till. På startsidan av Kickstarter står det hoppfullt att man ska göra slag i saken och ta tag i sina drömmar och göra verklighet av sitt tänkta konstprojekt. Vad “art project” innebär får man själv bestämma.

 

Kickstarter grundades 28 april 2009. Idag har över 135.000 projekts finansierats med hjälp av Kickstarter.

 

Ett konstprojekt som blivit av tack vare Kickstarter är biofilmen Veronica Mars, som nu även finns på DVD och BD. Veronica Mars var en TV-serie som lades ner efter tre säsonger, eftersom den av förståsigpåare (läs: rika människor som finansierar) inte ansågs lönsam. TV i USA finns ju främst till för att sälja saker i reklampauserna. Veronica Mars var en ovanlig TV-serie eftersom den inte var en typisk “köp dessa prylar” serie utan istället en lång film noir, satt i en fiktiv stad, uppdelad i TV-episoder. Noir har aldrig ansetts som något som man gör för produktplaceringens skull, eller för att sälja prylar.

 

Raymond Chandler skrev en hel rad noir deckare i bokform och när de filmats hör man ofta skådespelarens röst vad deckaren tänker på --- som en irriterande voice over.

 

I Veronica Mars är det inte en macho-gubbe som löser fallen utan en 15-årig tjej --- och hennes ironiska voice-over är inte alls irriterande utan snarare gjort som en parodi på de gamla deckargubbarnas prat.

 

Hennes bästa kompisar som hjälper henne är en nördig hacker-tjej, en latino-kille som gillar motorcyklar och en stilig african-american. Typer som aldrig brukar bli hjältar i de vanliga mainstream filmerna och inte heller i film noir filmerna.

 

Dessutom pratar Kristen Bells Veronica Mars ofta med sin avlidna bästa väninna --- spelad av Amanda  Seyfried (senare känd som Meryl Streeps dotter i Mamma Mia och som huvudrollsinnehavare i Lasse Hallströms Dear John --- ironiskt nog blev mordoffret i serien den största stjärnan i verkligheten). En död person som en av huvudrollsinnehavarna gör att tankarna vandrar till David Lynchs Twin Peaks. Men Veronica Mars gör sin egen grej. Och i långfilmen är mordoffren brunetter. Däremot är samma person misstänkt som i den första TV-serien … Logan. Veronica Mars svar på Stålmannens kryptonit.

 

 

Men. Förståsigpåarna sa icke-säljande.

 

Först nu, med den digitala revolutionen och Kickstarter, kunde fansen rösta med plånboken. Rob Thomas, Veronica Mars skapare, lade upp Veronica Mars The Movie som konstprojekt på Kickstarter. Givetvis med Kristen Bells (Veronica Mars skådespelarens) välsignelse. Elva timmar senare hade Veronica Mars filmen över 2 miljoner dollar till budgeten. Detta var kickstarter rekord.

 

Aldrig har så många skänkt så mycket så snabbt!

 

Kickstarter och Veronica Mars blev stora nyheter. Inte filmnyheter, nöjesnyheter eller kulturnyheter. Nyheter, punkt slut. Alla från Empire till ABC new rapporterade om denna utvecklingen och vad det skulle betyda för framtida konstprojekt. Nu kan ingen längre säga åt oss vad vi ska gilla. Nu är det inte längre marknadsföringsgubbarna som styr. Vi kan själva ge pengar till vad vi vill ha. Makt åt folket!

 

91.585 finansiärer fick ihop de 6 miljoner dollar som behövdes för att spela in Veronica Mars filmen. Fast Rob Thomas lovade att det skulle se ut som en 25 miljoner dollars film. Han höll alla sina löften --- men löftet att alla toppfinansiärer skulle få signerade affischer tog tre dagar att hålla. Det blev 6000 affischer att signera för Rob Thomas, Kristen Bell och resten av ensemblen.

 

Det har gjorts en dokumentärfilm om Veronica Mars och Kickstarter. I den ser man mängder av “vanligt folk” med vanligt kneg som lagt sina hårt förvärvade slantar på att finansiera Veronica Mars.

 

En kvinna från Brasilien säger att hon är Veronica Mars största fan. Hon har rest till USA från Brasilien för att bevittna filminspelningen live. En flygvärdinna från Hawaii säger att hon också är Veronica Mars största fan. En rödhårig tjej säger att hon inte har råd med någon semester men det struntar hon i, det viktiga är att Veronica Mars blir av. Ett nyförlovat par har Veronica Mars som sin förlovningspresent till sig själva. En kille på Comic con resonerar som så att “vad ska jag med pengar till, man ska lägga pengar på något som gör en lycklig, och Veronica Mars gör mig lycklig”.

 

Fansen som kommer till Comic con för att se Veronica Mars föredraget blir bjudna på doughnuts i kön av två av ensemblens skådespelare.

 

I dokumentären intervjuas andra som hoppas att även deras projekt kan bli av tack vara Kickstarter. Men. Hade så många villigt gett sina pengar om Rob Thomas hade velat göra något annat än en film om Veronica Mars? Projektet ses som en framgång för Kickstarter, men till syvende och sist hade karaktären Veronica Mars fans sedan tidigare och filmbolaget Warner Bros (som bland annat haft hand om Harry Potter) tog hand om distributionen, när filmen väl blev av. Sådant hjälper till när man ska göra en succé.

 

Eftersom fansen finansierat Veronica Mars är de också delägare. Besöker de inspelningen får de träffa skådespelarna, de får en upplevelse. De får, liksom George Martin, tidernas dyraste biobiljetter, men framför allt får de en upplevelse --- de visade att de hade makten över experttyckarna och de gängse finansiärerna. Med facit i hand blev Veronica Mars återkomst en succé, en fristående film noir som man kan se och uppskatta även om man aldrig sett TV serien, en film bra kritik i engelsk och amerikansk media. Men allt det där händer efter Kickstarter dokumentären.

 

Det viktiga var inte vad det blev, utan att det blev av.

 

Ally Condie: Matchad, Korsad, Utvald

”High school prom” utvecklades till ung dystopi

Matchad-triloginAlly Condie
Matchad, Korsad, Utvald
Serie: Matchad-trilogin
Översättare: Katarina Falk
Rabén & Sjögren

Samfundet bestämmer. Vem du ska älska. Var du ska arbeta. När du ska dö.
Matchad- trilogin av Ally Condie är ännu en dystopisk serie för unga, som utspelar sig i ett framtida Amerika. Som i de flesta framgångsrika dystopier händer något livsavgörande i de sena tonåren. Det är då ”valet” ska göras. Men här får de unga inte välja själva.

17-åriga Cassia Reyes är van vid en värld där Samfundet styr, och hon har hitintills inte ifrågasatt det. Samhället är kliniskt rent, allt är förutbestämt och när Samfundet bestämmer att du levt så länge som du får, blir du serverad förgiftad mat och du får äta dig till döds. När du är 17 bestäms det vem du ska gifta dig med --- och om du får lov att gifta dig över huvud taget. Det är inget fel att vara singel och följa sitt kall, premiärministern, som är en viktig person, är singel, men det finns också de som sållas bort och inte får föröka sig eftersom de ses som genetiskt avfall. Folk som inte får lov att ha en partner.

Under banketten ska det avslöjas vem som är utvald till just Cassia. Hon har sett fram emot detta i åratal.

Hon blir nöjd när hon ser Xanders ansikte dyka upp på bildskärmen under matchningsceremonin. De känner varandra och gillar varandra redan, och att de anses vara en perfekt genetisk matchning är en bonus. Men plötsligt ser Cassia Ky Markhams ansikte blixtra förbi på skärmen. Och så släcks allt ner.

Cassia börjar för första gången i sitt liv att bli misstänksam mot Samfundet. Hur kan hon ha parats ihop med någon som Ky, som inte skulle ha haft en partner över huvud taget, eftersom han anses ha fel gener?

Vad skulle hända om hon skulle välja att bli kär i någon som inte är hennes utvalda?
Cassia väljer Ky. Detta är deras början på en lång kamp för att vara tillsammans.
Ky deporteras till de Yttre Provinserna, och Cassia följer efter för att hitta honom.
Samfundet vill att Ky ska möta en säker död vid fronten. Men Ky lyckas fly och ansluta sig till en rebellgrupp.

Cassia är beredd att offra allt för att återförenas med Ky. Men Xander tänker inte ge upp Cassia utan en strid…

Berättarperspektivet växlar mellan Cassias och Kys perspektiv. Livet på andra sidan gränsen är inte så lätt som någon av dem hade väntat sig.

I den sista delen fortsätter Cassias och Kys kamp för att vara tillsammans. Cassia ger allt i sin kamp mot ett samfund som hon först litade på när hon växte upp, men som hon senare kom att avsky eftersom det förvägrar folk vad de mest av allt vill ha: familj, kärlek och rätten att få välja.
Priset att gå med i Revolten var högt. Cassia och Ky skiljs från varandra än en gång.

Cassias roll är att verka i hemlighet från Samfundets innerstakärna. Ky blir däremot stationerad utanför Samfundets yttersta gränser.

Det är inte lätt att skilja på vänner och fiender och slutligen återvänder de alla till Samfundet: Cassia, Ky och Xander. Ingen av dem ger upp lätt, och alla vill ha vad de kämpar för.

Matchad-trilogin har mycket gemensamt med tidigare framgångsrika dystopiska trilogier. En ung hjältinna, ett svårt val, den romantiska triangeln. Resan från att vara opolitisk och relativt nöjd ung människa till att vara ledande i revolten eller revolutionen i den sista delen av serien.
Som i så många framgångsrika dystopier ska hjältinnan välja mellan två killar. Tänk bara på Katniss problem i Suzanne Collins Hungerspelen-trilogin – vem gillar Katniss mest, Gale eller Peeta? Båda vill ha Katniss, men hon kan bara få en av dem.

Eller tänk på Lena i Delirium-trilogin av Lauren Oliver. Lena är också med i en romantisk triangel och liksom Cassia lever hon i en värld där staten ska välja partner, alla ”botas” från känslor när de blir 18 och Lena går med i motståndsrörelsen för att ha rätt att välja – till och med för att ha rätten att välja fel.

Ally Condie inspirerades till historien i Matchad när hon var förkläde på ”high school prom” – en ritual i USA idag som har få motsvarigheter i resten av världen. Matchad-trilogin känns också väldigt amerikansk, mycket mer så än Hungerspelen-trilogin(som lika gärna kunnat handla om gladiatorspel i ett forntida Europa). Allt i Matchad har en så perfekt, glossig amerikansk yta, alla är så uppspelta över att hitta en partner hela tiden, och inledningen av Matchad har en klar amerikansk ”prom”känsla.
Det finns också drag av Lois Lowrys The Giver och Kazuo Ishiguros Never Let Me Go i Matchad-trilogin, främst i det poetiska språket.

Matchad trilogin kommer liksom många framgångsrika dystopier för unga vuxna att bli film – Disney har köpt filmrättigheterna, och har Adam Shankman (A Walk to Remember, Hairspray) och Jennifer Gibgot som producenter, Jon Chu som regissör och manus av Kieran Mulroney.

 

FILM: Mandela – Vägen till Frihet

Hyllad film om nationalhjälten Nelson!

Mandela - Vägen till Frihet ger ett ovanligt nyanserat porträtt av ikonen Nelson Mandela. Kanske för att den är baserad på Mandelas egen självbiografi, Vägen till Frihet, och han har inte själv försökt framställa sig som någon slags nationalhelgon. Fram träder en streber som blir advokat och glömmer bort sin familj på vischan, en man som ständigt bedrar sin fru med ”groupies” som han hittar på politiska möten. Familjen på landet förstår när frun lämnar honom med barnen.

Så småningom träffar Nelson Mandela den söta socialarbetaren Winnie som är politiskt intresserad och ”förstår” och de är gifta i fyra år innan Mandela försvinner in i en lång fängelsevistelse tillsammans med andra ANC-medlemmar, bland annat en indier, som är den ende som får ha långbyxor i fängelset. De andra får ha avklippta byxor som slutar nedanför knäet, ungefär som våra dagars seglarbyxa eller kakishorts. Detta är tydligen förnedrande enligt den tidens mode och Nelsons stora grej i fängelset blir att alla ska få ha långbyxor. Han lyckas så småningom med sin ”reform” och så småningom får de från ANC också ett finare fängelse --- en egen våning tillsammans --- och som slutstation hr Nelson Mandela själv ett jättelikt lyxigt hus med stor trädgård och pool, där familjen med ett myller av barnbarn (och barnbarnsbarn?) kan hälsa på honom. Man vet inte riktigt vilka alla de där i familjen är, men man förstår att Winnie och Nelson glidit ifrån varandra. De kunde hålla uppe illusionen av att vara lyckligt gifta när de inte kunde ses --- men nu går det inte längre.

Filmer om stora statsmän har haft en tendens att bli högtidliga och okritiska och lite långsamma. Som Steven Spielbergs Lincolnoch som Clint Eastwoods Nelson Mandela-film Invictus– De oövervinnliga. I den senare spelas Mandela av Morgan Freeman, och Mandela är ett slags kramdjur, en genomsympatisk och älskad man helt utan fel och brister som inte blir speciellt intressant att följa. Justin Chadwicks Mandela – Vägen till frihet baserad på Mandelas självbiografi Den långa vägen till frihetger en intressant och komplex bild av Nelson Mandela, speciellt under första halvan av filmen. En självisk man eller ett nationalhelgon, vad ligger närmast sanningen?

Första hustrun Evelyn spelas av Terry Pheto och när sonen som Nelson har med Evelyn dör bryter Nelson för första gången ihop i fängelset.

Inom ANC ser man Nelson som en karismatisk ledare och agitator, men i början verkar hans intresse för politik är minimalt. Det svänger när han inser vilken massa groupies han kan locka på mötena? Eller när en man sparkas till döds för att han inte har pass på sig och polisen säger att han dog av medfödd syfilis?

Lagen om pass är en av de lagar som Nelson Mandela och ANC protesterar mot --- men den påminner faktiskt om vissa EU-lagar idag, att man alltid måste ha pass eller ID-handlingar på sig. Så hur långt har vi kommit, egentligen??

Idris Elba spelar Nelson Mandela och åldras med hjälp av en duktig sminkstab.

Regissören Chadwick använder sig gärna av handkamera och filmens känsla

Påminner om Spike Lee, när han var som bäst, från Do the right thing fram till Malcolm X.

Mandela gifter sig med Winnie Madikizela-Mandela (spelad av Naomie Harris) 1958.

Massakern på demonstranter i Sharpeville i mars 1960 blir en vändpunkt för ANC-ledarna och de beslutar sig för att det är dags att övergå från fredlig till väpnad kamp. Regeringen kallar ANC för en renodlad terroristorganisation och det är först den bilden som når internationella media. När Mandela grips av polisen och ställs inför rätta 1962 är försvarets linje inte att få honom frikänd utan att undvika lagens strängaste straff, alltså dödsstraff. De lyckas.

Chadwick har inte mycket tid på sig att skildra Mandelas fångenskap, först på Robben Island, sedan i andra fängelser, frisläppandet och Mandelas första tid som demokratiskt vald president då han har den på papperet omöjliga uppgiften att försöka ena nationen. Filmen slutar tvärt med att Mandela blir vald --- och först då blir man besviken, för man hade gärna sett fortsättningen, de senaste 20 åren i Sydafrikas historia. Då det blev försoning och förlåtelse istället för hämnd och uppgörelse.

Men den som vill veta mer om hur Sydafrika klarade sig från att hamna i inbördeskrig kan läsa Desmond och Mpho Tutus bok Förlåtelse.


Mandela - Vägen till Frihet är en mycket viktig film och ett bra tillfälle för alla som inte var med att uppleva historien --- och historian!

Regi: Justin Chadwick

Titel: Mandela – Long Walk to Freedom

Medverkande: Idris Elba, Naomie Harris, Tony Kgoroge, Rhiad Moosa

2013, Sydafrika, Storbritannien

Scanbox Vision