FILM: Mission Impossible The Final Reckoning - Mission Impossible The Podcast plus några redigt coola stunts

Mission: Impossible – The Final Reckoning

Regi: Christopher McQuarrie

Titel: Mission: Impossible – The Final Reckoning

Medverkande: Tom Cruise, Hayley Atwell, Ving Rhames, Simon Pegg, Esai Morales, Pom Klementieff, Henry Czerny, Angela Bassett med flera ...

Betyg: 3

Grand final i Mission: Impossible serien går nu att ställa in i filmhyllan med massor av extramaterial. En hel skiva extramaterial. Massor om alla stunts. Tom Cruise hamnade i Guinness Rekordbok för flest hopp med en brinnande fallskärm - ett rekord som få lär känna sig hågade att försöka slå. Själva filmen lär ha kostat kring fyra miljarder kronor. Mycket har gått till spektakulära scener och spektakulära stunts. Väldigt lite verkar ha gått till manus och eftertanke. 

Om man räknar spänningsutdelning per krona hamnar filmen ganska lågt på skalan. Kanske ett rekord. Första timmen pratas det en hel del. Under hela filmen ska allting förklaras, mycket, mycket noga och det ska kopplas samman med folk och intriger från alla tidigare Mission: Impossible filmer, verkar det som. Oj, vad det analyseras och förklaras av karaktärerna i filmen. Är detta en actionfilm eller är det Mission: Impossible the podcast? Inte ens i Game of Thrones värsta dagar har man haft så här mycket klunkig exposition. Det verkar som om Tom Cruise & co har gett sig den på att skapa ett MIU. Ett Mission Impossible Universe, i stil med Marvel Universe. Och vi vet ju alla hur bra det går för Marvel. Inte alls bra. Man minns knappt vad som hände i förra Mission: Impossible filmen, som är första halvan till den här filmen, och som kom för två år sedan. Man minns absolut inte vad som hände i alla de tidigare filmerna. Det är snack om Ethans före detta fru och före detta flickvän, och den första kuppen i Brian de Palma filmen, och hackern som blev av med sitt jobb på grund av den kuppen, och en släkting till en gammal Mission: Impossible chef eller skurk och så den där hartassen som är något som ingen fattade i just den filmen ... har du stängt av podcasten vid det här laget ... Who can blame you? Ett svagt minne av tidiga Mission: Impossible filmer är att de alla var fristående. Och det är välkommet med fristående action, när allt fler vill bygga sina "universum" och binda ihop allting. Man får inte ens njuta av dum-action i Fast & Furious nu för tiden, utan att det ska bindas ihop med andra filmer och förklaras. Åh nej. 

I Mission: Impossible finalen så händer det en massa saker. En massa människor är med om en massa saker. Skurken är gråhårig och har spenderat för mycket pengar på tandblekningsmedel och skrattar hela tiden för att visa tänderna och  få valuta för blekmedlet. Skurken har för säkerhets skull tankat TVÅ exakt likadana plan, så att Ethan Hunt ska kunna följa efter honom i det andra planet. Stolleprov. En grej ska kopplas in i en annan grej, ungefär som ett litet tillbehör till en iPhone, och så ska världen räddas. En del fanns i en gammal u-båt och någon annan grej finns i flygplanet. Det är fågel och fisk och allt däremellan.

Har Mission: Impossible varit bra sedan Rebecca Fergusson sa tack och hej? Ethan Hunts relation till Ilsa Faust och till sin bästa vän Luther har varit bärande i så många filmer nu, och finalen har varken Ilsa Faust eller Luther. Bara en massa människor som man inte kommer ihåg vilka de är eller varför de är där eller vad de håller på  med. Eller hur de är släkt med tidigare Mission: Impossible figurer.

Efter nära tre timmar med action och Mission: Impossible the podcast är känslan en av utmattning. Tur att det här var del två av två och att filmen inte hackats upp i en trilogi.  De goda nyheterna med köpfilmen är att extramaterialskivan är bra - bättre än filmen - och att du kan hoppa direkt till gobitarna och skippa snacket. Med lite snitsig klippning ... tänk vilken bra actionfilm det hade kunnat bli. Det var nästan onödigt att dela filmen i två ... för storyn räcker knappt till en film.