- Björn & Kanin - Kanins dåliga vanor
- - En enastående barnboksdebut med mycket spänning och humor och en gnutta bajs
- Julian Gough
Björn & Kanin - Kanins dåliga vanor
Illustrationer: Jim Field
Översättning: Erika Schollin
ISBN: 9789176631645
Förlag: Känguru - Nallebjörnar, kaniner och snögubbar hör till barnens favoriter. Liksom kul skämt om bajs. Här får man ALLT i en och samma mästerliga moderna saga! Se till att läggdags kommer tidigt innan ni börjar läsa, för man kommer att skratta länge tillsammans med Björn och Kanin!
- De roligaste omaka vännerna
- Sällan har väl en barnboksdebut varit så helgjuten som Björn & Kanin - Kanins dåliga vanor! Men så har också Julian Gough genom sin karriär skrivit massor i alla möjliga olika genrer, utom just i barnboksgenren.
- Det har funnits många omaka vänner genom barnbokshistorien - Björn och Kanin är ett av de absolut roligaste omaka vänskapsparen! Det här är historien om hur de två träffades och blev vänner. Trots att Björn borde sova hela vintern. Trots att Kanin från början är ganska självisk.
Björn och Kanin lär sig att allt är roligare när man är två. Livet blir både godare och säkrare! Allt börjar med att Björn vaknar upp ur sitt ide och konstaterar att våren inte är här. Världen är fortfarande full av snö. Men om hon inte kan sova, kan hon ju åtminstone bygga en snögubbe. Något som hon alltid har velat göra! Björn är positivt inställd till det mesta och det blir en underbar, solig dag.
Tyngdlagen kan vara bra att ha
Kanin är däremot övertygad att världens undergång är nära eftersom solen har slocknat (det visar sig bara vara en snöboll som skymmer solen) och Kanin är på alla sätt och vis Björns motsats. Kanin är också något av en besserwisser. Det är mycket möjligt att han är avlägset släkt med Kanin i Nalle Puh böckerna, han som jämt vill hålla långa föredrag om allt möjligt och som gärna använder långa ord.
Kanin i den här boken gillar också att göra sig viktig och att använda långa ord. Som tyngdlagen. Kanin förklarar tyngdlagen länge och väl för Björn, innan han förstör hennes snöboll, för att demonstrera tyngdlagen.
- Kanin förklarar lika grundligt kaninernas matsmältningssystem (helt korrekt) och varför kaniner äter sitt eget bajs. (Vad han säger är helt sant - det där är något kaniner har gemensamt med andra gnagare, för att utvinna maximalt med energi ur sin vegetariska diet - något som barn gillar att lära sig och som de skrattar mycket åt!). Om Björn är intresserad? Hon slutar i alla fall att vara hungrig. Allt prat om att äta bajs gör att hon tappar aptiten!
- Kanin är hela tiden den självutnämnde experten. Kanin har visserligen aldrig gjort en snögubbe tidigare, men han vill verklien göra en nu - bara för att visa Björn att han kan göra en som är större och bättre. Men det går inte så bra, Kanins snögubbe blockerar ingången till kaninhålet och så kommer en hungrig varg förbi, med fler vassa tänder en den i Rödluvan. Och Varg har siktet inställt på att äta Kanin ...
Vegetarisk mat håller sig på sin plats
Det är Björn som kommer på hur Varg ska stoppas - inte genom några långa ord, utan genom handling - och Björn är bra mycket smartare än hon tror! Tyngdlagen är inte att leka med. Det har Kanin förklarat. Men tyngdlagen kan vara bra att ha ibland, speciellt när man vill stoppa en hungrig varg med en lavin.- Vore det inte trevligt att äta grönsaker istället, de springer i alla fall inte iväg?! Varg funderar en stund allvarligt på att bli vegetarian - tills han smakar sin första morot!
- Det här är en charmig, fartfylld och mycket humoristisk berättelse om vänskap, gravitation och kaninbajs!
Ett lackmustest på en bra barnbok: den ska fungera som högläsningsbok. Och det här är den roligaste boken på mycket, mycket länge! Det är så lätt att göra rösterna till Björn, Kanin och Varg och mjölka komiken på ännu fler poänger!
Omöjligt att inte skratta högt
Boken är rekommenderad till 6-9 års åldern, men jag utmanar vem som helst att läsa den här boken och INTE skratta högt! Det är stört omöjligt! (Klarar du av den utmaningen måste du vara på surare humör än Kanin i början av boken). Jag började skratta högt redan under förordet! Julian Gough tackar nämligen sin dotter Sophie, som hjälpt till med historien och påpekar att hon grät under uppläsningen av en rolig scen - eftersom hennes favoritreplik var struken! Tack och lov kom den repliken tillbaka i handlingen igen och är med i boken (ja, det är en mycket rolig scen!).
6-9 års åldern är en svår ålder att hitta bra böcker för, därför är man extra glad när man lyckas lägga vantarna på något med extra hög kvalitet och med mycket humor! Barnen vill inte har något som är för "barnsligt" eller för "sött", saker som tar slut för fort får också underkänt, men man kan inte komma med tjocka textmassor som inte har något slut i sikte, och som inte har några roliga eller spännande bilder.
Aldrig tillrättalagt, alltid fartfyllt
Björn & Kanin passar perfekt in mellan de gulliga bilderböckerna och slukarålderns textmassor. Här finns lagom mycket text, och det blir aldrig för tillrättalagt, för sött eller för barnsligt. Dessutom finns här bilder på varje sida, utan att vara en bilderbok! - De smakfulla och mycket humoristiska illustrationerna går i grått, vitt och blått. De är snygga, roliga och varma, trots de kalla färgerna, och växlar på ett kul sätt mellan skojiga detaljer och storslagna landskapsbilder. Illustratören Jim Field har illustrerat en mängd olika projekt och har belönats med Roald Dahl Funny Prize.
Björn och Kanin är en underbar ny bekantskap och jag kan knappt vänta tills jag får läsa om dem igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.