FILM: Sjätte skottet - Dödligt triangeldrama i bästa Hitchcock-Ekman-stil!

Karin Ekelund i Sjätte skottet.

Regi: Hasse Ekman
Manus: Gösta Stevens
Medverkande: Edvin Adolphson, Karin Ekelund, Gunn Wållgren, Nils Lundell m.fl.
Textad på svenska
Sverige, 1943
Studio S Entertainment

Georg (Adolphson) befinner sig på den franska Rivieran, i Monte Carlos glamorösa casinomiljö. Rika och vackra människor spelar högt på roulette bordet - i vimlet kan man bland annat spana in Sveriges då mest kända fotomodell, NK-mannekängen Hjördis Genberg (och framtida fru till den brittiske filmstjärnan David Niven). Georg är inte intresserad av någon av de vackra damerna. Han har inte tur i kärlek. Eller i spel.

Du ska möta en lång, blond, främling...

Efter att ha förlorat sina sista slantar på nummer 13 beger sig Georg ut i natten för att skjuta sig själv - men då träffar han en mystisk vacker kvinna (Ekelund), uppklädd i NK:s allra senaste franska mode. Hon är på väg till casinot. Men hon ändrar kvällens planer och bjuder hem Georg istället. Han berättar sin livshistoria, om alla sina misslyckanden och om sin livströtthet, och att det enda han kan är att skjuta prick. Hon berättar inget om sig själv, utom att hon heter Marguerite och att hon är en misslyckad skådespelerska som bara hyllats för sitt utseende.

De två beslutar sig för att bli ett par - hon, vacker och glamorös, ska agera levande måltavla, han, säker och charmig prickskytt, ska använda skarp ammunition. De gör succé. Inte svårt att tro - Adolphson och Ekelund var vid den här tiden Sveriges mest älskade par på vita duken och de tar glamouren med sig in i filmens universum.

Svartsjuka och triangeldrama

Cirkusmiljöerna och varietéerna är extravagant och noggrant tecknade i filmen och det populära kärleksparet blir bara mer och mer framgångsrika.

Men framgången är inte evig ... Svartsjuka kryper sig in i förhållandet när Georg får reda på att Marguerite är gift med en framgångsrik advokat (även om de ligger i skilsmässa). Saker blir inte lättare av att Georg blir involverad med Lulu (Gunn Wållgren) som är med i ett annat shownummer, med en sorglig och misslyckad clown (Nils Lundell i sin allra sista filmroll).

Det blir mer än ett triangeldrama och ett av dem får en dödlig utgång.

Hasse Ekmans thriller med manus av Gösta Stevens är en historia i bästa Hitchcockstil, där cirkus- och varietémiljö utgör den vackra och spännande inramningen - för övrigt miljöer som Hitchcock själv gärna använde och han hade förmodligen varit avundsjuk på hur snygga miljöerna är i filmen -  och alla är "äkta"!

Tigerungar gosar med femme fatale

Trivia kring filmen: Adolphson red på hästar och Ekelund gosade med tigerungar - men de scenerna är tyvärr inte med i filmen!

Atmosfären är perfekt fångad, Gunn Wållgren belönades med en Charlie (dåtidens Guldbagge) för sin roll i filmen, och de flesta samtida kritiker gav filmen mycket bra recensioner - fast med brasklappen att filmen inte är psykologiskt trovärdig. Det är bara att instämma. Det är den inte. Och manuset är inte lika skarpladdat som det brukar vara när Hasse Ekman själv skrivit.
Men filmen är farligt snygg!

Precis som Karin Ekelunds hjältinna med femme fatale look!

BG