 |
| Berta sitter i sitt träd och drömmer. Detalj av bokens omslag. |
Fågeln i mig flyger vart den vill
Sara Lundberg
Fågeln i mig flyger vart den vill
Bokförlaget Mirando
Sara Lundbergs vardagsmagiska bildroman Fågeln i mig flyger vart den vill handlar om att följa sina drömmar och om att lyckas, mot alla odds.
Fågeln i mig flyger vart den vill är en allmängiltig berättelse, en bildroman för alla åldrar, som är vacker och rolig, vemodig och optimistisk på samma gång. Det här är en bok som luktar kvalitet lång väg och som har känslan av en omedelbar klassiker.
Vacker bildroman fångar vardagsmagi
Naturen spelar så klart en viktig roll i berättelsen som utspelar sig i Hammerdal i Jämtland, i början av 1900-talet. Men det skulle lika gärna ha kunnat utspela sig idag, glesbygdsproblematiken har inte förändrats mycket på hundra år, och naturen har inte förändrats, de vidunderliga vidderna, de höga tallarna, de blåtonade fjällen, fälten med mjölkört och midsommarblomster, den klara himmelen och färgerna ...
Berättelsen är inspirerad av konstnären Berta Hanssons liv och måleri, och visst är det spännande att ett verkligt människoöde gestaltas i den här boken, så här hade folk det förr-i-tiden, men boken är också allmängiltig. Berta kan vara en symbol för vem som helst, när som helst, var som helst. Någon som vill något annat än att uppfylla familjens och omgivningens förväntningar. Någon som vill något annat än att spela en roll. Berta passar inte i den traditionella kvinnorollen och hon vill inte gå i husmorsskola som storasyster för att lära sig att laga mat. Hon vill gå i konstskola.
 |
| Den unga Bertha i skolan. |
Naturen spelar så klart en viktig roll i berättelsen som utspelar sig i Hammerdal i Jämtland, i början av 1900-talet. Men det skulle lika gärna ha kunnat utspela sig idag, glesbygdsproblematiken har inte förändrats mycket på hundra år, och naturen har inte förändrats, de vidunderliga vidderna, de höga tallarna, de blåtonade fjällen, fälten med mjölkört och midsommarblomster, den klara himmelen och färgerna ...
Berättelsen är inspirerad av konstnären Berta Hanssons liv och måleri, och visst är det spännande att ett verkligt människoöde gestaltas i den här boken, så här hade folk det förr-i-tiden, men boken är också allmängiltig. Berta kan vara en symbol för vem som helst, när som helst, var som helst. Någon som vill något annat än att uppfylla familjens och omgivningens förväntningar. Någon som vill något annat än att spela en roll. Berta passar inte i den traditionella kvinnorollen och hon vill inte gå i husmorsskola som storasyster för att lära sig att laga mat. Hon vill gå i konstskola.
Konsten som besvärjelse och upprorshandling
Av blålera som Berta hittar i naturen gör hon en fågel, fågeln i henne som är konstnärsdrömmen, den som både är ett konstverk och en symbol för en dröm på en och samma gång.
Hon använder också konsten som besvärjelse, att alla fina saker som hon gör, alla lerfigurer och alla teckningar och målningar, ska hålla döden borta och göra mamma frisk.
Konflikten finns hela tiden där, som ett driv i berättelsen. Berta vill så gärna vara till lags. Men hon vill också bli konstnär. En dag sätter hon sig och läser (!) - vilken upprorshandling! Och bränner vid ärtsoppan med flit, den som karlarna ska ha när de kommer in från arbetet. Då inser pappan att det inte är lönt. Berta passar inte till husfru. Hon får lov att bli lärarinna (som i alla fall är ett ordentligt yrke).
Berta utbildade sig till folkskollärare. Sina första tjänsteår (1934 - 45) gjorde hon i Fredrika, ett litet samhälle i Lappland. Men hon tecknade och målade flitigt under lediga stunder. Det var under åren i Fredrika som Berta lade grunden för sitt konstnärskap.
Bertas bilder av skolbarnen som hon undervisade är klassiker inom konsthistorien, bevis på att snoriga ungar är minst lika bra motiv som Karl XII:s likfärd. De är ju faktiskt också en del av den svenska historien!
Bertas bilder av skolbarnen som hon undervisade är klassiker inom konsthistorien, bevis på att snoriga ungar är minst lika bra motiv som Karl XII:s likfärd. De är ju faktiskt också en del av den svenska historien!
Barnens glömda historia
Barn brukar nästan konsekvent bli förbisedda i både historieskrivningen och i konsthistorien. Berta Hanssons bilder är inte bara bra konst, de är också ett viktigt historiedokument. Detsamma kan sägas om denna bok om barnet Berta Hansson.
Denna barnhistoria är också intressant genom att den tar upp det obligatoriska barnarbetet, som var normalt förr i tiden, på ett helt annat sätt än de idylliserade Bullerbyböckerna. Livet på landet är ingen picknick, livet på landet är ett ständigt slit.
Bertas mamma och även hennes äldre syster dör i tuberkulos - hade det här varit påhittat hade kritiker kunnat invända att "är det där inte lite väl mycket död och elände i en barnbok?" men så var det. När sjukdomar skördar offer bland de vuxna måste barnen växa upp och ta ansvar desto fortare.
 |
| Berta och hennes pappa i kyrkan. |
Denna barnhistoria är också intressant genom att den tar upp det obligatoriska barnarbetet, som var normalt förr i tiden, på ett helt annat sätt än de idylliserade Bullerbyböckerna. Livet på landet är ingen picknick, livet på landet är ett ständigt slit.
Bertas mamma och även hennes äldre syster dör i tuberkulos - hade det här varit påhittat hade kritiker kunnat invända att "är det där inte lite väl mycket död och elände i en barnbok?" men så var det. När sjukdomar skördar offer bland de vuxna måste barnen växa upp och ta ansvar desto fortare.
Kloka kor och vänliga träd
En av de underbaraste scenerna i boken är när Berta söker tröst hos en Mamma-Mu-liknande ko. Kor är kloka. Och varma. I en kall värld.
En annan favoritscen är när Berta sitter i trädet och dagdrömmer - ett träd är också en bra vän! - och sällan har väl ett bokomslag sammanfattat en hel bok bättre!
Det där är ju precis vad boken handlar om - att VÅGA klättra upp till nya höjder, att se en annan utsikt och att våga drömma!
Den här boken har direkt känslan av en klassiker, ett odödligt mästerverk för alla tider.
Precis som Betty Smiths Det växte ett träd i Brooklyn (utgiven 1943), som också utspelar sig i början av 1900-talet och som också handlar om en flicka i Bertas ålder, som sitter i ett himmelsträd och läser och drömmer ... drömmer om att bli författare. Betty Smith läste, drömde och blev författare.
Berta Hansson läste, drömde och blev konstnär. Att sitta i träd och drömma verkar bära frukt!
Och att läsa bra böcker!
En homage till Berta Hansson
Slutet av boken Fågeln i mig flyger vart den vill innehåller foton och konstverk av den verkliga Berta Hansson - den skönlitterära delen av boken med dess illustrationer kan ses som en direkt homage till Berta Hanssons konstnärskap, hennes sätt att närma sig naturen, hennes färgval och hennes sätt att gestalta barn, så att betraktaren känner deras inre själ och inte bara deras yttre utseende.
En av de underbaraste scenerna i boken är när Berta söker tröst hos en Mamma-Mu-liknande ko. Kor är kloka. Och varma. I en kall värld.
En annan favoritscen är när Berta sitter i trädet och dagdrömmer - ett träd är också en bra vän! - och sällan har väl ett bokomslag sammanfattat en hel bok bättre!
Det där är ju precis vad boken handlar om - att VÅGA klättra upp till nya höjder, att se en annan utsikt och att våga drömma!
Den här boken har direkt känslan av en klassiker, ett odödligt mästerverk för alla tider.
Precis som Betty Smiths Det växte ett träd i Brooklyn (utgiven 1943), som också utspelar sig i början av 1900-talet och som också handlar om en flicka i Bertas ålder, som sitter i ett himmelsträd och läser och drömmer ... drömmer om att bli författare. Betty Smith läste, drömde och blev författare.
Berta Hansson läste, drömde och blev konstnär. Att sitta i träd och drömma verkar bära frukt!
Och att läsa bra böcker!
En homage till Berta Hansson
Slutet av boken Fågeln i mig flyger vart den vill innehåller foton och konstverk av den verkliga Berta Hansson - den skönlitterära delen av boken med dess illustrationer kan ses som en direkt homage till Berta Hanssons konstnärskap, hennes sätt att närma sig naturen, hennes färgval och hennes sätt att gestalta barn, så att betraktaren känner deras inre själ och inte bara deras yttre utseende.
Belinda Graham
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.