 |
| Ingrid Bergman och Gösta Ekman i Intermezzo. |
”De som givit sitt liv medan de levat, kan inte dö”.
- Gösta Ekman 1890 - 1938.
Störst, bäst och vackrast. När Gösta Ekman begravdes den 18 januari 1938 i Stockholm följdes likfärden av 100 000 människor som ville visa den store aktören sin uppskattning. En liknande massmanifestation har Sverige aldrig varit med om sedan dess.
Faust räddas för eftervärlden
Gösta Ekman är även känd i andra länder än Sverige. Ekman slog igenom inom teater och stumfilm - och under stumfilmseran var gränserna öppna för skådespelarutbyte, man behövde ju inte kunna replikerna på olika språk.
När filmen fyllde 100 år gjorde BBC en storslagen dokumentärserie, med Shakespearetolkaren Kenneth Branagh som berättare, och där hade det mesta av det bästa under filmens 100 år valts ut. Givetvis fanns Gösta Ekman med! Och hans tolkning av Faust.
I år har flera av Gösta Ekmans filmer restaurerats av Svenska Filminstitutet och räddats för eftervärlden. För första gången finns nu dessa klassiska Gösta Ekman filmer i DVD format. En stor och viktig kulturgärning, inte bara för svensk filmhistoria utan även för europeisk filmhistoria. Att det inte tidigare har gått att få tag på samtliga av Gösta Ekmans bästa filmer på DVD i Sverige är egentligen helt ofattbart!
Den amerikanska drömmen i Stockholm
Gösta Ekman var den störste. Och han begränsade sig inte till en sak, en genre eller ett medium. Han var helt självlärd som skådespelare och hans livshistoria verkar som en saga om den amerikanska drömmen, självförverkligad i Stockholm - en "rags-to-riches story" om en äkta "self-made man". En fattig, faderslös pojke, en strävsam drömmare, som ser teatern som ett kall, inte som ett arbete. En drömmare som leker med en pappersteater som barn - hans första regissörsjobb! - och arbetar sig upp i den hårda verkligheten i teaterhierarkin, från springpojke till Sveriges mest firade aktör och teaterdirektör. Där han sitter i direktörslogen kunde han ändå ha med sig sin gamla pappersteater och leka med pappersdockorna.
Lyckobringande elefanter
Vem vet, barndomens pappersteater, som följde med genom hela livet, kanske bringade tur, liksom samlingen av lyckoelefanter. Ekman samlade bara på porslinselefanter med snabeln upp - det är det tecknet som gör att elefanten är lyckobringande.
Gösta Ekman var teaterdirektör på många teatrar under sin livstid och startade även en teaterskola för unga skådespelartalanger. Han verkar ha medverkat till att ha upptäckt och uppmuntrat en hel generation av kända svenska skådespelare och skådespelerskor, som till exempel Sture Lagerwall, Signe Hasso, Stig Järrel, Ingrid Bergman, Hjördis Petersson, Marianne Löfgren, Karin Kavli, Gunnar Björnstrand, Hilding Gavle och Georg Rydeberg.
Gösta Ekmans framgångsresa är mycket påtaglig - när den unge Ekman konfirmerades i Hedvig Eleonora Kyrka fick han låna en kostym från fattigvården - när han blev känd skådespelare köpte han en paradvåning med utsikt över samma kyrka. Där för övrigt också begravningståget, som var större än en stadsbegravning, började. Ja, Gösta Ekman drog betydligt större publik än Hjalmar Branting. Även som död.
För övrigt så verkar talang vara ärftligt - flera Ekmans har haft framgångsrika konstnärliga karriärer, mest känd i filmhistorien efter Gösta Ekman själv är Gösta Ekmans son Hasse Ekman, som skrivit manus till, regisserat och haft roller i mängder av framgångsrika svenska filmer i alla möjliga olika genrer (utom stumfilm!). Idag om man vill läsa om Gösta Ekman söker man på Gösta Ekman d.ä. för att inte blanda ihop honom med Gösta Ekman d.y. som är original-Göstas barnbarn. Men under Gösta Ekmans livstid var barnbarnet inte påtänkt. Gösta Ekman var den ende Gösta Ekman. Störst, bäst och vackrast - och svenska folkets mest älskade skådespelare.
Regi: John W. Brunius, A.W. Sandberg, Friedrich Wilhelm Murnau, Paul Merzbach, Gustaf Molander, Ragnar Hyltén-Cavallius
Filmer: Gyurkovicsarna (1920), Clownen (1926), Faust (1926), För hennes skull (1930), Kära släkten (1933), Kungen kommer (1936).
Medverkande: Gösta Ekman, Nils Asther, Violet Molitor, Maurice de Féraudy, Karina Bell, Emil Jannings, Camilla Horn, Inga Tidblad, Håkan Westergren, Tutta Rolf, Carl Barcklind, Thor Modéen, Sickan Carlsson, Birgit Tengroth m.fl.
Gösta Ekman är även känd i andra länder än Sverige. Ekman slog igenom inom teater och stumfilm - och under stumfilmseran var gränserna öppna för skådespelarutbyte, man behövde ju inte kunna replikerna på olika språk.
När filmen fyllde 100 år gjorde BBC en storslagen dokumentärserie, med Shakespearetolkaren Kenneth Branagh som berättare, och där hade det mesta av det bästa under filmens 100 år valts ut. Givetvis fanns Gösta Ekman med! Och hans tolkning av Faust.
I år har flera av Gösta Ekmans filmer restaurerats av Svenska Filminstitutet och räddats för eftervärlden. För första gången finns nu dessa klassiska Gösta Ekman filmer i DVD format. En stor och viktig kulturgärning, inte bara för svensk filmhistoria utan även för europeisk filmhistoria. Att det inte tidigare har gått att få tag på samtliga av Gösta Ekmans bästa filmer på DVD i Sverige är egentligen helt ofattbart!
Den amerikanska drömmen i Stockholm
Gösta Ekman var den störste. Och han begränsade sig inte till en sak, en genre eller ett medium. Han var helt självlärd som skådespelare och hans livshistoria verkar som en saga om den amerikanska drömmen, självförverkligad i Stockholm - en "rags-to-riches story" om en äkta "self-made man". En fattig, faderslös pojke, en strävsam drömmare, som ser teatern som ett kall, inte som ett arbete. En drömmare som leker med en pappersteater som barn - hans första regissörsjobb! - och arbetar sig upp i den hårda verkligheten i teaterhierarkin, från springpojke till Sveriges mest firade aktör och teaterdirektör. Där han sitter i direktörslogen kunde han ändå ha med sig sin gamla pappersteater och leka med pappersdockorna.
Lyckobringande elefanter
Vem vet, barndomens pappersteater, som följde med genom hela livet, kanske bringade tur, liksom samlingen av lyckoelefanter. Ekman samlade bara på porslinselefanter med snabeln upp - det är det tecknet som gör att elefanten är lyckobringande.
 |
| Gösta Ekmans begravning. |
Gösta Ekmans framgångsresa är mycket påtaglig - när den unge Ekman konfirmerades i Hedvig Eleonora Kyrka fick han låna en kostym från fattigvården - när han blev känd skådespelare köpte han en paradvåning med utsikt över samma kyrka. Där för övrigt också begravningståget, som var större än en stadsbegravning, började. Ja, Gösta Ekman drog betydligt större publik än Hjalmar Branting. Även som död.
Från Hamlet till Gröna Hissen
Samtiden hyllade hans seriösa tolkningar av Shakespeare och Ibsen. Gösta Ekman gjorde alla rollerna som en stor skådespelare ska göra, från Hamlet till Peer Gynt. Swedenhielms gjorde han både på teatern och på film.
I filmen Kungliga patrasket (1945) av Hasse Ekman har Gösta Ekmans son Hasse hämtat inspiration från verkliga livet och skildrar hur det är att växa upp i en teatertokig familj.
Familjen heter inte Ekman i filmen men pappan i den teatergalna familjen yttrar under filmens gång många repliker som man förknippar med den verklige Gösta Ekman. Han gör samma roller som den verklige Ekman hade på sin repertoar och han har samma sätt att improvisera och "förbättra" klassiska pjäser, han repeterar pjäser och lagar mat och bränner vid kotletter mitt i natten, han kommer på briljanta idéer och väcker hela huset och han upptäcker nya skådespelartalanger - varav en tjusig kvinnlig skådespelare som blir uppsnappad av Hollywood.
I filmen finns också den klassiska Gösta Ekman repliken "jag vilar min talang" inkluderad.
Samtiden hyllade hans seriösa tolkningar av Shakespeare och Ibsen. Gösta Ekman gjorde alla rollerna som en stor skådespelare ska göra, från Hamlet till Peer Gynt. Swedenhielms gjorde han både på teatern och på film.
I filmen Kungliga patrasket (1945) av Hasse Ekman har Gösta Ekmans son Hasse hämtat inspiration från verkliga livet och skildrar hur det är att växa upp i en teatertokig familj.
Familjen heter inte Ekman i filmen men pappan i den teatergalna familjen yttrar under filmens gång många repliker som man förknippar med den verklige Gösta Ekman. Han gör samma roller som den verklige Ekman hade på sin repertoar och han har samma sätt att improvisera och "förbättra" klassiska pjäser, han repeterar pjäser och lagar mat och bränner vid kotletter mitt i natten, han kommer på briljanta idéer och väcker hela huset och han upptäcker nya skådespelartalanger - varav en tjusig kvinnlig skådespelare som blir uppsnappad av Hollywood.
I filmen finns också den klassiska Gösta Ekman repliken "jag vilar min talang" inkluderad.
Film och radio - demokratiska medier
Verklighetens Gösta Ekman sa "Jag vilar min talang" när han valde mer lättsinniga roller. Finkulturens förkämpar ville gärna se honom i Shakespeare och Ibsen dramer hela tiden. Men Ekman visste att folket ville ha roligt (och att hans teater måste gå runt) så då satte han upp Gröna Hissen. Denna pjäs är omåttligt populär än idag och Gösta Ekmans popularitet inspirerade till och med till en känd drink med samma namn som pjäsen.
Gösta Ekman höll sig aldrig till en sak - inte bara till finkulturell teater och de gamla klassikerna. Inte bara till teatern. Inte bara till filmen. Och han svarade aldrig rakt på sak när han blev utfrågad av journalister om vad han tyckte bäst om att göra. Fick han kritik för att vara för lättsinnig ryckte han bara på axlarna och konstaterade: "Det kommer en tidning i morgon också". Om han inte hade gjort underhållande film och radio hade han säkerligen inte blivit så känd och folkkär som han blev - det var bara en liten klick människor som hade råd och möjlighet att gå på de fina teatrarna i Stockholm. Film nådde ut till fler människor, radio nådde ut till praktiskt taget alla. Dessa var de mer demokratiska medierna - och kanske därför ansågs de inte som lika fina av kritikerna? Det fina ska vara exklusivt och för att vara exklusivt måste den stora massan hållas utanför möjligheten att uppskatta och uppleva det.
Sveriges första talfilm
Det är inte många som kan skryta med den bredd som Gösta Ekman uppvisar - och han var helt självlärd inom allt! Han gjorde teater, fars, stumfilm, talfilm (medverkade i Sveriges första talfilm), radio ... han kunde sjunga och dansa och hade ett talande ansikte men även en bra röst.
Många stumfilmsstjärnor klarade inte övergången till talfilm - deras gudomliga utseende matchades inte av en lika gudomlig röst. Gösta Ekman hade allt. När han blev framröstad till Sveriges vackraste man 1910 var han beredd att arbeta hårt för att visa att han inte bara levde på sitt utseende - att det fanns talang bakom den vackra nunan.
Den nya boxen Den store Gösta Ekman visar Gösta Ekmans enorma bredd med stumfilmen Gyurkovicsarna, de två internationella storfilmerna Faust och Clownen, den första svenska ljudfilmen För hennes skull och komedierna Kära släkten och Kungen kommer. Det finns också massor av unikt bonusmaterial och kortfilmer. Alla filmerna släpps för första gången på DVD i Sverige. Bland annat Gösta Ekmans sista, ofullbordade film och minnesprogrammet som gjordes till hans ära.
Levde snabbt och intensivt
Gösta Ekman gick bort blott 47 år gammal - idag hade man förmodligen sagt att han blev utbränd, hans arbetstempo var otroligt hårt, med att spela teater, repetera nästa pjäs, driva en teater och spela in filmer och radioprogram, allt parallellt med varandra.
Faust är en måste-ha-film för alla filmälskare, det är en av de absolut bästa stumfilmerna genom hela filmhistorien. Stumfilm är något av ett felvisande ord, för musiken är en stor del av upplevelsen med den tidens filmer. Faust har ett unikt expressionistiskt bildspråk.
Privat blev upplevelsen av filmvärlden i Berlin en besvikelse för Ekman. Regissören F.W. Murnau var en mardröm att arbeta med och ironiskt nog fastnade Ekman, som spelar en man som säljer sin själ till djävulen, i kokainmissbruk under tiden i Berlin. Som så många andra svenskar som möter den stora världen i Europa. Missbruket skulle vara livet ut, men det spekuleras också i att kokainet hjälpte honom att hålla ett onaturligt högt arbetstempo. Dock får man komma ihåg att tempot i underhållningsvärlden var mycket högre på den här tiden. Även under Gösta Ekmans son Hasse Ekmans mest aktiva tid dubbelarbetade (eller trippelarbetade) många skådespelare med film, teaterföreställningar och teaterrepetitioner samtidigt och nya filmer spelades in i rasande fart. Hasse Ekman hann med att regissera 42 filmer på 25 år - något som hade varit otänkbart idag, när allt rör sig mycket långsammare och lovande filmidéer kan fastna i ett "development hell" som mycket väl kan vara i 10-20 år.
Talangen vilar inte i komedin!
Gösta Ekman har varit med och skapat filmhistoria - och teaterhistoria - många gånger om. En milstolpe i svensk film är För hennes skull. Detta är SF:s första ljudfilm och filmen utspelar sig i teatermiljö. Gösta Ekman spelar mot Håkan Westergren och Inga Tidblad - som även blev ett känt par privat.
Kära släkten är ett slags tidig pilsnerfilm - här dricks det, här sjungs det, här improviseras det, här är det något oförklarligt trassel med något pengapapper (som det brukar vara) och här är det något kärlekstrassel som ska lösas .. och viktigast av allt: här bygger man en film på en redan känd teatersuccé och man vet att även filmsuccén är given. Övergången från teatersuccé till filmsuccé gick rekordsnabbt, även med den tidens mått mätt.
Gösta Ekman må ha sagt "jag vilar min talang" om att spela fars och lättsam komedi - men han ser absolut inte ut att vila i rollen! Hans fru i filmen spelas av den pojkaktiga Tutta Rolf - egentligen hade man väntat sig att Ekman skulle spela hennes far, men så är det inte. I verkligheten gifte sig Tutta Rolf med Gösta Ekmans son Hasse Ekman - det var tredje äktenskapet för dem båda två. TOFS-fans kan glädja sig åt att se Thor Modéen i en komisk biroll och dessutom finns här ett par nya stjärnskott: Sickan Carlsson och Georg Rydberg.
Upptäckte Ingrid Bergman
Verklighetens Gösta Ekman sa "Jag vilar min talang" när han valde mer lättsinniga roller. Finkulturens förkämpar ville gärna se honom i Shakespeare och Ibsen dramer hela tiden. Men Ekman visste att folket ville ha roligt (och att hans teater måste gå runt) så då satte han upp Gröna Hissen. Denna pjäs är omåttligt populär än idag och Gösta Ekmans popularitet inspirerade till och med till en känd drink med samma namn som pjäsen.
Gösta Ekman höll sig aldrig till en sak - inte bara till finkulturell teater och de gamla klassikerna. Inte bara till teatern. Inte bara till filmen. Och han svarade aldrig rakt på sak när han blev utfrågad av journalister om vad han tyckte bäst om att göra. Fick han kritik för att vara för lättsinnig ryckte han bara på axlarna och konstaterade: "Det kommer en tidning i morgon också". Om han inte hade gjort underhållande film och radio hade han säkerligen inte blivit så känd och folkkär som han blev - det var bara en liten klick människor som hade råd och möjlighet att gå på de fina teatrarna i Stockholm. Film nådde ut till fler människor, radio nådde ut till praktiskt taget alla. Dessa var de mer demokratiska medierna - och kanske därför ansågs de inte som lika fina av kritikerna? Det fina ska vara exklusivt och för att vara exklusivt måste den stora massan hållas utanför möjligheten att uppskatta och uppleva det.
Sveriges första talfilm
Det är inte många som kan skryta med den bredd som Gösta Ekman uppvisar - och han var helt självlärd inom allt! Han gjorde teater, fars, stumfilm, talfilm (medverkade i Sveriges första talfilm), radio ... han kunde sjunga och dansa och hade ett talande ansikte men även en bra röst.
Många stumfilmsstjärnor klarade inte övergången till talfilm - deras gudomliga utseende matchades inte av en lika gudomlig röst. Gösta Ekman hade allt. När han blev framröstad till Sveriges vackraste man 1910 var han beredd att arbeta hårt för att visa att han inte bara levde på sitt utseende - att det fanns talang bakom den vackra nunan.
Den nya boxen Den store Gösta Ekman visar Gösta Ekmans enorma bredd med stumfilmen Gyurkovicsarna, de två internationella storfilmerna Faust och Clownen, den första svenska ljudfilmen För hennes skull och komedierna Kära släkten och Kungen kommer. Det finns också massor av unikt bonusmaterial och kortfilmer. Alla filmerna släpps för första gången på DVD i Sverige. Bland annat Gösta Ekmans sista, ofullbordade film och minnesprogrammet som gjordes till hans ära.
Levde snabbt och intensivt
 |
| Faust. Så det var pudelns kärna ... |
Faust är en måste-ha-film för alla filmälskare, det är en av de absolut bästa stumfilmerna genom hela filmhistorien. Stumfilm är något av ett felvisande ord, för musiken är en stor del av upplevelsen med den tidens filmer. Faust har ett unikt expressionistiskt bildspråk.
Privat blev upplevelsen av filmvärlden i Berlin en besvikelse för Ekman. Regissören F.W. Murnau var en mardröm att arbeta med och ironiskt nog fastnade Ekman, som spelar en man som säljer sin själ till djävulen, i kokainmissbruk under tiden i Berlin. Som så många andra svenskar som möter den stora världen i Europa. Missbruket skulle vara livet ut, men det spekuleras också i att kokainet hjälpte honom att hålla ett onaturligt högt arbetstempo. Dock får man komma ihåg att tempot i underhållningsvärlden var mycket högre på den här tiden. Även under Gösta Ekmans son Hasse Ekmans mest aktiva tid dubbelarbetade (eller trippelarbetade) många skådespelare med film, teaterföreställningar och teaterrepetitioner samtidigt och nya filmer spelades in i rasande fart. Hasse Ekman hann med att regissera 42 filmer på 25 år - något som hade varit otänkbart idag, när allt rör sig mycket långsammare och lovande filmidéer kan fastna i ett "development hell" som mycket väl kan vara i 10-20 år.
Talangen vilar inte i komedin!
Gösta Ekman har varit med och skapat filmhistoria - och teaterhistoria - många gånger om. En milstolpe i svensk film är För hennes skull. Detta är SF:s första ljudfilm och filmen utspelar sig i teatermiljö. Gösta Ekman spelar mot Håkan Westergren och Inga Tidblad - som även blev ett känt par privat.
Kära släkten är ett slags tidig pilsnerfilm - här dricks det, här sjungs det, här improviseras det, här är det något oförklarligt trassel med något pengapapper (som det brukar vara) och här är det något kärlekstrassel som ska lösas .. och viktigast av allt: här bygger man en film på en redan känd teatersuccé och man vet att även filmsuccén är given. Övergången från teatersuccé till filmsuccé gick rekordsnabbt, även med den tidens mått mätt.
Gösta Ekman må ha sagt "jag vilar min talang" om att spela fars och lättsam komedi - men han ser absolut inte ut att vila i rollen! Hans fru i filmen spelas av den pojkaktiga Tutta Rolf - egentligen hade man väntat sig att Ekman skulle spela hennes far, men så är det inte. I verkligheten gifte sig Tutta Rolf med Gösta Ekmans son Hasse Ekman - det var tredje äktenskapet för dem båda två. TOFS-fans kan glädja sig åt att se Thor Modéen i en komisk biroll och dessutom finns här ett par nya stjärnskott: Sickan Carlsson och Georg Rydberg.
Upptäckte Ingrid Bergman
 |
| Scen ur Intermezzo med Ekman och Bergman. |
Gösta Ekman gjorde mycket för svenskt film- och teaterliv - band annat upptäckte han och hjälpte fram många unga skådespelare. En av dem var Georg Rydberg. Mest framgångsrik blev Gösta Ekmans fynd Ingrid Bergman - hon slog igenom i Gösta Ekmans Intermezzo, där hon spelade mot Gösta Ekman och Hasse Ekman. I Hollywoodversionen behöll man bara Ingrid Bergman - Leslie Howard fick Gösta Ekmans roll. .
Kungen kommer, den sista Gösta Ekman filmen (förutom Häxnatten), är en historisk komedi. Kung Karl XV har dansafton på Ulriksdals slott. Marie-Louise Löwencreutz lyckas trassla sig in trots att hon förvisats från hovet för att en släkting till henne en gång suttit sönder drottningens solfjäder. Men under handlingens gång kommer ännu en solfjäder att gå i kras och mycket mer ... Gösta Ekman gör här två roller, både rollen som kung Karl XI och rollen som landsortaktören Leonard Pettersson, en skådespelare som är mycket lik kungen och får i uppgift att spela kungen i en pjäs ... Ja, Hamlet är inte det enda drama som har ett drama i dramat!
Det är hög tid att Gösta Ekmans verk finns i restaurerad utgåva - en viktig kulturgärning inte bara för svensk film utan för hela den europeiska filmhistorien.
Mer Ekman
Det är hög tid att Gösta Ekmans verk finns i restaurerad utgåva - en viktig kulturgärning inte bara för svensk film utan för hela den europeiska filmhistorien.
 |
| Tre generationer Ekman: Gösta Ekman d.ä. som skulptur samt de livs levande sonsonen Gösta Ekman d.y. och sonen Hasse Ekman. |
För övrigt så verkar talang vara ärftligt - flera Ekmans har haft framgångsrika konstnärliga karriärer, mest känd i filmhistorien efter Gösta Ekman själv är Gösta Ekmans son Hasse Ekman, som skrivit manus till, regisserat och haft roller i mängder av framgångsrika svenska filmer i alla möjliga olika genrer (utom stumfilm!). Idag om man vill läsa om Gösta Ekman söker man på Gösta Ekman d.ä. för att inte blanda ihop honom med Gösta Ekman d.y. som är original-Göstas barnbarn. Men under Gösta Ekmans livstid var barnbarnet inte påtänkt. Gösta Ekman var den ende Gösta Ekman. Störst, bäst och vackrast - och svenska folkets mest älskade skådespelare.
Titel: Den store Gösta Ekman
Regi: John W. Brunius, A.W. Sandberg, Friedrich Wilhelm Murnau, Paul Merzbach, Gustaf Molander, Ragnar Hyltén-Cavallius
Filmer: Gyurkovicsarna (1920), Clownen (1926), Faust (1926), För hennes skull (1930), Kära släkten (1933), Kungen kommer (1936).
Medverkande: Gösta Ekman, Nils Asther, Violet Molitor, Maurice de Féraudy, Karina Bell, Emil Jannings, Camilla Horn, Inga Tidblad, Håkan Westergren, Tutta Rolf, Carl Barcklind, Thor Modéen, Sickan Carlsson, Birgit Tengroth m.fl.
Sverige, 2017
Studio S Entertainment
Belinda Graham
Belinda Graham
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.