 |
| Michelle Rodriguez och Elizabeth Debicki i filmen Widows (2018). |
Regi: Steve McQueen
Titel: Widows
Manus: Gillian Flynn och Steve McQueen, baserat på TV-serien Widows av Lynda La Plante
Medverkande: Viola Davis, Michelle Rodriguez, Elizabeth Debicki, Cynthia Erivo, Colin Farrell, Brian Tyree Henry, Daniel Kaluuya, Jacki Weaver, Carrie Coon, Robert Duvall, Liam Neeson m.fl.
Land: UK, USA, 2018Medverkande: Viola Davis, Michelle Rodriguez, Elizabeth Debicki, Cynthia Erivo, Colin Farrell, Brian Tyree Henry, Daniel Kaluuya, Jacki Weaver, Carrie Coon, Robert Duvall, Liam Neeson m.fl.
Distribution: 20th Century Fox
"Our lives are in danger. Our husbands aren’t coming back. We’re on our own."
Tre rånare, Harry Rawlins, Terry Miller och Joe Perelli, dödas under ett beväpnat rån. Deras änkor
Dolly Rawlins (Ann Mitchell), Shirley Miller (Fiona Hendley) och Linda Perelli (Maureen O'Farrell) behöver pengar, mycket pengar, och det snabbt. Det nya kriminella gänget får Dolly som ny ledare och änkorna bestämmer sig för att göra den perfekta kuppen ... Den som Harry aldrig lyckades genomföra.
Ja, svårare än så är det inte att göra en grymt spännande TV-serie som lätt passerar Bechdel testet många gånger om.
Svårare än så var det inte att ge bra roller till en rad olika kvinnor med olika utseenden och olika åldrar. Ann Mitchell var över 60 och en rutinerad skådespelerska när hon plötsligt blev "känd över en natt".
Lynda La Plante skrev den hyllade TV-serien som fick två uppföljare (Widows 2 och She's Out), alla med Ann Mitchell i huvudrollen.
Sedan TV-premiären har serien gått i repris på ITV och kommit ut på DVD och många ungar har glatts åt denna mycket barnförbjudna och mycket spännande serie som har en mycket snygg twist på slutet.
Widows var också en favoritserie för Steve McQueen när han var barn. Alltså är det föga förvånande att han valt att göra Lynda La Plantes Widows som långfilm, i manussamarbete med deckardrottningen Gillian "Gone Girl" Flynn. Handlingen har flyttats från London till Chicago, men annars är det mesta sig likt.
Änkorna ska genomföra den ultimata kuppen, inte för att det är roligt (som till exempel i alla Ocean's filmerna) utan för att de måste, för att överleva. Ledaren för gänget är fortfarande en äldre kvinna. Hur ofta ser man bra huvudroller för äldre kvinnor på film och i TV-serier? Inte ofta. Coppola må ha skojat om att Gudfadern borde ha hetat Gudmodern, för det italienska matriarkatet är inte att leka med, men han gjorde aldrig Gudmodern trilogin.
En italiensk motsvarighet till Ann Mitchell skulle ha blivit en perfekt Gudmodern.
I den nya filmen Widows är huvudpersonen fortfarande en äldre kvinna. Viola Davis är liksom Ann Mitchell en skådespelerska som slagit igenom på bred front på äldre dagar. I filmen Widows spelar Viola Davis rollen som Veronica Rawlins, en pensionerad lärarinna som kanske eller kanske inte vet något om sin mans kriminella affärer. Ingen mindre än Liam Neeson intar rollen som Harry Rawlins.
När Harry Rawlins kupp går åt helvete (alla dör, eller det är i alla fall vad vi får tro) samlar Veronica Rawlins ihop en hög med sörjande, eller inte-så-sörjande, änkor för att genomföra den ultimata kuppen.
Rollerna spelas av Michelle Rodriguez (Linda), Elizabeth Debicki (Alice) och Cynthia Erivo (Belle). Sedan får man inte heller glömma bort Carrie Coon i rollen som Amanda.
Erivo är den enda britten i gänget, annars får vi se en australiensiska och ett par amerikaner. Men det är bra spridning på var skådespelarna kommer ifrån --- även de manliga. Britter, irländare, amerikaner ... och alla verkar vara fullt inriktade på att spela skjortan av varandra.
Steve McQueen är känd som en finkulturell regissör, hans förra film 12 Years as a Slave blev fullständigt nedlusad med priser, bland annat på Oscarsgalan, och de som gärna ser finkultur och populärkultur åtskilda av en vägg högre än den som skiljde Östberlin från Västberlin satte morgonkaffet i halsen när de fick höra rykten att McQueens nästa projekt skulle vara att filmatisera popkulturikonen Lynda La Plantes Widows.
En brittisk kulturskribent beskrev det som lika osannolikt som att få se Werner Herzog dyka upp i en actionrulle med Tom Cruise.
Saken är den att man aldrig glömmer den popkultur man växte upp med --- McQueen är inget undantag. Han älskade Widows som liten pilt och det syns i den här filmen --- han älskar storyn och spänningen och här ska ingenting förstöras med underliga finkulturella kameraåkningar eller märkliga klippningar. Spänningen och karaktärerna står fortfarande i centrum. Precis som i TV-serien. (Och Tom Cruise tittade förmodligen på Mission Impossible på TV när han var liten).
Det finns en scen där Alice ska köpa en flyktbil, som påminner så mycket om motsvarande scen i Steven Soderberghs Ocean's Eleven. Men med en markant skillnad. Att här står så otroligt mycket på spel! Här skojar man inte bort något av spänningen! Allt är på dödligt allvar --- mycket dödligt.
Trots att hela handlingen har flyttat till USA (som så mycket annat som filmatiseras) och trots att allt utspelar sig i nutid så får man ändå se en scen där en viktig ledtråd gömmer sig i ett tändsticksplån från ett inte-så-respektabelt tillhåll ... När såg man senast något sådant i en modern thriller?
Framför allt så är det skönt att inte sitta och titta på en massa blippande skärmar. Det här är en old school thriller. Och ett bra exempel på att populärkultur och finkultur kan vara samma sak. Underhållning förtjänar att man på fullt allvar lägger ribban högt, och att man inte slarvar bort spänningen med en massa trams och malplacerade skämt. Finkultur förtjänar optimal rörelse och ett dramatiskt narrativ --- precis som i de gamla klassikerna.
Dolly Rawlins (Ann Mitchell), Shirley Miller (Fiona Hendley) och Linda Perelli (Maureen O'Farrell) behöver pengar, mycket pengar, och det snabbt. Det nya kriminella gänget får Dolly som ny ledare och änkorna bestämmer sig för att göra den perfekta kuppen ... Den som Harry aldrig lyckades genomföra.
Ja, svårare än så är det inte att göra en grymt spännande TV-serie som lätt passerar Bechdel testet många gånger om.
Svårare än så var det inte att ge bra roller till en rad olika kvinnor med olika utseenden och olika åldrar. Ann Mitchell var över 60 och en rutinerad skådespelerska när hon plötsligt blev "känd över en natt".
Lynda La Plante skrev den hyllade TV-serien som fick två uppföljare (Widows 2 och She's Out), alla med Ann Mitchell i huvudrollen.
Sedan 1980, då Widows hade TV-premiär, har det kommit hela två (!) framgångsrika heist-filmer med kvinnor i huvudrollerna: Ocean's 8 och Widows - båda med biopremiär 2018. TV-serien Widows var banbrytande - och långt före sin tid - som så mycket popkultur.
Sedan TV-premiären har serien gått i repris på ITV och kommit ut på DVD och många ungar har glatts åt denna mycket barnförbjudna och mycket spännande serie som har en mycket snygg twist på slutet.
Widows var också en favoritserie för Steve McQueen när han var barn. Alltså är det föga förvånande att han valt att göra Lynda La Plantes Widows som långfilm, i manussamarbete med deckardrottningen Gillian "Gone Girl" Flynn. Handlingen har flyttats från London till Chicago, men annars är det mesta sig likt.
Änkorna ska genomföra den ultimata kuppen, inte för att det är roligt (som till exempel i alla Ocean's filmerna) utan för att de måste, för att överleva. Ledaren för gänget är fortfarande en äldre kvinna. Hur ofta ser man bra huvudroller för äldre kvinnor på film och i TV-serier? Inte ofta. Coppola må ha skojat om att Gudfadern borde ha hetat Gudmodern, för det italienska matriarkatet är inte att leka med, men han gjorde aldrig Gudmodern trilogin.
En italiensk motsvarighet till Ann Mitchell skulle ha blivit en perfekt Gudmodern.
 |
| Amerikanska Viola Davis och brittiska Cynthia Erivo i Widows (2018). |
I den nya filmen Widows är huvudpersonen fortfarande en äldre kvinna. Viola Davis är liksom Ann Mitchell en skådespelerska som slagit igenom på bred front på äldre dagar. I filmen Widows spelar Viola Davis rollen som Veronica Rawlins, en pensionerad lärarinna som kanske eller kanske inte vet något om sin mans kriminella affärer. Ingen mindre än Liam Neeson intar rollen som Harry Rawlins.
När Harry Rawlins kupp går åt helvete (alla dör, eller det är i alla fall vad vi får tro) samlar Veronica Rawlins ihop en hög med sörjande, eller inte-så-sörjande, änkor för att genomföra den ultimata kuppen.
Rollerna spelas av Michelle Rodriguez (Linda), Elizabeth Debicki (Alice) och Cynthia Erivo (Belle). Sedan får man inte heller glömma bort Carrie Coon i rollen som Amanda.
Erivo är den enda britten i gänget, annars får vi se en australiensiska och ett par amerikaner. Men det är bra spridning på var skådespelarna kommer ifrån --- även de manliga. Britter, irländare, amerikaner ... och alla verkar vara fullt inriktade på att spela skjortan av varandra.
Steve McQueen är känd som en finkulturell regissör, hans förra film 12 Years as a Slave blev fullständigt nedlusad med priser, bland annat på Oscarsgalan, och de som gärna ser finkultur och populärkultur åtskilda av en vägg högre än den som skiljde Östberlin från Västberlin satte morgonkaffet i halsen när de fick höra rykten att McQueens nästa projekt skulle vara att filmatisera popkulturikonen Lynda La Plantes Widows.
En brittisk kulturskribent beskrev det som lika osannolikt som att få se Werner Herzog dyka upp i en actionrulle med Tom Cruise.
Saken är den att man aldrig glömmer den popkultur man växte upp med --- McQueen är inget undantag. Han älskade Widows som liten pilt och det syns i den här filmen --- han älskar storyn och spänningen och här ska ingenting förstöras med underliga finkulturella kameraåkningar eller märkliga klippningar. Spänningen och karaktärerna står fortfarande i centrum. Precis som i TV-serien. (Och Tom Cruise tittade förmodligen på Mission Impossible på TV när han var liten).
Det finns en scen där Alice ska köpa en flyktbil, som påminner så mycket om motsvarande scen i Steven Soderberghs Ocean's Eleven. Men med en markant skillnad. Att här står så otroligt mycket på spel! Här skojar man inte bort något av spänningen! Allt är på dödligt allvar --- mycket dödligt.
Trots att hela handlingen har flyttat till USA (som så mycket annat som filmatiseras) och trots att allt utspelar sig i nutid så får man ändå se en scen där en viktig ledtråd gömmer sig i ett tändsticksplån från ett inte-så-respektabelt tillhåll ... När såg man senast något sådant i en modern thriller?
Framför allt så är det skönt att inte sitta och titta på en massa blippande skärmar. Det här är en old school thriller. Och ett bra exempel på att populärkultur och finkultur kan vara samma sak. Underhållning förtjänar att man på fullt allvar lägger ribban högt, och att man inte slarvar bort spänningen med en massa trams och malplacerade skämt. Finkultur förtjänar optimal rörelse och ett dramatiskt narrativ --- precis som i de gamla klassikerna.
I Widows är sammansmältningen är optimal.
Nu väntar vi bara på att få se Werner Herzog i nästa Mission Impossible film. Han har ju redan varit med i Jack Reacher.
Förresten: Alla inom finkulturen älskar Helen Mirren. Hon slog igenom på bred front i Lynda La Plantes TV-serie Prime Suspect. Man kan inte säga emot de högar av BAFTAs och EMMYs som delades ut till Helen Mirren och till Lynda La Plante och hela TV-serien: Populärkulturen är "det nya svarta". Populärkulturen är den nya finkulturen!
MISSA INTE! Biopremiär i Sverige 16 november: Widows!
TÄVLA och VINN! 5 biobiljetter lottas ut!
Maila till bokpanda@gmail.com före den 16 november
och märk mailet Widows!
Förresten: Alla inom finkulturen älskar Helen Mirren. Hon slog igenom på bred front i Lynda La Plantes TV-serie Prime Suspect. Man kan inte säga emot de högar av BAFTAs och EMMYs som delades ut till Helen Mirren och till Lynda La Plante och hela TV-serien: Populärkulturen är "det nya svarta". Populärkulturen är den nya finkulturen!
MISSA INTE! Biopremiär i Sverige 16 november: Widows!
TÄVLA och VINN! 5 biobiljetter lottas ut!
Maila till bokpanda@gmail.com före den 16 november
och märk mailet Widows!
BG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.