Clementine Churchill
- Ett politiskt geni, född i “fel” tid
Författare: Sonia Purnell
Clementine Churchill - En biografi
Översättning: Claes Göran Green
En fascinerande människa. Clementine Churchill. |
ISBN: 9789175453439
Historiska Media
När Winston Churchill belönades med ett Nobelpris var han, som så ofta, för upptagen för att komma till ceremonin och det var hans fru Clementine som åkte för att hämta priset. Hon charmade precis alla. Precis som vanligt. Som så många gånger under Winstons långa karriär fick publiken Clementine istället för Winston och publiken blev hänförd. Clementine blev speciellt populär i Amerika och god vän med Eleanor Roosevelt.
Winston Churchills främsta prestation
Winston Churchill hävdade själv att hans mest lysande prestation var att gifta sig med Clementine. Efter andra världskrigets slut fastslog han att hustrun hade gjort hans liv och hans arbete möjligt.
Mary Churchills berömda biografi
Winston Churchill är en av de personer i modern historia som genererar allra flest biografier. Hans fru Clementine Churchill hade ett minst lika spännande liv (och en ännu mer spännande och okonventionell barndom) och det här är den första biografin om Clementine Churchill sedan dottern Mary skrev sin berömda biografi. Mary hade fördelen att träffa alla hon skriver om i biografin, inklusive sina berömda föräldrar, Winston och Clementine. Nya biografier idag citerar ofta gamla artiklar, böcker, brev och uttalanden och man kommer längre och längre bort från ursprunget och källorna.
Det kan bara finnas en drottning
När det gäller andra världskriget och att hålla moralen uppe får Winston i biografier och historiska böcker sin beskärda del av beröm, men inte Clementine, fast de gjorde i stort sett samma jobb. Jag funderar på om det beror på den engelska drottningen. I efterhand har man skrivit mycket om kungahusets och drottningmoderns och den unga blivande drottningens insatser för att hålla moralen uppe. Det finns liksom bara plats för en drottning. Clementine Churchill, Storbritanniens “first lady” blir som en drottning till. Extremt elegant, vacker, smart och empatisk.
“First lady” utan pengar eller personal
Nu finns egentligen inte “first lady” som begrepp i Storbritannien. Det är den amerikanske presidenten som har en “first lady”. Premiärministerns fru har ingen officiell ställning, eller någon personal, eller någon budget - men ändå förväntas hon ständigt stå bakom sin make, ständigt vara snyggt klädd och välsminkad, ständigt vara den perfekta värdinnan och fixa middagar och bjudningar för alla kändisar och politiker och dignitärer som kan tänkas komma till 10 Downing Street. Inklusive amerikanerna, där “the first lady” har en hel stab av människor och massor av pengar till förfogande för att göra exakt samma sak. Cherie Blair (Tony Blairs fru) har officiellt uttalat sig om hur orättvist detta är. Både finansiellt och tidsmässigt. Clementine Churchill sa aldrig att det var orättvist, men det är mycket möjligt att hon tänkte det.
Levde luspanka på stor fot
Churchills var större delen av sitt liv luspanka. Winston spenderade alltid pengar han inte hade och det var upp till Clementine att trolla ekonomiskt och ständigt rädda familjen. Det var hon som var den ekonomiskt lagda.
En av de intressantaste perioderna av Clementines liv är under första världskriget när hon jobbar för kantinerna som ska ge fattiga arbetare mat. På den tiden var både Clementine och Winston liberaler och Clementine har angett den här tiden som den lyckligaste i sitt liv. Winston gick senare över till de konservativa.
Olika politiska agendor
Clementine förblev liberal, eller snarare gick ännu längre till vänster, medan Winston gick till höger, till Clementines stora sorg. Paret gled ifrån varandra politiskt, men utåt sett stöttade Clementine alltid sin make, kom med förslag, bedrev lobbyingverksamhet (innan ordet lobbying fanns), läste alla hans tal, strök i dem, kollade dem, korrigerade dem och kom med synpunkter på hur han skulle lägga in mer känsla. Clementine var van vid “vanligt folk” (hon var uppväxt bland vanligt folk) till skillnad från Winston, och hon hjälper honom oerhört mycket med hans folkliga framtoning.
En alternativ regering på Chartwell
En av de mest intressanta passagerna i boken handlar om Churchills hem Chartwell på 1930-talet. Churchill varnade för Hitler och hans agenda redan 1932 (de som säger “ingen visste” måste ha haft öronproppar, för Winston Churchill kunde vara väldigt högljudd, när han hade något viktigt att säga) och som alltid var det Clementine som blev värdinna och koordinator för den underrättelsetjänst som bedrevs från hemmet på Chartwell. Helt inofficiellt. Winston ansåg att om regeringen inte ville hålla koll på Hitler och hans hejdukar, fick de göra det privat. Många briljanta unga människor som såg upp till Churchills ställde upp och spionerade.
Ett oemotståndligt erbjudande
Ett av Winstons mest berömda tal är det där han säger att han inte har något mer att erbjuda folket än “blod, svett och tårar“. Han kunde tillagt - “och Clementine“. För Clementine är inte det sämsta att ha att erbjuda ett folk.
Clementine var hela sitt liv politiskt engagerad och hade ett lysande intellekt - men fick inte rösträtt förrän hon var trettio. Hade hon levat idag hade hon mycket väl kunnat vara president eller premiärminister.
Man skulle lite klichéartat kunna säga att Clementine var född i fel tid. Men med tanke på den skillnad hon gjorde för fattiga människor, speciellt under första världskriget i Storbritannien, och vilken positiv skillnad hon gjorde för Winston Churchills karriär, och till syvende och sist för utgången av hela andra världskriget, var hon precis rätt kvinna på rätt plats i helt rätt tid.
Belinda Graham
Historiska Media
När Winston Churchill belönades med ett Nobelpris var han, som så ofta, för upptagen för att komma till ceremonin och det var hans fru Clementine som åkte för att hämta priset. Hon charmade precis alla. Precis som vanligt. Som så många gånger under Winstons långa karriär fick publiken Clementine istället för Winston och publiken blev hänförd. Clementine blev speciellt populär i Amerika och god vän med Eleanor Roosevelt.
Winston Churchills främsta prestation
Winston Churchill hävdade själv att hans mest lysande prestation var att gifta sig med Clementine. Efter andra världskrigets slut fastslog han att hustrun hade gjort hans liv och hans arbete möjligt.
Mary Churchills berömda biografi
Winston Churchill är en av de personer i modern historia som genererar allra flest biografier. Hans fru Clementine Churchill hade ett minst lika spännande liv (och en ännu mer spännande och okonventionell barndom) och det här är den första biografin om Clementine Churchill sedan dottern Mary skrev sin berömda biografi. Mary hade fördelen att träffa alla hon skriver om i biografin, inklusive sina berömda föräldrar, Winston och Clementine. Nya biografier idag citerar ofta gamla artiklar, böcker, brev och uttalanden och man kommer längre och längre bort från ursprunget och källorna.
Det kan bara finnas en drottning
När det gäller andra världskriget och att hålla moralen uppe får Winston i biografier och historiska böcker sin beskärda del av beröm, men inte Clementine, fast de gjorde i stort sett samma jobb. Jag funderar på om det beror på den engelska drottningen. I efterhand har man skrivit mycket om kungahusets och drottningmoderns och den unga blivande drottningens insatser för att hålla moralen uppe. Det finns liksom bara plats för en drottning. Clementine Churchill, Storbritanniens “first lady” blir som en drottning till. Extremt elegant, vacker, smart och empatisk.
“First lady” utan pengar eller personal
Nu finns egentligen inte “first lady” som begrepp i Storbritannien. Det är den amerikanske presidenten som har en “first lady”. Premiärministerns fru har ingen officiell ställning, eller någon personal, eller någon budget - men ändå förväntas hon ständigt stå bakom sin make, ständigt vara snyggt klädd och välsminkad, ständigt vara den perfekta värdinnan och fixa middagar och bjudningar för alla kändisar och politiker och dignitärer som kan tänkas komma till 10 Downing Street. Inklusive amerikanerna, där “the first lady” har en hel stab av människor och massor av pengar till förfogande för att göra exakt samma sak. Cherie Blair (Tony Blairs fru) har officiellt uttalat sig om hur orättvist detta är. Både finansiellt och tidsmässigt. Clementine Churchill sa aldrig att det var orättvist, men det är mycket möjligt att hon tänkte det.
Levde luspanka på stor fot
Churchills var större delen av sitt liv luspanka. Winston spenderade alltid pengar han inte hade och det var upp till Clementine att trolla ekonomiskt och ständigt rädda familjen. Det var hon som var den ekonomiskt lagda.
En av de intressantaste perioderna av Clementines liv är under första världskriget när hon jobbar för kantinerna som ska ge fattiga arbetare mat. På den tiden var både Clementine och Winston liberaler och Clementine har angett den här tiden som den lyckligaste i sitt liv. Winston gick senare över till de konservativa.
Olika politiska agendor
Clementine förblev liberal, eller snarare gick ännu längre till vänster, medan Winston gick till höger, till Clementines stora sorg. Paret gled ifrån varandra politiskt, men utåt sett stöttade Clementine alltid sin make, kom med förslag, bedrev lobbyingverksamhet (innan ordet lobbying fanns), läste alla hans tal, strök i dem, kollade dem, korrigerade dem och kom med synpunkter på hur han skulle lägga in mer känsla. Clementine var van vid “vanligt folk” (hon var uppväxt bland vanligt folk) till skillnad från Winston, och hon hjälper honom oerhört mycket med hans folkliga framtoning.
En alternativ regering på Chartwell
En av de mest intressanta passagerna i boken handlar om Churchills hem Chartwell på 1930-talet. Churchill varnade för Hitler och hans agenda redan 1932 (de som säger “ingen visste” måste ha haft öronproppar, för Winston Churchill kunde vara väldigt högljudd, när han hade något viktigt att säga) och som alltid var det Clementine som blev värdinna och koordinator för den underrättelsetjänst som bedrevs från hemmet på Chartwell. Helt inofficiellt. Winston ansåg att om regeringen inte ville hålla koll på Hitler och hans hejdukar, fick de göra det privat. Många briljanta unga människor som såg upp till Churchills ställde upp och spionerade.
Ett oemotståndligt erbjudande
Ett av Winstons mest berömda tal är det där han säger att han inte har något mer att erbjuda folket än “blod, svett och tårar“. Han kunde tillagt - “och Clementine“. För Clementine är inte det sämsta att ha att erbjuda ett folk.
Clementine var hela sitt liv politiskt engagerad och hade ett lysande intellekt - men fick inte rösträtt förrän hon var trettio. Hade hon levat idag hade hon mycket väl kunnat vara president eller premiärminister.
Man skulle lite klichéartat kunna säga att Clementine var född i fel tid. Men med tanke på den skillnad hon gjorde för fattiga människor, speciellt under första världskriget i Storbritannien, och vilken positiv skillnad hon gjorde för Winston Churchills karriär, och till syvende och sist för utgången av hela andra världskriget, var hon precis rätt kvinna på rätt plats i helt rätt tid.
Belinda Graham
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.