: Harriet Andersson, Anita Björk, Birger Malmsten, Sif Ruud, Inga Landgré, Cécile Ossbahr, Inger Juel, Gunnel Broström, Ulf Palme, Stig Olin, Erik Strandmark, Åke Fridell, Lena Nyman m.fl.
Distribution: Studio S Entertainment
En av Sveriges främsta exportvaror idag är deckare. Swedish noir, Lisbeth Salander, Sandhamn, Fjällbacka ... Men hur började det svenska deckarundret? Inom filmvärlden började det redan under stumfilmernas tid. Deckare lockade publik till biograferna.
Det är dock en film från 1933, Tystnadens hus, som fått den tveksamma benämningen "den första deckaren". En svensk-finsk dramafilm som varken blev någon stor kritiker- eller publiksuccé. Filmen är löst baserad på Øvre Richter Frichs roman Fredag den 13de som utgavs 1933 och filmen räknas som ett av de största fiaskona i svensk filmhistoria.
Deckarfans blev dock inte avskräckta för gott ...
1940-och 50-talen förde med sig en bred våg av framgångsrika deckare, både när det gäller bästsäljande böcker och filmsuccéer. Dessutom var radiodeckare populära.
Stieg Trenter, Maria Lang, Kerstin Ekman, Folke Mellvig och
Vic Suneson är namnkunniga deckarförfattare som även skrivit filmmanus och/eller fått sina romaner filmatiserade.
Damen i svart
För den som vill göra en djupdykning inom det svenska deckarundret rekommenderas att ladda upp med
Den stora deckarboxen och uppföljaren
Den stora deckarboxen Volym 2 och även - icke att förglömma -
Hillmandeckarna av Folke Mellvig som fått en alldeles egen box. Den första filmen,
Damen i svart (1958), är stilbildande inom thrillergenren och fotot av Sven Nykvist är fortfarande något av det snyggaste som svensk film har åstadkommit. Anita Björk är magnifik i en av huvudrollerna. Hon specialiserade sig på roller som framgångsrika kvinnor med egen karriär - ofta inom modeindustrin - och hennes karaktärer är som en stilstudie av tidens mest exklusiva modetrender.
Spöken och mord går igen ...
I
Den stora deckarboxen Volym 2 ingår filmpärlan
Moln över Hellesta (1956), en av de mest kända klassiska deckarna från 1900-talet. Många har hört talas om
Hellesta-sviten av Margit Söderholm men
Moln över Hellesta är en fristående historia, som utspelar sig på 1950-talet istället för på 1800-talet. Anita Björk spelar huvudrollen som Margareta Snellman, en direktris för ett framgångsrikt modeimperium i Stockholm. Margareta ska gifta sig med en rik greve, arvtagaren till Hellesta. Men det är något skumt med hela hans familj och sättet på vilket hans förra fästmö dog ... Margareta börjar nysta i det förflutna och kommer fram till att den unga fästmön var livrädd och att allt det som hände henne nu verkar upprepa sig ...
"Strunta i karln och kom hem!"
"Strunta i karln och kom hem!" säger Ulla Forsberg, en tuff affärskollega och kompanjon i Stockholm (spelad av Sif Ruud). Och det är inte utan att man håller med henne. Men Margareta är en hjältinna av det tuffare slaget och bestämmer sig helt sonika för att lösa mysteriet med vad som hände med hennes olycksaliga föregångare på Hellesta.
Moln över Hellesta har subtila drag av Daphne Du Mauriers
Rebecca (filmad av Hitchcock) fast det utvecklar sig till en helt annan historia, och istället för att göra huvudrollen till en ung, fattig, föräldralös och totalt vettskrämd flicka går huvudrollen här till en mogen, smart och beslutsam ung kvinna med skinn på näsan --- och dessutom har hon egen karriär och eget kapital på banken.
I en av birollerna syns "teskedsgumman" Birgitta Andersson och greve Carl Anckarberg spelas av Ingmar Bergman favoriten Birger Malmsten.
Stark och smart föregångare
Filmen
Moln över Hellesta är inspelad på godset Danbyholm utanför Katrineholm, där påfåglarna (och deras spöklika skrik) bidrog till en hel del problem - liksom att hela innertaket på godset föll ner under filmningen. Stuckaturen tålde inte de heta filmlamporna. Filmen hade premiär på biografen Grand i Stockholm den 24 november 1956.
Moln över Hellesta är på alla sätt och vis en mycket lyckad herrgårdsdeckare och framför allt kan man avnjuta mycket lyckade rollprestationer av Anita Björk och Sif Ruud som gör filmen spännande och sevärd. Margareta är en stark och smart föregående till alla dagens kvinnliga deckare och mysterielösare.
Med en get som arvtagare
Moln över Hellesta är en av de bästa filmerna i den klassiska deckarfilmsamlingen volym 1 och 2 - regissören Rolf Husberg har letat upp de vackraste miljöerna och många av de bästa skådespelarna från 1950-talet. Husberg var av de mest framgångsrika och omtyckta regissörerna i svensk filmhistoria. Han är även känd som den regissör som först av alla tog sig an Astrid Lindgrens verk och gjorde filmsuccéer av dem. Husberg har även regisserat den film som är känd som Sveriges första barnfilm,
Barnen från Frostmofjället. Priset
Gullspira (som delas ut under Guldbagge galan) har fått sitt namn från geten i den filmen. Husbergs
Mästerdetekiven Blomkvist (baserad på Astrid Lindgrens bok) är givetvis den första filmatiserade barndeckaren - en föregångare till dagens alla LasseMajor och andra små deckare som syns på film.
Jazzmusikal, cirkusdeckare och screwballkomedi
Den ovanligaste deckarfilmen i samlingen måste vara
Kvinnan som försvann (1949) i regi av Anders Ångström och efter ett manus av Pär Rådström. Svend Asmussen och hans sextett,
Sven Arefeldt, Yngve Stoors orkester och vokaltrion Harmony Sisters finns bland de artister som medverkar i filmen.
Filmen lanserades inte bara som deckare och thriller utan som jazzfilm, och filmen är faktiskt mer en musikfilm än en deckare. Men man har inte nöjt sig med det - man har även lagt till genren screwballkomedi à la Frank Capras
It Happened One Night. Dessutom har man inkluderat dödligt farliga cirkusnummer och handgemäng på en teater med rep och ridåer och luckor, som i en klassisk Hitchcock-thriller-upplösning.
Grundhandlingen är i och för sig enkel, och påminner om dagens
Oceans 8, om försäkringsagenten (James Cordens karaktär) hade fått huvudrollen.
Kvinnan som försvann handlar om juvelsmuggling och en stor juvelstöld i England --- men hur smugglas stöldgodset till Sverige?
Sångfågel med dyrbara fjädrar
En nitisk försäkringsagent (Carl Henrik "Kenne" Fant) har fått ett hett tips - mot löftet om att den som kommer med tipset ska få en fet belöning från försäkringsbolaget. Men innan han hinner prata med tipsaren blir denne mördad ... Precis när han ska hålla auditions för att värva nya balettflickor till cirkusen. I tumultet försvinner en vacker kvinna i leopardpäls (spelad av Inger Juel) --- titelns
Kvinnan som försvann.
Försäkringsagenten försöker lista ut sanningen och få tillbaka juvelerna, innan fler personer blir mördade --- och innan polisen hinner lägga sig i. Sakerna blir inte mindre komplicerade av att han förälskar sig i Inger Juels tjusiga karaktär, en berömd sångerska som turnerar internationellt och som visar sig ha väldigt dyrbara saker sydda som dekorationer på sin klänning ...
Avbrott för jazznummer
Det unika med filmen är att varje gång någon misstänkt ska intervjuas, eller det ska bli ett mordattentat, eller mördaren ska avslöjas, så gör man ett avbrott för ett jazznummer. Det är som strategiskt utplacerade reklampauser med jazz. Det är onekligen en märklig kontrast till deckardramat, men jazzfantaster kan roa sig med att spana efter många av Sveriges gamla jazzlegendarer, som på den här tiden var unga jazzfantaster som verkar tycka att det är roligt att spela utfyllnad i en musikalisk deckare.
Per Pär Rådström som stod för manuset (detta var hans enda filmmanus) hade vid 23 års ålder romandebuterat, slagit igenom som framstående jazzskribent för Expressen och blivit manager för Expressens elitorkester.
Improviserad jamsession och halsbrytande cirkuskonster
Dåtidens svenska jazzelit medverkar i en improviserad jamsession mitt i filmen - liksom den amerikanske tenorsaxofonisten Vernon Story. Musik- och shownummerna är helt klart inspirerade av storstilad amerikansk showfilm.
Dessutom får man se ett halsbrytande nummer av svajmastartisten Felix Alvo, som här gör ett av sina få filmframträdanden - tre år efter succén med
Kvinnan som försvann bildade han
Knäppup AB tillsammans med Povel Ramel, vilket förändrade den svenska revyscenen för alltid.
Deckare och musikal är än så länge en relativt ovanlig kombination av genrer.
Det finns däremot fler kopplingar mellan deckare- och musikvärlden. Deckare brukar räknas till populärkultur och opera till finkultur - men Göran Gentele rörde sig lika bekvämt inom båda världar.
Brottstycken av Genteles framgångar
Göran Gentele är den mest framgångsrika operadirektör som Sverige någonsin haft - 1972 utsågs han till chef för Metropolitan i New York, operavärldens mest prestigefulla chefsposition, men han omkom i en bilolycka på Sardinien tillsammans med sina två små döttrar innan han hann tillträda.
Gentele var också regissör på Dramaten och Kungliga Teatern i Stockholm. Han blev chef för Kungliga Teatern 1963 och iscensatte 24 operor och två operetter. Det var en gyllene tid för svensk opera och under denna blev Birgit Nilsson en världsstjärna. Göran Gentele regisserade också deckaren
Brott i sol (1946) av Staffan Tjerneld på Dramaten - och ett år senare stod han för manus och regi av filmatiseringen av dramat (där man lade till en viktig karaktär) - en filmatisering, som blev både hyllad och framgångsrik. Samma år kom dramat också ut i bokform.
En berättare som inte är att lita på
Brott i sol (1947) är filmad i sann suggestiv Hitchcock-stil som påminner om klassikern
Spellbound (1945). Huvudpersonen Harry Werner är en "unreliable narrator" i bästa klass, som till och med överträffar moderna sådana i succéer som
Gone Girl,
Kvinnan på tåget och
Earthquake Bird. Harry är på jakt efter en mördare ... men samtidigt är det inte alls otänkbart att Harry själv är mördaren, eftersom han har minnesluckor och lider av blackouts. Musiken blir nyckeln till att låsa upp vissa minnen ...
Spellbound vid pianot
Huvudpersonen och filmens berättare spelas av Birger Malmsten, som gör det mesta av rollens passioner och lidanden. Få skådespelare kan lida så snyggt som Birger Malmsten - något som både Hasse Ekman och Ingmar Bergman har utnyttjat. Dessutom har Malmsten drag av Hitchcock-veteranen Gregory Peck, vilket stärker illusionen att detta är en svensk
Spellbound som vi ser.
Harry återvänder till sin villa efter en lång vistelse i Italien. När hans trädgårdsmästare vill gräva upp en gran på tomten som inte vill ta sig så hittar han resterna av en man som försvann för sex år sedan ...
I flashbacks får vi följa minnen från den ödesdigra kvällen och Harry förstår att han måste gå till botten med mysteriet för att kunna gå vidare och se framåt ...
Gunnel Broström, Margareta Fahlén, Ulf Palme, Jan Molander och Curt Masreliez spelar kvällens inbjudna festdeltagare - och alla kommer inte att överleva kvällen.
Journalisten och deckarförfattaren Loulou Forsell har samarbetat med Gentele om manuset.
Journalist och deckare - och deckarförfattare
Journalistbakgrund hade även Anders Jonason som ligger bakom succén
Mord lilla vän (1955). Bokförlagan heter
Mord med mera och utkom 1953. Den belönades med Svenska Detektivromanspriset samma år. Handlingen är inspelad på plats i både i Stockholm och Paris och man har använt Expressens redaktion för att filma redaktionsscenerna.
Den ständigt äppelmumsande reportern Dick Mattsson på Kvällsbladet får nys om en potentiell skandal ... och får i uppdrag att forska i sällskapet "Sjöbjörnarna" och dess förehavanden. En av medlemmarna, Lasse, dog i en båtolycka efter sällskapets midsommarfirande i skärgården, och innan Dick hunnit följa upp sin första ledtråd, Maria Waern, hittas även hon död ...
Enligt Anna Jansson är det en ren slump att hennes hjälte Maria Wern (spelad av Eva Röse på film) har samma namn som ett av offren i
Mord lilla vän.
Favorit hos Bergman och Poppe
Inga Landgré innehar den största kvinnliga rollen i
Mord lilla vän. Hjälpare, dam i nöd eller femme fatale? Vad vet hon egentligen om Sjöbjörnarna? Inga Landgré är känd både från Ingmar Bergman filmer och Nils Poppes klassiska biosuccéer - Inga Landgré var också Nils Poppes första hustru.
Stig Olin har skrivit manus (efter bokförlagan) och regisserat och lagt rabarber på huvudrollen som den äppelmumsande detektiven. Går talang i arv? Stig Olins dotter Lena Olin är idag en stor filmstjärna och gift med regissören Lasse Hallström.
I övriga roller i filmen
Mord lilla vän syns Gösta Cederlund, Peter Lindgren, Torsten Lilliecrona, Ingvar Kjellson, Curt Masreliéz, Mimi Pollak , Hans Strååt , Inga Gill , Bengt Eklund, Nils Kihlberg , Ulf Johanson, Manne Grünberger, Helge Hagerman och Sven-Eric Gamble. De flesta i rollerna som misstänka Sjöbjörnar eller som mer eller mindre pålitliga vittnen.
En par av dramats misstänkta är numera kända som omtyckta inventarier i den gamla TV-serien
Saltkråkan.
Lena Nymans deckardebut
Omtyckt är bara förnamnet när det gäller Lena Nyman. Hennes filmdebut skedde som elvaåring i deckaren
Farligt löfte (1955) i regi av Håkan Bergström och efter ett manus av Torsten Scheutz. Handlingen utspelar sig i ett hyreshus. Nyman spelar ett ungt vittne till mord. Mordoffret är en av grannarna och mördaren är en annan granne.
Filmens åskådare får direkt veta vem som mördat vem, frågan är nu bara om mördaren även kommer att tysta den lilla flickan för gott? Hon blir lovad en cykel om hon lovar att hålla tyst om mordet, men mördaren har så klart inte tänkt låta den lilla flickan leva - vare sig med eller utan cykel. På så sätt ligger åskådaren hela tiden före i filmens handling - här finns inga twists eller avslöjanden eller överraskande vändningar.
Osannolik psykologi
Det är ganska svårsmält att ett barn i skolåldern är så korkad att hon inte begriper att den skumma gubben är skum - inte ens när han försöker dränka henne och strypa henne. Huvudpersonen ska föreställa ett vanligt barn, inte en karikatyr av någon som är totalt tappad bakom en vagn. Barn har ofta bra instinkter. Ett decennium tidigare hade Rolf Husberg framställt barn i ungefär samma ålder som smarta och drivna och pålitliga - dels i
Barnen på Frostmofjället, dels i
Mästerdetektiven Blomkvist. Men även en märklig och ganska konstig film kan tydligen bli en språngbräda för en framgångsrik karriär - i alla fall för Lena Nyman. I övriga roller syns Bengt Blomgren, Ulla Holmberg, Inger Juel, Herman Ahlsell, Birgitta Valberg, Guje Lagerwall och Hanny Schedin.
Stockholms tunnelbana gör deckardebut
Värt att notera är de för tiden ovanliga miljöerna i filmen. Mordet sker i ett vanligt hyreshus och för första gången i svensk film använder man sig av Stockholms tunnelbana för att dramatisera handlingen. Finalen sker på ett hustak i Vällingby, som på den tiden var en symbol för det moderna folkhems-Sverige. Filmmakarna har försökt att få till en egen svensk socialrealistisk efterkrigston - för att skapa en typ av svensk deckare som inte liknar de engelskspråkiga - men klippningen, scenerna och skrämseleffekterna ser helt och hållet ut som något som Hitchcock kunde ha gjort på en av sina sämsta dagar.
Publikens dom var hård - och konkurrensen ännu hårdare
Kritikernas dom var hård - de konstaterade att regissören absolut inte är någon Hitchcock - och publikens dom var ännu hårdare. Vid det här laget hade Hillmandeckarna blivit populära, först på radio och sedermera på bio, och de blev enormt älskade och framgångsrika. Det var nu som deckarfilmen blev populär på riktigt - med vackra, tjusiga miljöer och med ett sympatiskt deckarpar i huvudrollerna. Morden må ske på lyxiga varuhus eller anrika herrgårdar där det spökar, men fallen diskuteras av man och hustru över köksbänken. Personkemin mellan Karl-Arne Holmsten och Annalisa Ericson bidrog till succén - liksom Folke Mellvigs kluriga intriger.
Harriet Anderssons mest sågade film
Kvinna i leopard (1958), med manus och regi av Jan Molander, är ytterligare en märklig deckare med osannolik psykologi. Även här vet man direkt vem som är mördare och vem som är offer. Den vackra Marianne - kvinnan i leopardpälsen - är gift med den gamle rike Arvid, och hon har lätt för att attrahera yngre och mer spännande älskare. Hennes plan är att döda Arvid och ärva alla pengarna själv och fortsätta sitt lättsinniga liv med unga älskare och fina pälsar ...
Harriet Andersson sågade filmen när hon tillsammans med författaren Jan Lumholdt lanserade sin biografi på Bokmässan i Göteborg 2006 (filmen är även sågad i själva boken) - och hennes karaktär Marianne flamsar omkring i negligéer under stora delar av filmen och är allmänt opraktiskt klädd för att vara en kalkylerande mördare som ska tjäna storkovan på ett testamente. Dessutom beställer hon sin sorgdräkt en dag för tidigt.
En drift med thrillergenren
Hela filmen ser ut som (och låter som) en drift med thrillergenren, med spring i dörrar, tassande steg, krossat glas och blixtnedslag och åskdunder.
Förutom Harriet Andersson syns Renée Björling, Ulf Palme, Erik Strandmark och Curt Masreliez i de större rollerna.
Det här blev Jan Molanders första och enda film som ensam manusförfattare och regissör. Filmen blev en total flopp. Molander hade bättre tur som skådespelare - han medverkar bland annat som mordmisstänkt i den hyllade
Brott i sol i denna deckarsamling, och han är även känd som Lilla Fridolfs chef.
Likriktning av deckargenren
Vad hände efter 1950-talet? 1965 kom den första Beck-deckaren i bokform och så småningom kom den första Beck-filmen,
Mannen på taket (1976) i regi av Bo Widerberg. Filmen hyllades som något "nytt" inom svensk thrillerhistoria - en svensk
French Connection. Men därefter har svensk film fått dras med en hel rad Beck-deckare och deckare som liknar Beck-deckarna. Deckargenren har på film blivit mer och mer likriktad och färglös. Från att ha varit en genre som omfamnade allt från jazzmusikal till herrgårdsspökerier, psykologiska thrillers och svenska små landsortsdramer, har mycket av mångfalden försvunnit. Till och med den fåniga
Kvinna i leopard var lite rolig på sitt eget osannolika och tramsiga sätt.
Herrgårdsmysterier och juvelstölder - dags för comeback?
I och med
Män som hatar kvinnor gjorde herrgårdsmysteriet storstilad comeback, och sedan dess har åtminstone deckare i bokform friskt blandat genrer - deckare korsas ofta med romance eller med thrillers, fantasy och skräck. Utseendet och formen på svenska deckare på film har däremot i mångt och mycket stagnerat. Ständigt samma kontor, samma korridorer, samma bilar, samma dialoger, samma kaffemuggar ...
Men vem vet, kanske framtiden kommer att bjuda på musikaler med smugglade juveler och mordförsök ännu en gång och mer färgstarka personer och miljöer.
Fredagen den 13de behöver dock inte göra sig besvär att dyka upp med fler uppföljare ...
BG
Turing's rebuilt bombe machine, called Christopher in the film, on display at Bletchley Park Museum
