Den blå hertiginnan

Melusinas arvtagerska

Kvinnor med talanger Philippa Gregory
Den blå hertiginnan
Översättning: Maria Sundberg
Originalets titel: The Lady of the Rivers
Damm

Mycket som idag ses som fantasy var helt “normalt” under en helt annan epok i historien. Den blå hertiginnan utspelar sig under en tid då häxor inte bara var något som fanns i fantasy romaner - man kunde faktiskt bli bränd på bål för häxeri. Författaren Philippa Gregory är mest känd för Den andra systern Boleyn, boken som även blivit storfilm, med Natalie Portman som Anne Boleyn, och Scarlett Johansen som hennes relativt okända syster. Den blå hertiginnan utspelar sig något tidigare (1400-tal istället för 1500-tal) och huvudpersonen Jacquetta Saint-Pol framställs som kvinnan som säkrade tronen för de vita rosorna av York.
Jacquetta blev så småningom mormor till Elizabeth of York, som gifte sig med Henry VII. Vilket innebär att även dagens regent i Storbritannien, Elizabeth II, och sju andra ledande monarker i Europa, har Jacquetta som anmoder.
I boken Den blå Hertiginnan förklaras det att Jacquetta Saint-Pol härstammar från vattengudinnan Melusina. I alla fall enligt legenden. Därifrån har hon fått sin gåva: hon är synsk. Detta under en tid när häxeri är belagt med dödsstraff. Men att häxeri är olagligt innebär inte att det inte är eftertraktat - många vill ha en synsk kvinna på sin sida, för att se in i framtiden och kunna granska motståndarens drag och se vad egna beslut kan ha för konsekvenser. Jacquetta gifter sig in i hovets innersta cirklar och blir en favorit hos drottningen. Det borde väl innebära trygghet, eller är det tvärtom så att Jacquetta gått rakt in i det rojalistiska lejonets kula?

Philippa Gregory är doktor i engelsk litteratur, förutom bästsäljande författare, och hennes skildringar av ett svunnet England är både övertygande och detaljrika. Hon är känd för att hon skildrar Englands historia genom dess kvinnor. Den blå hertiginnan är den sista delen i trilogin om rosornas krig, men den går att läsa fristående.
Det intressanta är att Philippa Gregory skildrar förhållanden och villkor som relativt jämställda, i alla fall i de övre samhällsskikten. Kvinnor med talanger och bildning är värda att respekteras och att lyssnas på och Jacquetta är en sådan karaktär.
Vare sig det gäller historia, ruggiga spådomar eller absurda saker som händer i vardagen är det helt fantastiskt att kunna flyga in en annan värld ett slag.

Belinda Graham