Gregor - Krigarens död

Finns det ett öde värre än döden, för barn i krig?

Gregor and the Code of ClawSuzanne Collins
Gregor - Krigarens död
Serie: Krönikan om Underjord, del 5
Översättning: Lottie Eriksson
Bonnier Carlsen

Lagom till sommarlovet kommer den sista delen, del fem i serien, om Gregor i Underjord.
Författaren Suzanne Collins är mest känd för den enorma succétrilogin Hungerspelen, med tonårshjältinnan Katniss Everdeen i huvudrollen. Böckerna om Gregor är avsedda för en yngre publik, men det är inga småbarnsböcker - 429 sidor utan bilder tar sin tid att ta sig igenom.
Det vore lätt att jämföra Gregor böckerna med Hungerspelen böckerna, men Gregor böckerna har mer gemensamt med Harry Potter och andra brittiska fantasy böcker (Alice i Underlandet, Guldkompassen) än med den rådande amerikanska tonårsdystopitrenden.
Liksom Harry Potter har nämligen Gregor en profetia hängande över sig. Liksom Harry Potter är Gregor förutbestämd för att rädda världen --- i detta fall världen Underjord. Liksom Harry Potter har Gregor en nemesis - Gregors Lord Voldemort heter Bane och är en riktig råtta. Bokstavligt talat. Ska Bane bli Gregors baneman?

Gregors vänner i Underjord försöker hindra Gregor från att läsa den sista profetian, och snart förstår Gregor varför. Han hittar den i alla fall och i den står det att krigaren ska dö. Och det är ju Gregor som är krigaren. Eller?
Har Suzanne Collins hittat på något smart sätt runt profetian så att Gregor äntligen kan komma hem igen och ändå rädda Underjord?
En råttarmé marscherar mot Regalia och Gregor måste slåss för sina vänner och för sin familj --- men han måste också knäcka en kod, hitta en mystisk prinsessa och få kontroll över sin mörka sida.
Sedan är det bara att besegra den ondskefullt galne Bane, en gång för alla.
Utan att gå in för mycket på “spoiler-varning” området --- Suzanne Collins lyckas knyta ihop alla trådar och lösa allt med profetian på ett snyggt sätt, utan att schablonmässigt offra Gregor. Slutet är faktiskt ännu sorgligare --- Gregor kommer “hem” igen, till ett vanligt Amerika ovan jord, och passar helt enkelt inte in och han längtar tillbaka till Underjord. Där han var någon och där han hade vänner. I den vanliga världen i Amerika har Gregor missat massor av skola, han ligger efter med allt, han har inga vänner, han är inte betydelsefull, han är bara en krigsskadad unge som drömmer mardrömmar och som inte känner sig hemma någonstans. På något sätt får det en att tänka på alla barn som faktiskt används i krig och som skadas för livet. När kriget är över är det inte bara att vrida på en spak och bli “normal” igen och återgå till “normalt” liv.

Belinda Graham