 |
| Annika Bengtzon undersöker mysterier i Luleå i Den röda vargen. |
Annika Bengtzon är en fiktiv figur i en serie romaner av författarinnan Liza Marklund.
Annika Bengtzon som arbetar som journalist på Kvällspressen som figurerar i romanerna Sprängaren, Studio sex, Paradiset, Prime time, Den röda vargen, Nobels testamente, Livstid, En plats i solen och Du gamla du fria har uppenbara likheter med författarinnan. På omslagen är det Liza Marklund själv som figurerar. Bengtzon förekommer också kort i Jan Guillous bok Fienden inom oss, som är utgiven på Marklunds och Guillous förlag Piratförlaget.
Journalisten Annika Bengtzon, som kommer från Hälleforsnäs i Södermanlandmen nu bor på Kungsholmen i Stockholm, är en typisk kvinna mitt i karriären, som jonglerar man och barn samtidigt med känslorna inför de tuffa kollegorna på Kvällspressen. Hon jobbar som kriminalreporter och lyckas därför snubbla in i den ena farliga situationen efter den andra.
I boken Studio sex får man läsa i hennes dagbok hur hon blivit misshandlad av sin förste man, så illa att hon tvingades döda honom i självförsvar.
Bokserien om journalisten Annika Bengtzon är inte skriven i samma tidsmässiga ordning som händelserna utspelas i Annikas liv. Vill man läsa dem i kronologisk ordning gäller följande:
Studio sex (1999) - som utspelar sig åtta år före Sprängaren.
Paradiset (2000) - en direkt fortsättning på Studio sex.
Prime time (2002) - tidsmässigt mellan Paradiset och Sprängaren.
Sprängaren (1998)
Den röda vargen (2003) - en fristående roman som tar vid där Sprängaren slutade.
Nobels testamente (2006) - fristående fortsättning på Den röda vargen.
Livstid (2007) - en direkt fortsättning på Nobels testamente.
En plats i solen (2008) - en fortsättning på Livstid.
Du gamla du fria (2011) - en fortsättning på En plats i solen.
Lyckliga gatan (2013) - en fortsättning på Du gamla du fria.
Järnblod (2015) - en fortsättning på Lyckliga gatan.
Filmserien med Malin Crépin som Annika Bengtzon
Peter Flinth regisserar den första, sen regisserar Agneta Fagerström-Olsson de tre nästkommande filmerna. Sen gör Ulf Kvensler "Livstid" och så avslutar vi med Flinth igen, med "En plats i solen".
Vad skiljer filmerna åt?
- Det är tre olika regissörer som har satt sin prägel på sina filmer. Sen är vissa element samma, som redaktionen och hemmet. Men det är sex olika böcker, som också inom sin genre har olika toner. Så jag tror att vi har gjort sex ganska olika filmer. Fast jag har ju inte sett alla än… (skratt)
Hur utvecklas Annika i filmerna?
- Dels har hon en privat händelsekurva i familjelivet, i relationen med sin man. Hon gifter sig, skiljer sig och så vidare. Sen är det ju olika mord i varje film också som hon måste ta itu med. Hon börjar rätt så stadigt i sitt förhållande, det rasslar till och sen slutar hon ändå starkt…
Du lyckas bli inblandad i mycket mordhistorier. Ett farligt liv.
- Haha, ja. Det är helt fantastiskt.
Kommer det bli lika mycket fokus på redaktionen?
- Ja, det har varit ungefär en veckas inspelning per film på redaktionen. Hon är kvällstidningsreporter så hennes yrke är basen. Sen driver hon sina egna linjer i varje film. Hon fogar sig liksom inte i det redaktionella arbetet.
Filmserien utspelar sig inte i samma ordning som romanserien. I den nya filmserien med Malin Crépin som Annika Bengtzon inleds allt med Nobels testamente. I två äldre filmer, Sprängaren och Paradiset i regi av Colin Nutley spelades Annika Bengtzon av Nutleys fru Helena Bergström. När man ser Nobels testamente verkar dock detta vara Annika Bengtzons introduktion - hennes första stora fall och alla personer introduceras för första gången, både familjen och alla kollegor på tidningsredaktionen. Det roligaste med Annika Bengtzon filmerna är faktiskt porträttet av hur en tidningsredaktion jobbar.
Nobels testamente hade biopremiär den 2 mars 2012.[1] Filmen släpptes på DVD och Blu-ray den 20 juni 2012.
 |
| Malin Crépin som Annika Bengtzon på Nobelfesten i Nobels testamente. |
Handling:
Annika Bengtzon befinner sig på Nobelfesten i Stadshuset i Stockholm. En oinbjuden gäst skjuter en av nobelpristagarna och Nobelkommitténs ordförande Caroline von Behring och försvinner sedan spårlöst. Annika Bengtzon dras in i dramat – som vittne.
Det verkar vara väldigt lätt att ta sig in på Nobelfesten - det räcker att ha en fin klänning, så är saken bäst! Kvinnan i guldklänningen är dock en kontraktsmördare, av CIA kallad Kitten (eftersom hon har guldfärgade ögon) och det är Annika Bengtzons signalement som leder dem rätt. Nobels testamente är en av de mer långsökta Annika Bengtzon intrigerna - varför skulle folk i Nobelkommitén vilja mörda varandra med hjälp av en hyrd kontraktsmördare? har de inte nog av intriger ändå? Dessutom: om du vore en känd kontraktsmördare med guldfärgade ögon, skulle du inte skaffa kontaktlinser innan du gick på världens mest välbevakade fest och begick ett mord?
Men Malin Crépin är mycket bra som Annika Bengtzon, arbetet på en kvällstidningsredaktion skidras trovärdigt och det gör att man vill se mer i Annika Bengtzon serien. Dessutom är kvällstidningsredaktionen full av intriger, mer så än Nobelkommitén!
Favoriter: Berit som är Annikas bästa vän på redaktionen, en gammal och vis och smart journalist, och Patrik som är hennes "motståndare" - en besserwisser som gärna vill ha fler löpsedlar än Annika.
 |
| Redaktionen på Kvällspressen: Annikas vän och kollega, den rutinerade Berit, motståndaren Patrik, huvudpersonen själv i centrum: Annika Bengtzon och så ansvarig utgivare Schyman och nyhetschefen Spiken. |
Prime Time är nästa del i serien - den andra i en seriesvit om totalt sex böcker av författaren Liza Marklund. Filmen släpptes på DVD och Blu-ray den 4 juli 2012.
Ett tv-team håller på att spela in en tv-serie på ett ensligt slott. Efter ett valborgsfirande på slottet hittas programledaren Michelle Carlsson skjuten. Annika Bengtzon får i uppdrag att bevaka och skriva om mordet, när hon får reda på att en av hennes bästa vänner befann sig på slottet under mordkvällen och är huvudmisstänkt. Bengtzon försöker nu göra allt för att hennes vän ska rentvås från misstankarna.
Filmen verkar vara som en parodi på Stjärnorna på Slottet och andra program (Sommarpratarna, Så mycket bättre etc.) där kändisar ska tussas ihop och äta och dricka tillsammans och prata ... Men här dricker man för mycket och en av gästerna har en revolver med sig. Snart är en död och alla misstänkta.
Annika Bengtzons chef refererar till klassikern tio små negerpojkar. Patrik, Annikas rival, är en av de misstänkta, men ändå kan hon inte få något ur honom, trots att de jobbar på samma tidning - för han vill inte bjuda Annika på en löpsedel!
 |
| Fallet i Studio Sex väcker personliga, tragiska minnen till liv hos Annika Bengtzon. |
Studio sex är den tredje filmen i serien. Filmen släpptes på DVD och Blu-ray den 18 juli 2012.
En ung kvinna hittas död på en skadeboard ramp i en park. Hon var en lysande toppstudeent och hade precis kommit in på universitetet där hon ville studera vidare till journalist. Annika får bra kontakt med kvinnans familj - men den kontakten försvinner när Patrik väljer att skriva det som Annika förtigit. Att toppstudenten arbetat på strippklubben Studio sex.
En högt uppsatt politiker och delegation Balter hade besökt klubben samma kväll som hon mördades. Annika Bengtzon får skriva om fallet, som dessutom väcker minnen från hennes förflutna, något hon helst vill glömma bort. Hon misstänker pojkvännen, men hur ska hon få fram bevis? Och vad har politikern att dölja, som gör att han hellre utsätts för mordmisstanke än talar ut?
Annikas äktenskap utsätts för ytterligare påfrestningar när hon tar hem den mördade tjejens rumskompis och låter henne bo i barnens rum.
Dessutom väcker fallet med Studio Sex plågsamma ungdomsminnen till liv hos Annika Bengtzon. Något i fallet påminner henne om hennes egen ungdom ...
 |
| Annika i Luleå i Den röda vargen. |
En skjutjärnsreporter blir överkörd i Luleå. Annika Bengtzon skickas till platsen där hon upptäcker att den dödade journalisten grävde i en fyrtio år gammalt militärbassprängning. Denna har i alla tider skyllts på ryssarna men hemliga uppgifter tyder på att det var svenska vänsterextremister som utförde dådet. Fler dödsfall följer och Bengtzon har därmed att göra med en seriemördare.[1]
Eftersom fallet utspelar sig i Luleå får vi här se annorlunda miljöer mot de filmer som utspelar sig i Stockholmstrakten.
Roligaste replikskifte:
Annika: Han var en bra journalist.
Patrik: I Luleå?
(dvs. ingen som är bra kan bo utanför huvudstaden).
 |
| Bästa bilden av redaktionsarbetet får man i Livstid! |
Den femte filmen:
Livstid är en svensk thrillerfilm från 2012 i regi av Ulf Kvensler. I rollen somAnnika Bengtzon ses Malin Crépin och i övriga roller bland andra Björn Kjellman och Leif Andrée. Filmen bygger på Liza Marklunds roman med samma namn och filmmanuset skrevs av Antonia Pyk.[1]
En omtyckt polis skjuts till döds i sömnen. Makan åtalas och fyraårige sonen är försvunnen. Kriminalreporter Annika Bengtzon börjar att skrapa på ytan och upptäcker att polisen inte alltid haft rent mjöl i påsen. Hon inleder tillsammans med sin redaktion ett eget detektivarbete.[2]
Filmen spelades in i Luleå med en budget på 15 000 000 svenska kronor. Den producerades av bolaget Yellow Bird Filmsmed bolagen Degeto Film, TV4 Nordisk Television och Nordisk Film som medproducenter. Producent var Jenny Gilbertssonmed Hans-Wolfgang Jurgan, Lone Korslund och Åsa Sjöberg som medproducenter. Exekutiva producenter var Anni Faurbye Fernandez, Ole Søndberg och Mikael Wallen.[1]
Livstid är en direkt till DVD-produktion och släpptes i USA den 8 juni 2012 följt av Sverige (15 augusti), Nederländerna (27 september), Polen (25 november), Ungern (3 mars 2013) och Tyskland (19 maj 2013).
Ulf Kvensler, "Solsidan"-regissören med sin långfilmsdebut, och höjer nivån till något vi tidigare inte sett.
Jag kan inte greppa hur två filmer som "Den röda vargen" och "Livstid" kan ingå i samma filmserie. De är som natt och dag, om man med natt menar "ser ut att vara gjord för Öppna kanalen 1990" och dag är "kunde platsa på bio när som helst". Med andra ord, tappa inte hoppet. För Liza Marklund-serien har sparat det bästa till näst sist.
Han har ett spännande bildspråk. Klippningen är rapp, vinklarna oväntade. För första gången verkar en ljussättare ha anlitats till den här serien. Jag får känslan av att Kvensler skulle kunnat filma ett kafferep hos Föräkringskassan i Eslöv, och få det att se ut som en rafflande Hollywood-thriller. Storyn kommer i andra hand, men bilderna fångar mig och håller mig fastklistrad i nittio minuter.
Han är en skicklig regissör som jag gärna ser mer av. Det känns modernt och fräscht. Den här härliga energin har smittat av sig inte minst på skådespelarna, för första gången uppfattas till exempel Kvällspressens redaktion som en hjärtlig gemenskap, och inte något vuxendagis. Leif Andrées nyhetschef är briljant på att lätta upp stämningen i denna annars tunga story.
En plats i solen är en svensk thrillerfilm från 2012 i regi av Peter Flinth. I rollen som Annika Bengtzon ses Malin Crépin och i övriga roller bland andraBjörn Kjellman och Leif Andrée. Filmen bygger på Liza Marklunds roman med samma namn. Filmmanuset skrevs av Alex Haridi.
En svensk familj gasas ihjäl i sin lyxvilla på Malaga och Annika Bengtzon kopplas in. Peter Flinth påbörjade Liza Marklund-serien med "Nobels testamente" och kommer tillbaka för att ge den en värdig avslutning. Det mesta som släpptes däremellan vill vi ju bara glömma - de exotiska miljöerna är ett skönt avbrott från all grådaskig svensk deckare.
Kriminalreporter Annika Bengtzon (Malin Crépin) sätter sig väldigt motvilligt på ett plan till Malaga, när en svensk familj gasats ihjäl i lyxvillan. På plats blir hon briefad av en svensk polisman (Magnus Krepper) om att det kan röra sig om ett mord på en gammal hockeylegend, som inte verkade särskilt omtyckt i området. Annika slår följe med en spansk guide (Ruth Vega Fernandez) som vet vem man bör muta för att få mer kött på benen, och i vanlig ordning kommer hon lite för nära sanningen.
Snyggt avslut på Annika Bengtzon serien! Malin Crépin mycket övertygande som journalist!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.