torsdag 12 december 2019

Min fyrbenta vän - fyra noveller om hundar


Titel: Min fyrbenta vän - fyra noveller om hundar
Författare: Virginia Wolf, Doris Lessing, Jeanette Winterson, Lydia Millet
Originaltitel: Gipsy the Mongrel, The story of two dogs, 24-Hour dog, Sir Henry
Översättning: Andreas Vesterlund
ISBN: 9789177425151
Förlag: Bakhåll


En ask, fyra noveller, fyra hyllningar till den fyrbenta vännen. Novellerna är skrivna av några av världens bästa och mest kända kvinnliga författare: Virginia Woolf, Doris Lessing, Jeanette Winterson och Lydia Millet.

Tillsammans har de vunnit fler priser än vad man orkar lista, men Doris Lessing är (än så länge) den enda Nobelpristagaren i kvartetten. Originalspråk är engelska. Visst finns det hundälskare överallt i världen. Men den kärlek som man i Storbritannien öser över sina fyrbenta vänner - både hundar och katter - är nog i en klass för sig, något som man påminns om när man läser novellerna av Virginia Woolf och Jeanette Winterson. Doris Lessings novell utspelar sig i hennes barndoms Zimbabwe. Lydia Millets novell utspelar sig mestadels i en park i New York, där rika människor håller till --- folk öser visserligen pengar över sina hundar, men inte kärlek och omsorg i samma skala.

Jeanette Winterson är den enda kattmänniskan i kvartetten och i novellen gör hon och hennes flickvän ett allvarligt försök att bli hundmänniskor och hundägare. Hur det går? Titeln 24-Hour dog är något av en spoilervarning. Det ger en fingervisning om hur länge som hundägandet pågår. Men uppladdningen inför hundens ankomst är något helt annat, här ska det shoppas loss rejält, huset ska hundsäkras, man ska köpa alla möjliga baby-prylar till valpen på Mothercare, och slutligen ska valpen få en egen, dyr säng med kotlettmönster på. (För att kunna drömma om kotletter när hen sover?)
Alla dessa mycket dyra saker får valpen med sig när han returneras till sin mamma och sina syskon och valpen verkar vara mycket glad över att ha varit ute i världen och "shoppat loss" innan hen kommer hem till gården igen. 

Virginia Woolfs novell handlar om en hund som försvinner, och det är lätt att fantisera vidare om var hunden befinner sig efter att berättelsen är slut. Det finns inga svar, men alla som har haft ett husdjur som sprungit bort vet hur mycket man fantiserar om att hen ska ha funnit ett annat hem eller att hen lever lycklig i alla sina dagar någon annan stans ... Medan sanningen snarare brukar vara betydligt grymmare. Eftersom Virgina Woolfs byracka Gipsy är en överlevare av stora mått, ligger det dock snarare till hands att fantisera om ett lyckligt slut.

Doris Lessings novell är dubbelt så lång som de andra novellerna  och en sedelärande historia om hur det går när man inte uppfostrar sina hundar. Både hon och hennes bror är tveksamma till att ta alfa-rollen i förhållandet till sina båda hunddar, vilket får konsekvenserna att hundarna blir ouppfostrade och sedan förvildade och förlorar sin hundighet. De blir snarare som vargar som jagar byten lite varstans och som gör inbrott i grannarnas hönshus ... Det slutar med att båda hundarna blir avlivade.
Att inte lydnadsträna hundar är knappast att göra dem en tjänst.

Lydia Millets novell är den enda som inte har självbiografiska drag. Millet berättar om en hundvakt som går helt och hållet upp i sin roll. Taxen Sir Henry är en av hundvaktens favoriter. Hundvakten trivs bra med hundar, och tar bra betalt för att gå ut med dem, och bland klienterna finns David Hasselhoff och en mycket känd violinist. Lönen för att ta hand om en hund är i klass med hyran för en mindre lägenhet i Brooklyn - och hundvakten har många hundar på sin lista. Berättelsen kretsar kring den döende violinisten, som vill att hundvakten ska adoptera hans pudel - mot att pudeln får ärva en mindre förmögenhet - men hundvakten tvekar ändå. Att ta hand om hundar är ett yrke, han vill inte själv bli hundägare. Man ser snabbt att medan hundvakten har empati med hundar, så har han ingen empati med människor och ser inte heller helt uppenbara saker - som att "den hyrda sköterskan" i själva verket är violinistens dotter.

Den här asken är lite som pixiböcker för vuxna - man kan unna sig en riktigt fin lässtund tillsammans med fyra väldigt olika berättare och flera väldigt olika hundar. Och sedan kan man läsa om böckerna igen ... Alla är välskrivna och intressanta och har sina "twists and turns" och alla har charmen att de handlar om hundar, och igenkänningsfaktorn är hög. Alla känner åtminstone en hund som påminner om någon av hundarna i novellerna.

En mycket fin novellask. Man har lagt stor omsorg på utformningen och på varje bok finns det silhuettbilder som påminner om olika hundraser. Novellen Sir Henry har givetvis en silhuett av en mycket värdig tax på omslaget!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.