Trädgårdslycka blev nominerad till Årets trädgårdsbok 2017 och är en av de absolut bästa och charmigaste och mest personliga trädgårdsböckerna på hela 2000-talet.
Det här är också den sista boken från Kinnekulle, där Hannu bott och odlat sin trädgård sedan 1989. Numera bor han i södra Danmark.
Missa inte denna hyllning till den fantastiska trädgården i Kinnekulle - som också är ett farväl.
Massor av nyttiga tips för både små och stora trädgårdsentusiaster förstås!
 |
| Höstanemoner i Hannus trädgård åp Kinnekulle - Foto Hannu. |
Trädgårdslycka - En blommig bokkram från Hannu Sarenström
Författare: Hannu Sarenström
Titel: Trädgårdslycka
Foto: Hannu Sarenström
ISBN: 9789113074863
Förlag: Norstedts
"Min trädgårdsdröm innehåller torparromantik och impressionistisk blomning. Jag vill att det ska vara ljuvt från tidig vår till sen höst och när jag till slut stänger dörren vill jag att mitt sinne ska vara fyllt av upplevelser som håller mig vid liv över vintern. För mig är trädgården som allra bäst om den tar tag i mig när jag kliver in genom grinden och ger mig en blomstrande kram."
Öppna trädgårdar och blommiga kramar
Trädgårdar uppmuntrar till vila, avkoppling, lek, kreativitet, gemenskap, fikamys, "bara vara stunder" och stilla meditation i ensamhet ... ja, och ogräsrensning. I alla fall så pass mycket att blommorna får plats att växa utan att bli kvävda. En trädgård är så mycket och kan vara så mycket. Den blomstrande kramen som Hannu Sarenström skriver om är en bra metafor.
Trädgårdsgemenskapen bland alla som älskar trädgårdar - vare sig du har en trädgård som är så stor som ett frimärke eller en trädgård som är ännu större än Hannus - är också något mysigt. Som en blommig kram. Man pratar växter, byter växter, tipsar varandra, besöker varandras trädgårdar ... fenomenet "open gardens" är vanligt i England och det har spritt sig även till Sverige. Som i den nya satsningen "Tusen trädgårdar". Många vill besöka "privata trädgårdar" och ofta är vanliga trädgårdar mycket mysigare och mer inspirerande än de stora trädgårdar och parkliknande landskap som vanligtvis är öppna för besökare. Sådana som man vet underhålls av massor av personal.
Respektera andras trädgårdsdrömmar
När man besöker en privat trädgård ska man tänka på att vara artig. Det här är en annan persons hem, en annan persons dröm, en annan persons blommiga kram. Hannu skriver att han aldrig skulle ge sig på att kritisera en annan persons trädgård som han besöker, så gör man bara inte. Trädgårdsälskare ska ju vara ett trevligt folk. Men alla följer inte samma kodex. Det finns till och med de som har fräckheten att besöka Hannus trädgård och högljutt kritisera den. Inför själva värden! Så man får vara beredd på att inte bara få rosor om man öppnar sin trädgård för andra - hur många rosor som än växer i själva trädgården.
"Vad gör man? Det är bara att rycka på axlarna och skaka av sig kommentarerna. ... För några är trädgård en fråga om liv och död medan andra utformar sin som det faller sig. När jag besöker en trädgård skulle jag aldrig fälla en negativ kommentar, aldrig heller på olika sociala forum. Vitsen med att besöka en privatträdgård är privilegiet att få komma in i en sluten värld, att läsa och tolka dess yttringar. Känna lusten som finns där, även om den inte påminner om min och kanske inte tilltalar mig heller. Jag har varit i många sådana trädgårdar och en del av dem har nästan gjort mig nervös. Men det handlar inte om vad jag tycker. Jag har fått komma in i en annan människas drömvärld och vem skulle jag vara om jag klagade på den?"
Körsbärstid och trädgårdsrunda i Kinnekulle
Hannus egen trädgård är öppen för besökare flera gånger under säsongen, som alltid börjar med Vårrundan under den första helgen i maj. Tusentals körsbärsträd blommar då i Kinnekulle. Tre gånger till under säsongen öppnar trädgårdar i Hannus hemtrakter, för alla entusiaster vet ju att det räcker inte med att besöka en älskad trädgård en gång. Trädgårdar förändras ständigt under säsongen.
Boken Trädgårdslycka handlar mycket om lycka, men också om trädgårdens olika bedrövelser (mer än att få ogina gäster på trädgårdsrundan) och Hannu delar med sig av både sin egen och andras trädgårdar.
Här finns det inget som är "rätt" med trädgårdar. Olika personer är olika. Dessutom finns det olika villkor för trädgårdsskapande, beroende på var man bor. Någon har skapat en vildvuxen trädgård som övergår i skog, där det bara finns ett blått keramikklot som tronar som ett ensamt jätteblåbär i skogen. Det är så kul gjort och man ska inte komma med nedsättande kommentarer om att blå keramik, enligt moderiktiga trendnissar, är helt ute och bara hör 1990-talet till.
Det blir aldrig så vackert på riktigt
Dessutom bjuder Hannu frikostigt på tips och trix från alla sina trädgårdar. Inte bara den som hör till hans egen bostad. Hannu har varit med och skapat många olika trädgårdar i Sveriges avlånga land, som till exempel Växtrum i Lerum - mycket inspirerande läsning om vad som kan åstadkommas när ett gäng entusiaster arbetar tillsammans för att åstadkomma en offentlig trädgård.
Ett favoritkapitel i boken har rubriken "Det blir aldrig så vackert på riktigt" och där avslöjar Hannu medvetet hur mycket "fusk" som förekommer för att fixa den perfekta utställningsträdgården.
Som borde åtföljas av en varningstext: "Försök inte med detta hemma. Du kommer i alla fall inte att lyckas!"
Skämt åsido, en trädgårdsutställning är som en dröm, en illusion, något ouppnåeligt. Man går dit för inspirationen. Inte för att invaggas i tron att det någonsin ska gå att återskapa.
Eller som Hannu öppenhjärtligt skriver: "trädgårdsutställningar skruvar oftast till det med överdåd."
Perfekt tajmade irisar från Holland
Historien om Hannus egen irisutställning, som han gjorde för Göteborgs Trädgårdsförening, är mycket ärlig och avslöjande - här finns överdådet, här finns den ouppnåeliga drömmen och Hannu bjuder på sig själv och verkligheten bakom kulisserna.
Till utställningen behövdes 44 310 irisar eller 2954 krukor med 15 irisar i varje. Nära tretusen krukor blev en stor volym. Alla skulle hanteras, vårdas och skyddas från sol, så att de inte gick i blom för tidigt.
Det blev i alla fall för soligt väder och glasen fick kritas - det tog en hel dag för två personer att krita glasen, men i och med det kunde blomningen förlängas två dagar.
För att fixa en lyckad utställning verkar det inte bara behövas en Hannu, utan även en mindre armé av duktiga fotsoldater!
Utställningen blev en stor succé. Tusentals besökare tog sig till Trädgårdsföreningen och när utställningen var över gavs de 44 310 irisarna bort till glada besökare och så fick irisarna nya hem.
Fotona av nyvakna små iris och kritade glas är verkligen charmiga. Kritandet (som var en nödlösning) förhöjer faktiskt stämningen.
Sorgen över snödropparnas massdöd
En sorgligare historia som Hannu har att förtälja är den där alla hans snödroppar dog innan snödroppsutställningen. Nya snödroppar fick beställas, alla rara varietéeter gick inte att få tag på och "det svartnade av sorg i sinnet när jag fick höra att alla de vackra specialsorterna som noggrant hade valts hade gått ett så dystert öde till mötes".
När det var dags för irisutställningen fick de odlas och drivas i Holland. "Där är de experter på att få fram perfekt resultat till exakt den dagen man vill. Växterna kyls eller värms och levereras i knopp, och vare sig det är tulpaner eller snödroppar är det alltid lika fint resultat".
Och underförstått: de gör aldrig några svenska "rookie mistakes" som att låta rara snödroppar dö, för att ingen har koll på fukt och kyla.
Så nästa gång du ser förföriska bilder från en utställning, tänk så här: bakom denna ljuvlighet ligger massor av kunnande, massor av arbetstimmar och en mindre armé av duktiga holländare.
Varningstext: försök inte med detta hemma och tro att du kan lyckas i denna skala!
Fixa den perfekta trappan, året runt!
En blomsterdröm i liten skala är en blommande trappa, Hannu delar med sig av sin inspiration och bilder hur man kan få trappan att följa årstiderna med olika krukor. Små violer på våren, ett hav av vit rosenskära till midsommar, kärleksört och dekorativ grönkål till hösten.
Det är härligt att få följa med till Hannus trädgårdar, både trädgårdsrummen hemma hos denna allkonstnär och de trädgårdar som han varit med om att skapa. Det är också befriande att han delar med sig inte bara av det han lyckas med, utan även det som är mindre lyckat.
Som en dyr, fin trädgårdsbänk som inte alls blev lyckad (eller passade in) när den kom till den egna trädgården och fick gömmas undan, eller jakten på parksallad som absolut inte får ta över trädgården.
Författare: Hannu Sarenström
Titel: Trädgårdslycka
Foto: Hannu Sarenström
ISBN: 9789113074863
Förlag: Norstedts
"Min trädgårdsdröm innehåller torparromantik och impressionistisk blomning. Jag vill att det ska vara ljuvt från tidig vår till sen höst och när jag till slut stänger dörren vill jag att mitt sinne ska vara fyllt av upplevelser som håller mig vid liv över vintern. För mig är trädgården som allra bäst om den tar tag i mig när jag kliver in genom grinden och ger mig en blomstrande kram."
- Hannu Sarenström i boken Trädgårdslycka.
Öppna trädgårdar och blommiga kramar
Trädgårdar uppmuntrar till vila, avkoppling, lek, kreativitet, gemenskap, fikamys, "bara vara stunder" och stilla meditation i ensamhet ... ja, och ogräsrensning. I alla fall så pass mycket att blommorna får plats att växa utan att bli kvävda. En trädgård är så mycket och kan vara så mycket. Den blomstrande kramen som Hannu Sarenström skriver om är en bra metafor.
Trädgårdsgemenskapen bland alla som älskar trädgårdar - vare sig du har en trädgård som är så stor som ett frimärke eller en trädgård som är ännu större än Hannus - är också något mysigt. Som en blommig kram. Man pratar växter, byter växter, tipsar varandra, besöker varandras trädgårdar ... fenomenet "open gardens" är vanligt i England och det har spritt sig även till Sverige. Som i den nya satsningen "Tusen trädgårdar". Många vill besöka "privata trädgårdar" och ofta är vanliga trädgårdar mycket mysigare och mer inspirerande än de stora trädgårdar och parkliknande landskap som vanligtvis är öppna för besökare. Sådana som man vet underhålls av massor av personal.
Respektera andras trädgårdsdrömmar
När man besöker en privat trädgård ska man tänka på att vara artig. Det här är en annan persons hem, en annan persons dröm, en annan persons blommiga kram. Hannu skriver att han aldrig skulle ge sig på att kritisera en annan persons trädgård som han besöker, så gör man bara inte. Trädgårdsälskare ska ju vara ett trevligt folk. Men alla följer inte samma kodex. Det finns till och med de som har fräckheten att besöka Hannus trädgård och högljutt kritisera den. Inför själva värden! Så man får vara beredd på att inte bara få rosor om man öppnar sin trädgård för andra - hur många rosor som än växer i själva trädgården.
"Vad gör man? Det är bara att rycka på axlarna och skaka av sig kommentarerna. ... För några är trädgård en fråga om liv och död medan andra utformar sin som det faller sig. När jag besöker en trädgård skulle jag aldrig fälla en negativ kommentar, aldrig heller på olika sociala forum. Vitsen med att besöka en privatträdgård är privilegiet att få komma in i en sluten värld, att läsa och tolka dess yttringar. Känna lusten som finns där, även om den inte påminner om min och kanske inte tilltalar mig heller. Jag har varit i många sådana trädgårdar och en del av dem har nästan gjort mig nervös. Men det handlar inte om vad jag tycker. Jag har fått komma in i en annan människas drömvärld och vem skulle jag vara om jag klagade på den?"
Körsbärstid och trädgårdsrunda i Kinnekulle
Hannus egen trädgård är öppen för besökare flera gånger under säsongen, som alltid börjar med Vårrundan under den första helgen i maj. Tusentals körsbärsträd blommar då i Kinnekulle. Tre gånger till under säsongen öppnar trädgårdar i Hannus hemtrakter, för alla entusiaster vet ju att det räcker inte med att besöka en älskad trädgård en gång. Trädgårdar förändras ständigt under säsongen.
Boken Trädgårdslycka handlar mycket om lycka, men också om trädgårdens olika bedrövelser (mer än att få ogina gäster på trädgårdsrundan) och Hannu delar med sig av både sin egen och andras trädgårdar.
Här finns det inget som är "rätt" med trädgårdar. Olika personer är olika. Dessutom finns det olika villkor för trädgårdsskapande, beroende på var man bor. Någon har skapat en vildvuxen trädgård som övergår i skog, där det bara finns ett blått keramikklot som tronar som ett ensamt jätteblåbär i skogen. Det är så kul gjort och man ska inte komma med nedsättande kommentarer om att blå keramik, enligt moderiktiga trendnissar, är helt ute och bara hör 1990-talet till.
Det blir aldrig så vackert på riktigt
Dessutom bjuder Hannu frikostigt på tips och trix från alla sina trädgårdar. Inte bara den som hör till hans egen bostad. Hannu har varit med och skapat många olika trädgårdar i Sveriges avlånga land, som till exempel Växtrum i Lerum - mycket inspirerande läsning om vad som kan åstadkommas när ett gäng entusiaster arbetar tillsammans för att åstadkomma en offentlig trädgård.
Ett favoritkapitel i boken har rubriken "Det blir aldrig så vackert på riktigt" och där avslöjar Hannu medvetet hur mycket "fusk" som förekommer för att fixa den perfekta utställningsträdgården.
Som borde åtföljas av en varningstext: "Försök inte med detta hemma. Du kommer i alla fall inte att lyckas!"
Skämt åsido, en trädgårdsutställning är som en dröm, en illusion, något ouppnåeligt. Man går dit för inspirationen. Inte för att invaggas i tron att det någonsin ska gå att återskapa.
Eller som Hannu öppenhjärtligt skriver: "trädgårdsutställningar skruvar oftast till det med överdåd."
Perfekt tajmade irisar från Holland
Historien om Hannus egen irisutställning, som han gjorde för Göteborgs Trädgårdsförening, är mycket ärlig och avslöjande - här finns överdådet, här finns den ouppnåeliga drömmen och Hannu bjuder på sig själv och verkligheten bakom kulisserna.
Till utställningen behövdes 44 310 irisar eller 2954 krukor med 15 irisar i varje. Nära tretusen krukor blev en stor volym. Alla skulle hanteras, vårdas och skyddas från sol, så att de inte gick i blom för tidigt.
Det blev i alla fall för soligt väder och glasen fick kritas - det tog en hel dag för två personer att krita glasen, men i och med det kunde blomningen förlängas två dagar.
För att fixa en lyckad utställning verkar det inte bara behövas en Hannu, utan även en mindre armé av duktiga fotsoldater!
Utställningen blev en stor succé. Tusentals besökare tog sig till Trädgårdsföreningen och när utställningen var över gavs de 44 310 irisarna bort till glada besökare och så fick irisarna nya hem.
Fotona av nyvakna små iris och kritade glas är verkligen charmiga. Kritandet (som var en nödlösning) förhöjer faktiskt stämningen.
Sorgen över snödropparnas massdöd
En sorgligare historia som Hannu har att förtälja är den där alla hans snödroppar dog innan snödroppsutställningen. Nya snödroppar fick beställas, alla rara varietéeter gick inte att få tag på och "det svartnade av sorg i sinnet när jag fick höra att alla de vackra specialsorterna som noggrant hade valts hade gått ett så dystert öde till mötes".
När det var dags för irisutställningen fick de odlas och drivas i Holland. "Där är de experter på att få fram perfekt resultat till exakt den dagen man vill. Växterna kyls eller värms och levereras i knopp, och vare sig det är tulpaner eller snödroppar är det alltid lika fint resultat".
Och underförstått: de gör aldrig några svenska "rookie mistakes" som att låta rara snödroppar dö, för att ingen har koll på fukt och kyla.
Så nästa gång du ser förföriska bilder från en utställning, tänk så här: bakom denna ljuvlighet ligger massor av kunnande, massor av arbetstimmar och en mindre armé av duktiga holländare.
Varningstext: försök inte med detta hemma och tro att du kan lyckas i denna skala!
Fixa den perfekta trappan, året runt!
En blomsterdröm i liten skala är en blommande trappa, Hannu delar med sig av sin inspiration och bilder hur man kan få trappan att följa årstiderna med olika krukor. Små violer på våren, ett hav av vit rosenskära till midsommar, kärleksört och dekorativ grönkål till hösten.
Det är härligt att få följa med till Hannus trädgårdar, både trädgårdsrummen hemma hos denna allkonstnär och de trädgårdar som han varit med om att skapa. Det är också befriande att han delar med sig inte bara av det han lyckas med, utan även det som är mindre lyckat.
Som en dyr, fin trädgårdsbänk som inte alls blev lyckad (eller passade in) när den kom till den egna trädgården och fick gömmas undan, eller jakten på parksallad som absolut inte får ta över trädgården.
En bok att återvända till, gång på gång
Det här är på alla sätt en trädgårdsbok och tankebok att komma tillbaka till om och om igen.
Bland trädgårdsentusiaster hör man ofta orden "Hannu säger ..." och så ett citat från någon av Hannus tidigare böcker. Den om lökväxter citeras speciellt ofta. Men slår vad om att mycket i den här boken kommer att citeras i åratal framöver, och bli en ny favoritbok för trädgårdscitat.
Romantiskt drömmeri och konkreta tips är en lyckad mix från trädgårdsfavoriten Hannu Sarenström.
BG
Det här är på alla sätt en trädgårdsbok och tankebok att komma tillbaka till om och om igen.
Bland trädgårdsentusiaster hör man ofta orden "Hannu säger ..." och så ett citat från någon av Hannus tidigare böcker. Den om lökväxter citeras speciellt ofta. Men slår vad om att mycket i den här boken kommer att citeras i åratal framöver, och bli en ny favoritbok för trädgårdscitat.
Romantiskt drömmeri och konkreta tips är en lyckad mix från trädgårdsfavoriten Hannu Sarenström.
BG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.