Huset på udden

En grekisk familjetragedi uppdaterad till modern spänningsroman

Ordeal by InnocenceAgatha Christie
Huset på udden
Översättning: Helen Ljungmark
Bookmark Förlag

När Agatha Christie skrev sin första kriminalroman, och introducerade den fransktalande belgaren Hercule Poirot för världen, var den mycket brittiske Sherlock Holmes världens mest kände detektiv. Men medan Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes är en mästare på att handfast finna ledtrådar och spår på brottsplatsen (och sedan tolka dem) verkar Agatha Christies detektiver på ett intellektuellt plan. Psykologin är viktig. Vem var offret? Vilka är de misstänkta? Vad driver en människa till mord?
Storslagna tragedier
Agatha Christies egna deckarfavoriter var bland annat fransmannen Gaston Leroux skräckroman The Phantom of the Opera och de storslagna grekiska dramer om mord, hämnd och skuld som hon såg redan som barn på Torquays teater. Det är inte ledtrådarna som är viktiga. Det är de mekanismer som driver människor och de eviga, klassiska frågorna. Den största skräcken, den största thrillern, gäller hur människor fungerar, eller inte fungerar, tillsammans. Precis som i de stora grekiska dramerna behöver Agatha Christie bara en dysfunktionell familj, och så kan spelet börja.
Den dysfunktionella familjen
Agatha Christies Huset på udden är en av hennes absolut bästa romaner. Här finns varken Hercule Poirot eller Miss Marple med, vi har ingen detektiv att följa. Vi introduceras till en dysfunktionell familj där modern blivit dödad av ett av barnen, ungefär som i ett storslaget grekiskt drama. Förutom att motivet bara verkar vara några futtiga sedlar, inte alls storslaget. Den allmänna versionen är att Mrs. Argyle blev ihjälslagen av sonen, Jacko Argyle, som var adopterad och som setts som ett problembarn ända sedan han var liten. Den goda miljön som Mr. och Mrs. Argyle erbjöd, med lyx, rikedom och fin utbildning kunde inte hjälpa Jacko, för miljön är inte allt. Han hade dåliga gener. En förbrytares gener, en mördares gener.
Sanningen förändras
Men allting är inte vad det ser ut att vara och “sanningen” håller inte för evigt. Två år senare, då Jacko sedan länge är död och begraven, kommer Doktor Calgary hem från en två år lång polarexpedition. Han lägger fram nya bevis i fallet och Jacko Argyle rentvås och benådas postumt. Calgary är förvånad över att ingen i familjen, varken far, syskon eller anställd personal verkar bli glad över att Jackos oskuld har bevisats.
Det är Hester, den yngsta flickan i familjen som säger till Doktor Calgary “Det är inte den skyldige som betyder någonting, utan de oskyldiga”.
För sent går det upp för Calgary vad Hester menar. En person i familjen, som inte är Jacko, måste vara skyldig till mordet. Men kan det inte bevisas vem det är, kommer samhället att döma alla som skyldiga. Mordet blev omskrivet i pressen för två år sedan, och nu förföljs familjen igen. Alla ses som skyldiga. Även de oskyldiga.
En prövning för de oskyldiga
Originalets titel är Ordeal by Innocence, vilket kan kopplas till Hesters uttalande. Alla får lida i en familj, både skyldiga och oskyldiga. Två år senare är minnena dimmiga och alla fysiska bevis för länge sedan undansopade.
Den svenska nyutgåvan Huset på udden har en orm på omslaget --- och huset som i romanen heter Sunny Point hette från början Viper’s point. Ett passande namn. Under promenaden dit citerar Doktor Calgary för sig själv: “Hur bittrare än ormens gadd det stinger, att ha ett barn som hjärtlöst är …”
För att ytterligare understryka det klassiska och grekiska arvet blir Doktor Calgary rodd över till udden av en färjkarl. Hester liknas vid tragedins mask, när hon öppnar dörren och välkomnar Calgary in.
Furierna ger sig aldrig
Calgary inser efter att ha rentvått Jacko att han har satt hämndgudinnorna (i form av nyfiket folks skvaller och den hjärtlösa brittiska tabloidpressen) på familjen och han känner sig skyldig att hjälpa familjen att hitta den som mördade Mrs Argyle. Annars har han förstört så många människors liv.

Huset på udden är en sensationell psykologisk spänningsroman där en dysfunktionell familj står i rampljuset. Vi har ingen deckare att följa, utan får ständiga perspektivbyten. Vi får följa de olika familjemedlemmarna och deras tankar och tillbakablickar, och även några utomstående och hur de ser på familjen och vilka misstankar de har.
“Trevliga personer borde inte bli mördade”
En mycket liten biroll innehas av kommissarie Huish. Som vanligt finns det en hel del humor när Agatha Christie skriver. Som när Huish tänker högt:
“jag skulle verkligen vilja veta vem som mördade henne”, sa Huish. “Såvitt jag kan förstå var Mrs Argyle en mycket fin människa. Hon gjorde mycket gott, tog hand om olyckliga barn och hjälpte fattiga och sjuka. Sådana personer borde inte bli mördade.”
På ett sätt förstår man Huishs tankegångar. Fina människor som lever för hjälparbete borde inte bli mördade. Men vi vet ju att verkligheten ser annorlunda ut. Fina människor som lever för hjälparbete kan bli mördade. Och även i grekiska dramer och i de stora tragedierna är det inte så att det bara är otrevliga typer som stryker med. Vackra, snälla, godhjärtade, unga och naiva människor kan också bli offer. Till och med amatördeckaren som försöker lösa fallet kan få sätta livet till.
Ormens väg över udden
Att läsa Huset på udden är en storslagen upplevelse. Trots att det är en psykologisk spänningsroman som ständigt byter perspektiv får man faktiskt ledtrådar till ett stort pussel som allt mer tydligt ger en bild av vad som verkligen hände.
Men vad kan någon göra för att rädda de oskyldiga undan tragedins grymma mask och furiernas obevekliga jakt, när det inte finns några bevis?
Ormens gift sprider sig snabbt.
Sönderfall och möjlig räddning
Agatha Christie firar i år 125 år och därför ges några av Agatha Christies bästa verk ut i nyöversättning av Helen Ljungmark. Förutom spänningen och psykologin har hon även lyckats fånga Agatha Christies humor och brittiska underfundighet, som inte alltid finns med i äldre svenska upplagor av deckardrottningens verk.
Huset på udden är en psykologisk spänningsroman om en familjs sönderfall och kanske en möjlig räddning, som passar både de som älskar traditionella deckare och de som föredrar spännande romaner med intressanta personligheter.
Här får man träffa många oförglömliga karaktärer. Sättet på vilket perspektivet ständigt ändras och sättet på vilket vår uppfattning av vad som händer --- och har hänt --- ständigt utmanas, är mästerligt.