Kalle Ankas jul - Lufsen pratar mer än Lady

  

   

Tv-programmet Kalle Ankas julafton brukar ses av sisådär 3,5 miljoner tittare. Men det är ingen uppbygglig tradition – inte om man är vän av jämlikhet mellan könen.
I årets kanske mest sedda program medverkar 293 manliga karaktärer, men bara 22 kvinnliga, konstaterar företaget Gendertimer i Malmö som har mätt alla traditionella klipp julaftonens Kalle Anka-program.

Tv-programmet Kalle Ankas julafton brukar ses av sisådär 3,5 miljoner tittare. Men det är ingen uppbygglig tradition – inte om man är vän av jämlikhet mellan könen.

I årets kanske mest sedda program medverkar 293 manliga karaktärer, men bara 22 kvinnliga, konstaterar företaget Gendertimer i Malmö som har mätt alla traditionella klipp julaftonens Kalle Anka-program.

Inte mycket bättre är det med fördelningen av repliker mellan manliga och kvinnliga karaktärer. De kvinnliga motsvarar åtta procent.
Askungen är det enda klipp där kvinnor tar initiativ och aktivt åstadkommer något – syr en klänning åt Askungen.

Annons:

I Tomtens verkstad säger dockorna ”Mamma” innan de godkänns med en stämpel i rumpan. I Kalle Anka i djungeln finns två kvinnliga kolibrier i den hummande kören och i Tjuren Ferdinand har den blomstersniffande ungtjurens mor en enda replik: ”Ska du inte stångas med de andra tjurarna?”.
Ännu kortare replik har Lady i Lady och Lufsen: ”Denna där?”
För ett par år sedan uppstod en diskussion om stereotypa figurer i Kalle Ankas julafton och en scen med en svart docka klipptes bort.
– Vi vill inte att alla manliga karaktärer ska klippas bort. Men vi tycker att det är viktigt att det här uppmärksammas, säger Fredrik Eklöf på Gendertimer som är ett konsultföretag med inriktning på ledarutveckling och jämställdhet inom näringslivet.
Han menar att man ofta får en förvrängd uppfattning om hur mycket var och en pratar på exempelvis ett jobbmöte.
– Vi tror att alla talar ungefär lika länge. Men mäter man talartiden så upptäcker man att kvinnor talar betydligt mindre än deras manliga kolleger. Det var ur den iakttagelsen som idén om att mäta de kvinnliga och manliga karaktärerna i Kalle Anka-programmet uppstod.
– Och så var det en rätt kul grej.


TT

Exodus

”Exodus”

Exodus är det brittiska namnet på det vi kallar Andra Moseboken i Bibeln och som handlar om hur israeliterna efter 430 års slaveri i Egypten under Moses ledning tågar genom det delade Röda havet och genom öknen i 40 år på väg till Kanaan.
Källa: Nationalencyklopedin.

När det var klart att Christian Bale skulle spela Moses i "Exodus" letade han upp Monty Python-klassikern "Life of Brian".

När det var klart att Christian Bale skulle spela Moses i "Exodus" letade han upp Monty Python-klassikern "Life of Brian".

– Varför? Dels för att det är en bra film, förstås. Men också för att se hur den var gjord, så att vi inte skulle riskera att göra en komedi, säger han och gapskrattar.
Det är lätt att göra fel när man ska göra en film i den alldeles speciella genren bibliska epos.
- Och efter "Life of Brian" tittade jag på Mel Brooks "Det våras för världshistorien". Det gällde att få den humorn ur kroppen. Även om det gällde att också ha roligt under inspelningen av en film som var så tung som den vi gjorde.

Annons:

Christian Bale gör huvudrollen i Ridley Scotts "Exodus", en mångmiljonproduktion om Moses och judarnas uttåg ur Egypten. Filmen får premiär på juldagen. Det är en berättelse som de flesta av oss känner till sedan religionsundervisningen i skolan eller konfirmationen och som tidigare skildrats i bland annat "De tio budorden" med Charlton Heston som Moses.
Men det finns inte många likheter mellan Hestons tvärsäkre gestalt och den osäkre, stundtals tvivlande, Moses som Christian Bale spelar.
– Det gör honom till en mycket intressantare person. Han har många tvivel, han vet inte i början vad det är han vill eller vad det är som händer runt honom, säger Christian Bale.
– Charlton Hestons Moses var en hjälte, om än med mycket som tyngde honom. Men det var en film som hade en positiv ton och jag ville att vår film mer skulle handla om någon som tvingade sig framåt eftersom omständigheterna krävde det.
Förra året kunde vi se Christian Bale i David O Russells hyllade "American hustle". För den rollen rakade Bale huvudet och gick upp i vikt.
Att radikalt ändra sin kroppsform är något han gjort tidigare. Inför inspelningen av "The machinist" gick han ner så mycket att han såg ut som ett levande skelett.
– När jag skulle träffa Ridley Scott för att prata om "Exodus" kom jag direkt från "American hustle" och var skallig och fet. Jag såg paniken i Ridleys ögon. Men det löste sig snabbt.

TT

Poirots jul

Macbeth som juldeckare i en av Agatha Christies absolut bästa romaner

Mordiskt familjedramaAgatha Christie
Poirots jul
Översättning: Helen Ljungmark
Bookmark förlag

“Men vem skulle ha trott att den gamle mannen hade så mycket blod i sig?”
Detta Lady Macbeth citat från Shakespeares klassiska morddrama Macbeth spelar en nyckelroll i Poirots jul.
Offrets karaktär spelar roll
När Hercule Poirot, belgare och mästerdetektiv, ska förklara hur han ska avslöja Simeon Lees mördare, använder han sig också av Shakespeare. Han förklarar att offret själv är nyckeln till lösningen, som i så många Shakespeare pjäser. Varför blir Desdemona mördad av Othello? Hon är snäll, godtrogen och omisstänksam. En mer misstänksam kvinna hade direkt genomskådat Iagos intrigerande. Mercutio i Romeo och Julia hade aldrig dött om han inte hade varit så hetlevrad (och då hade Romeo och Julia också klarat sig?). Kungen som är gäst hos Macbeth, och blir mördad, är helt blind för att mannen som han håller av som en son, vill åt hans krona.
Precis som i Huset på udden kan man som läsare även i Poirots jul dra paralleller till grekiska tragedier --- här har vi återigen ett familjedrama, med mord i centrum.
Varför blir Simeon Lee mördad? På grund av diamanterna som han hade på sitt rum, och som är stulna, eller på grund av att alla hans söner hatar honom? Men vem av dem har mördat Simeon Lee? Och är det verkligen en av sönerna som gjort det?
Agatha Christie är i sitt esse i Poirots jul, det här är en av de allra bästa Hercule Poirot mysterierna och tillika en av Agatha Christies bästa romaner.
Poirots jul utkom 1938 och fick direkt mycket fina recensioner. Denna nyöversättning av Helen Ljungmark gör att man till fullo kan njuta av Agatha Christies underfundiga humor, liksom det engelska julfirandet och alla intriger som det medför.

Julen är en perfekt tid för mord
Ingen blir mördad när det är jul, hävdar Poirots engelske vän, som han för tillfället bor hos. Alltså kommer Poirot att få en lugn vistelse.
Hercule Poirot, som är mycket mindre sentimental, förväntar sig ett mord, just därför att det är jul. Julen innebär, i Poirots cyniska version, att en massa människor som inte trivs tillsammans tvingas att vara tillsammans och tvingas vara artiga mot varandra. Alla uppdämda aggressioner måste slutligen ta vägen någonstans … Dessutom äter folk för mycket och blir därför extra retliga, menar Poirot.
Vad leder upp till ett mord?
Agatha Christie ligger ofta långt fram i sin psykologiska kännedom. Idag är det självklart att julen är mycket påfrestande och stressande, allt är inte myspys, och idag finns det också forskare som hävdar att tristess kan leda till våldsdåd … vare sig det gäller mord eller det senaste upploppet i London. Städer som är fulla av människor som inte ser varandra och som bara springer förbi varandra är tristessens högborg. Poirots jul inleds med att en man vid namn Stephen Farr stiger av tåget och tänker “vilken eländig stad - vilket eländigt land!” Den första spänningen inför London och dess butiker och restauranger och välkladda eleganta kvinnor är borta. Staden har blivit “som ett glittrande strassmycke i smutsgrå infattning”. Han konstaterar också att alla ser så tråkiga ut. Folk har helt enkelt dukat under för tristessen.
Perspektivbyten och mysiga vedbrasor
Men med Poirots jul har man aldrig en tråkig stund. Vare sig man följer Stephen Farrs perspektiv, eller någon annans, i denna komplexa roman, så får man mycket att tänka på. Poirot gör sin entré på sidan 73 och tänker att kontinental centralvärme är så mycket mysigare än en äkta engelsk vedbrasa. Oturligt nog för Poirot håller hans engelske vän, och tillika värd, inte med. En äkta engelsk jul innebär inte bara mysrys, utan även mysfrys. Hercule Poirot firar givetvis framgångar med ryset, och löser skarpsinnigt och elegant det ohyggliga mordet, men när romanen går mot sitt slut fryser han fortfarande. Han är ju trots allt utlämnad till engelsmännens traditionella version av julmys.

Belinda Graham

Just idag - 365 tankar för sinnesro

Konsten att inte krångla till det är en skön konst

Just idagOlle Carlsson
Just idag - 365 tankar för sinnesro
Bonnier Fakta

12 maj. Just idag är allt möjligt. 20 maj. Just idag lär jag känna mig själv lite bättre. 7 juni. Just idag tar jag dagen som den kommer. 23 juni. Just idag står jag med båda fötterna på jorden.
Olle Carlsson samlar 365 tankar för sinnesro i denna evighetskalender. Varje dag inleds med en tänkvärd mening. Varje dag har ett kortare stycke att läsa och begrunda. Olle Carlsson filosoferar över både stora och små frågor med samma självklarhet. Varje dag har en rad för egna anteckningar och en fråga som du själv kan filosofera över.
Man ska inte krångla till det i onödan. Det gör inte Olle Carlsson. Han är en känd profil både när det gäller att diskutera stora frågor och sitt eget liv.
Det låter ofta som en ytlig klyscha när vi uppmanas att fånga dagen och leva i nuet. Detta är ett gott råd, men frågan är --- vad är egentligen nuet?

Olle Carlssons tolkning av nuet är den tidsrymd som sträcker sig från det ögonblick vi vaknar till den stund vi går och lägger oss. Vårt nu är alltså det som finns kvar av den här dagen. Detta tidsmått är ungefär vad vi orkar med för att kunna leva mer närvarande.
Olle Carlssons främsta råd är helt enkelt: gör det enkelt!
Det finns inga bonuspoäng att hämta för att krångla till det på vägen.

Barnens aktivitetsatlas

Ett interaktivt och roligt sätt att utforska din värld

250 klistermärkenJenny Slater
Barnens aktivitetsatlas
- Ett interaktivt och roligt sätt att utforska din värld!
Illustrationer: Katrin Wiehle och Martin Sanders
Ordalaget Bokförlag

Upptäck hur fantastisk hela jorden är! Man kan hålla på länge att utforska världen; det här är en fascination som aldrig avtar. Här får man hela tiden nya, spännande fakta, när man vänder blad efter blad, och världen vecklar upp sig.
250 klistermärken med flaggor, djur, naturfenomen och sevärdheter. Vykort från alla världsdelar. Eget pass och frågesport. Barnens aktivitetsatlas har mycket kul pyssel att hålla på med!

När det gäller Nordamerika kan man läsa om att världens första nationalpark öppnades i USA för 140 år sedan, för att skydda landskapet, växterna och djuren som fanns där. Idag finns det över 100 nationalparker och naturreservat över hela Nordamerika. När man kommer till Nordafrika får läsaren bland annat lära sig hur man gör choklad (mums!). När det är dags för Nordeuropa får man lära sig om Kanaltunneln och hur den byggdes och mycket mer. Ryssland stoltserar med sina 500 mil barrskog. Sydamerika stoltserar med Amazonas regnskog.
Hela tiden ska läsaren vara på alerten, klistra in klistermärken och flaggor på rätt ställe och pyssla med sitt eget pass (som följer med boken) och leka frågesport. Den rekommenderade åldern är 6 - 12 år, men detta är en gräns som man kan tänja på. Kul med kartor, olika länder och fakta, är något som fascinerar länge. Varför skulle annars På spåret vara så populärt?

Belinda Graham

Lottas jul

61 synnerligen goda julgärningar, att utföra tillsammans med en älskad designer

julgärningarLotta Kühlhorn
Lottas jul
Bonnier Fakta

Några av de vackraste böckerna i Sverige är formgivna av just Lotta Kühlhorn. Lotta är förmodligen en av Sveriges mest kända och älskade formgivare och man känner direkt igen en kaffekopp, en yoghurtförpackning eller ett tyg som hon designat. Liksom ett intagande bokomslag. Och den här gången har Lotta designat sin egen bok, inte någon annans, och den här boken är en av de snyggaste fackböcker man kan tänka sig.
Vill du ha en designerjul à la Lotta, är det bara att följa tipsen i boken. Här finns sextioen julpyssel för vuxna, med varierande svårighetsgrad. Designade smällkarameller, vackra omslagspapper, tjusiga adventsstjärnor … allt designat av Lotta. Och vem har inte längtat efter att göra ett gökur av pepparkaksdeg? (Ja, man kanske aldrig har tänkt tanken tidigare, men när man ser gökuret i boken, vill man göra ett! Det ser ju så kul ut!)
Allt designas: mormors mumsiga rågkakor, ljusmanschetter, fina presentkorgar … här finns passande pyssel som räcker hela vägen till jul.
Men många av pysslet håller “året om”. För en snygg lampa av kottar kan man ha mer än på julafton, för att få den där trevliga skogskänslan inomhus. Bakverk, girlander och presentpapper är andra saker som kan användas till fler högtider än jul, till exempel till ett fint födelsedagsfirande.
Vilket är det roligaste pysslet? Kanske att göra en salamikorv som julgodis?!

Det är lite som att göra radiokaka: den ser ut som en gammal radio men är i själva verket rena rama godiset!
Vare sig man pysslar i papper, kottar, tyg eller kakdeg kan man ha väldigt mycket kul med Lottas jul!

Belinda Graham

Fågeldagbok 2015

Om mesar, ugglor, kungsfåglar och alla andra svenska fåglar

för alla fågelälskareDan Zetterström och Mats Ottosson
Fågeldagbok 2015
Bonnier Fakta

Tillvaron är farlig för en liten mes. Speciellt om man är en liten fågel. Det är förmodligen för att skydda sig mot angripare som tofsmesen har ögon i nacken. Det är inte äkta ögon, bara fläckar i fjäderdräkten. Men teckningen, som blir synlig när fågeln fäller upp sin tofs, är förbluffande lik ett riktigt ansikte.
Syftet är förmodligen att ge rovdjuret som närmar sig bakifrån intrycket av att redan vara upptäckt. Då finns det en chans att attacken avblåses --- och mesen är räddad!
Men tofsmesen är inte ensam om att ha ett falskt ansikte. Detsamma gäller hos flera olika sorters ugglor, som hökugglan och sparvugglan. Man känner sig alltid iakttagen av en uggla … och dessutom kan de snabbt vrida runt huvudet!
Det är idag populärt att mata fåglar. Och viktigt. När man läser om kungsfågeln som inte får sluta äta, får man en tankeställare. En kungsfågel om vintern är som en hyperaktiv liten motor med en pytteliten bränsletank. För att bränslet inte ska ta slut måste tanken fyllas hela tiden.
När det är riktigt kallt måste en kungsfågel hitta en matbit var tredje sekund. Bränsle ska inte bara ge kroppsvärme för stunden, utan också för kommande natt. Till kvällen måste kungsfågeln ha ätit upp sig till sex och ett halvt grams kroppsvikt för att klara natten. När morgonen kommer väger den bara fem gram igen och måste genast sätta igång med att äta upp sig. Ett och ett halvt gram är det enda som skiljer en kungsfågel från undergång. Varje natt. Snacka om att “fånga dagen”!

Fågeldagbok 2015 är en intressant och vacker resa med fakta om säsongens fåglar varje vecka (ett uppslag per vecka) och ett extra långt kapitel inleder varje månad. Dessutom finns här många vackra helsidesillustrationer.
Ett skäl till att många människor är så fästa vid just fåglar är deras tydlighet. De är tillräckligt stora för att de ska vara lätta att se, de hörs, de flesta visar sig i öppet dagsljus och de törs ofta komma oss nära. Just denna tydlighet gör att fåglarna --- mer än några andra --- levandegör förändringarna i naturen omkring oss. Att flyttfåglarna kommer hit allt tidigare på våren är till exempel en direkt avspegling av att klimatet blivit varmare. Vi håller på att skriva om fåglarnas kalender, helt enkelt.
De som skrivit och illustrerat denna fåglarnas kalender, eller fågeldagbok, är Dan Zetterström och Mats Ottosson, båda veteraner på fågelområdet.

Belinda Graham

Draktränaren fyller 10 år --- Mindre träning, mer action

Dragon fyller tio år i årCressida Cowells klassiska barnbok How to Train Your Dragon fyller tio år i år, och det har blivit många uppföljande böcker sedan dess. How to Train Your Dragon blev en fullträff som Dreamworks långfilm --- den nördige lill-killen Hiccup som inte är tillräckligt tuff för pappa hövdingen (och inte är tillräckligt tuff för att slåss mot drakar) lyckas istället tämja en drake. Eller snarare: de blir bästa vänner. Pojken saknar ett ben, draken saknar en del av sin vinge, men med gemensamma ansträngningar blir de nattens tuffaste par. Och den nördige lill-killen lyckas även övertyga de andra i byn att det är bättre att tämja drakar och ha dem som husdjur (och rida på dem!) än att förfölja dem och döda dem.
Sedan dess har How to Train Your Dragon fått en långfilmsuppföljare och den har blivit en omtyckt serie på Cartoon Network. Resultatet är som en rad mini-noveller om livet som viking och draktränare på Berk. För Hiccup och hans drake Toothless (en Night Fury) och hans vänner på draktränarakademin finns det alltid nya utmaningar att tampas med.

Dragons - Defenders of Berk finns alla huvudpersonerna kvar från långfilmen och de tränar fortfarande med sina drakar. Alla har sin favoritdrake. Alla har blivit lite äldre. Hiccup är inte en nördig lill-kille längre, han har blivit ledaren för alla tonåringarna som tränar med sina drakar: den snygga,orädda, blonda tjejen Astrid, den tuffe, högljudde killen Snotlout, den tjocke bokmals-killen Fishlegs och tvillingarna Ruffnut och Tuffnut som jämt bråkar med varandra.

Det som har förändrats mot avstampet i How to Train Your Dragon är att alla drakar inte går att träna. Alla drakar är inte goda.

Ungdomarnas egna drakar som de själva tämjt är "de snälla drakarna". Andra drakar är hot mot Berk, värda att slåss mot eller att fördriva från ön. Fiender till Berk använder drakar som vapen. Ett hot som måste elimineras. Man gör inte som i originalboken/originalfilmen och blir kompis med drakarna och tämjer dem. Till och med när de är på en ö för att träna är drakarna hot --- utom deras egna drakar då.

När en ny draksort introduceras i serien diskuteras det om det ska vara en drake som de ska tämja eller en drake de ska slåss mot. Vanligtvis, för dramaturgins skull, väljer de en drake de ska slåss mot. I Dragons - Defenders of Berk är den nya draken en Screaming Death, en utveckling på Whispering Death, en stor, vit drake som kan utstöta ett ljud som desorienterar alla andra drakar och som dessutom kan ge eld på samma sätt som det brittiska flygvapnet under andra världskriget. Screaming Death är en krigsmaskin. Den kommer tillbaka som hot flera gånger om.

Vem vill inte ha en egen drakeMen det finns även andra hot: yttre hot från andra vikingar som vill invadera Berk, yttre hot från de som vill förfölja drakar och döda Hiccups sällsynta svarta drake Toothless. Och så finns det inre hot: som hotet om splittring i gruppen. Vem är den bästa draktränaren? Tävling är inte alltid av godo. Det är bättre att samarbeta. Gruppen håller också på att falla samman när den tjocke lille killen på den tjocka lilla draken aldrig hinner med de andra och han lämnas kvar för att de andra ska kunna göra sina uppdrag snabbare. I sista minuten förstår de att alla i ett team behövs. Alla är bra på något.

Animationen är bra, som en blandning av vikingatid och en fantasivärld, snygg natur och övernaturliga drakar. Många avsnitt har bra sensmoral för sin publik --- som att alla är bra på något, att inte döma på förhand, vikten att hålla ihop som en grupp och att inte ställa för höga krav på sin drake. Substantivet drake kan ju bytas ut mot något annat i verkliga världen. Alla mår gott av en paus då och då.
Ett stort plus i How to train your dragon är att allt fokus inte läggs på far och son relationen --- Hiccups mamma är en av de coolaste karaktärerna som skapats, som en kombination av frihetskämpe och Dian Fossey. Ingen ska utrota hennes älskade drakar!
Sådan mor, sådan son. Här är det inte hunden, utan draken, som är människans bäste vän.

Belinda Graham

Belinda Graham --- Five Poems

   

Caligraphy In The Snow Belinda Graham is a bilingual poet/artist, who has a weakness for numbers and patterns. She considers all numbers equally fascinating, though there are patterns to prove that apparently all numbers have not got the same value. She is interested in the different perspectives of life, how differently we all see various things and how different numbers can be playing hide and seek in seemingly inconspicuous items. Awyren is Welsh for flying object.

She treasures her favourite sounds but also her silences. She keeps valuable snippets safely stowed away in a cardboard box, which will be worth a fortune in the future. In short: it will be worth its weight in gold. Or something much more precious.

The Green Pen

Black looks too official
Black looks
Like it’s doing my taxes
I need a green pen

I need a green pen
Before I start writing a poem
I need a green poem
I need a green pen
Before I write the word "go"

I want a green pen to write.
A happy, welcoming pen.
I need a green pen.

Blue looks too sad.
Like it's crying out ink.
Into a pool of tears.

No good enough
for a happy-to-go green poem.

Red looks to accusing.
Red says everything I write is wrong.
Red says - failure.
Red says - stop trying.

I need to get looking.
Looking for the perfect pen
A happy get ready-to-go pen
with green ink.

The World in a Cup of Tea

A small cup of tea
With a mystical taste
is nice
With a friend

Even when you are not
On a veranda
In Botswana
Gazing at giraffes

A small bun
(or even better: a large bun)
is nice

Life is much worse
in Botswana
The Last Drop Over The Moon
Where there aren’t
enough orphanages
To all those
orphaned by Aids

Lots have lots worse lives
Often I have
a lots worse life.

But just right now
Everything is all right.

Awyren

Maths for children:
5 Ants are more than 4 Elephants
Maths for grown-ups:
2966 Americans
are more than
20 000 Japanese
and 100 000 Iraqis

1 Elephant is more

Playing With Fate

Frozen Swan In Flight

Let’s assume - like a game -
It might be possible to create your own fate
Your own destiny
If the universe accept it
And if you have the right medium
Who gives you the right tasks
Randomly planting out flowers
At beaches
And hoping for a miracle
Finding lost brothers
By looking at white stones
With no inscriptions.
And the beach is completely empty
Quite ready to be written on

Creating a universe in the sand
That will be washed away
By the next tide.
No need to keep it.
That is just - playing with fate.

The Feathers

Frozen III
Sometimes

peace will have to give

people a chance ...

and let white wings

full of beautiful feathers

grow out

as people haplessly

stutter and stumble

towards infinity

the feathers.

they might be dove

they might be angel


but the white feathers

for peace lovers

are never for cowards.

Gustaf Tenggren --- Mannen bakom Walt Disneys Snövit var en svensk “doldis”

Gustaf Tenggren --- Mannen bakom Walt Disneys Snövit var en svensk “doldis”

Från det magra Magra till det rika USALars Emanuelsson, Oscar Ekman
Gustaf Tenggren - En biografi
Kartago

Walt Disney hade stora problem med att få till sin dröm: världens första animerade långfilm. Filmen var Snövit. Alla tyckte att han borde hålla sig till kortfilmer. Han var belånad upp över öronen, stressad och överarbetad, och filmen blev inte bra. Han såg det själv. Då krävde hustrun en “time out“, en familjesemester i Europa för att “koppla av”.
Walt kopplade inte av. Han började inse vad som var felet med hans misslyckade Snövit: det var ju i Europa som den äkta sagotraditionen fanns! Han köpte på sig sagoböcker från alla möjliga europeiska länder och han insåg att vad han behövde för att få fason på Snövit var en europeisk konstnär, som kunde ta hand om filmen!

Den magiska önskelistan

Walt Disneys nummer ett på önskelistan var Arthur Rackham. Rackham var pensionerad och inte alls intresserad av att flytta från sitt kära England till Hollywood. Hollywood imponerade inte på Rackham. Walt Disneys nummer två på önskelistan var John Bauer, Sveriges svar på Arthur Rackham, och känd illustratör av Bland tomtar och troll. John Bauer hade drunknat i en båtolycka, tillsammans med sin unga fru och sin lille son. Walt Disney gick snabbt till nummer tre på sin önskelista: Gustaf Tenggren. Mannen som var John Bauers arvtagare, mannen som gjort fler Bland tomtar och troll än självaste Bauer… och det visade sig att Tenggren redan bodde i USA! I New York. Där han bland annat jobbade med reklamuppdrag och hade skapat den första “pin-up” tjejen, långt innan begreppet “pin-up” ens fanns. Tenggren hade även illustrerat sina senaste Bland tomtar och troll i USA. När han väl emigrerat kom han aldrig någonsin hem igen till Sverige. Inte ens på semester.

Magra i Västergötland ligger tre mil norr om Alingsås. Socknen hade så mager jord att det fick ge namn till området: Magra. Gustaf Tenggren hade bokstavligt talat en mager och fattig uppväxt och han uppfostrades av sin farfar. Genom stipendier fick han råd att studera konst och Bland tomtar och troll blev hans genombrott för en större publik. 24 år gammal hade Tenggren, som emigrerat till USA, blivit en fixstjärna bland de kommersiella konstnärerna i New York.
Tenggren är mannen bakom Disneysuccéerna Snövit, Pinocchio, Fantasia och Bambi. Tenggren gjorde fler upplagor av Bland tomtar och troll än självaste John Bauer. Tenggren har också illustrerat världens mest sålda barnbok: The Poky Little Puppy. 15 miljoner sålda exemplar. 5 miljoner fler än tvåan, den brittiska barnboksklassikern The Tale of Peter Rabbit av Beatrix Potter (som för övrigt nobbade Walt Disney gång på gång, för hon ansåg att han inte tecknade tillräckligt noggrant - Beatrix Potter är den enda författare och konstnär vars rättigheter Disney inte lyckats övertala sig till att få ta över).

Mannen bakom Walt Disneys tidiga succéer

Gustaf Tenggren hade en femtio år lång framgångsrik karriär i USA. Svenskar som blir stora i Amerika (speciellt i Hollywood) brukar vara Sveriges stolthet. Om det så bara gäller en liten biroll i en medelmåttig film slås det på stora trumman. Men Gustaf Tenggren är i stort sett okänd i Sverige och först nu, år 2014, kommer den första biografin någonsin på svenska.
På engelska finns det däremot en hel del skrivet om Tenggren, och även dokumentärfilmer, bland annat i Disneyforskningssammanhang, där Tenggrens geni hyllas och Snövits skandinaviska look analyseras, och man kan konstatera att det finns en moraklocka hemma hos Gepetto (ja, Disneys Pinocchio är mer svensk än italiensk).

De stackars Disneyforskarna har alltid haft fullt sjå att lista ut vem som gjorde vad för Walt. Men de har lätt att hitta vad Tenggren har gjort. Han har nämligen en väldigt distinkt stil. Dessutom signerade han sina alster. Det var mot Disneys policy att signera, för allt skulle ses som om det var Disneys, bara ett märke, en signatur, gällde och det var Walt Disneys egen. Tenggrens vana att signera gjorde Disney rasande. Dessutom var Tenggren, även om han var ung, redan en känd och välbetald konstnär. Alla andra var tacksamma bara de hade jobb.

Varför slutade Tenggren?

Disneykännarna har genom åren tvistat om varför Tenggren inte stannade kvar på Disney --- ofta lutar förklaringarna åt att Tenggren helt enkelt var för bra.
Idag, i datorns tid, hade det förmodligen inte varit ett problem, men då var Tenggrens idéer och visioner och alla detaljer helt enkelt för dyra. Filmen Bambi blev slutligen en mycket plattare produktion än den som Tenggren hade visualiserat. Man hade inte råd att göra varje löv perfekt, man gjorde hellre en impressionistisk, lite suddig grönska. Det gick snabbare och det var mycket billigare.
Ett äkta allmogehem på bortaplan
Men det fanns ett liv efter Disney, det som ledde till The Poky Little Puppy och massor av bästsäljande barnböcker och förverkligandet av drömmen om en egen gård, full med fina, antika allmogeföremål från Dalarna.
Ett magert liv hade blivit ett rikt liv. Tack vare konsten, Snövit och en söt liten hundvalp.
Gustaf Tenggren - en biografi är ett praktverk av det slag som Tenggren verkligen förtjänar. Äntligen kan alla läsa om denne egensinnige konstnär på svenska, och lära känna ett fascinerande människoöde, som i sig är som något ur en saga.

Belinda Graham

Och så var de bara en

Grym barnkammarramsa i stilbildande Agatha Christie

Grymma, brittiska barnkammarramsorAgatha Christie
Och så var de bara en
Översättning: Helen Ljungmark
Bookmark Förlag

“Tio små tennsoldater åt supé i Rio. En satte i halsen, och så var de bara nio …”
Och så var de bara en utnyttjar optimalt “det slutna rummet” och de klaustrofobiska känslor som förstärks av ond bråd död på en öde ö, som blivit helt avskuren från omvärlden. Denna klassiska, obehagliga deckare från 1939, nu i stilsäker och stilren nyutgåva, utklassar både Flugornas herre och vintage Robinson när det gäller att väcka olustkänslor.
Agatha Christie lät sig ofta inspireras av klassiska mords drama --- redan de gamla grekerna kunde leverera en familjetragedi med mord i anrättningen --- men även av barnkammarramsor. Vilket i och för sig inte låter speciellt mordiskt, men många engelska barnkammarramsor, så kallade “nursery rhymes”, är väldigt grymma.
Bödeln kommer och hugger av dig huvudet
Den brittiska varianten av Bro Bro Breja slutar med att bödeln kommer och hugger av dig huvudet. I Three Blind Mice får tre möss sina svansar stympade. Five Little Pigs kan gå till slakt och skrika hur mycket de vill. Three Blind Mice förekommer i Agatha Christies prisvinnande pjäs The Mouse Trap (som är den pjäs i världshistorien som spelats under längst tid). Barnkammarramsan Five Little Pigs finns med i Hercule Poirot klassikern med samma namn.
Men den grymmaste barnkammarramsan av dem alla, är den som ska lära barn att räkna: den börjar med tio och slutar med noll, när den sista personen i ramsan går och hänger sig. Denna ramsa ligger till grund för den stilbildande romanen And Then There Were None.
Alla är mördaren

Tio personer befinner sig på en öde ö. De blir isolerade, och de dör, precis som det förutspås i barnkammarramsan. Att ramsan är känd, och att det hela tiden förutsägs hur nästa offer ska dö, förtar inte spänningen utan ökar den istället. Barnkammarramsan har samma funktion som oraklet i ett gammalt grekiskt drama: går det att undkomma sitt öde, eller är allt förutbestämt? Men här är det inte gudarna som straffar människorna för deras hybris, människorna straffar sig själva. Frågan är: Vem i sällskapet är mördaren eller finns det någon mer på ön än de tio utvalda offren, någon som vi inte ser? Men man kan också tolka romanen som att alla tio i sällskapet är mördaren, eftersom alla någon gång i sitt liv gjort sig skyldig till mord av något slag. I vissa fall skulle det ha rubricerats dråp, i andra fall överlagt mord. Men vem är mördaren på den öde ön? Eller rättare sagt (för att parafrasera en annan känd barnkammarramsa): Vem är bödeln?
Alla ljuger, av olika anledningar
Och så var de bara en är en blandning av skräck, psykologisk thriller och pusseldeckare. Det här är en av Agatha Christies mest kända romaner och en av världens mest sålda romaner alla kategorier och den har givetvis blivit stilbildande. Den svenska deckardrottningen Maria Lang gjorde tidigt sin egen version i Mördaren ljuger inte ensam, där folk stryker med på en isolerad svensk ö under en blöt midsommarhelg.
Ett annat slut på ramsan
Agatha Christie har även själv skrivit en annan version av And Then There Were None --- teaterpjäsen, även den en succé. Men där går inte den sista personen och hänger sig. Det finns nämligen ett alternativt slut på den klassiska barnkammarramsan: de två sista överlevande gifter sig, “och så var det ingen kvar“. Om detta är ett mer eller ett mindre grymt slut än hängningen, för att se till att “ingen” finns kvar, kan man filosofera om.
Det här är en utsökt vacker nyutgåva till Agatha Christies 125-års jubileum, och den bästa översättningen någonsin av Agatha Christies verk. Den får inte bara fram det rysliga utan även det roliga och humoristiska, som alltid finns med i Agatha Christies författarskap. Även om det ibland är en mycket mörk humor.

Belinda Graham

Julstämning

Svenska skogar, spännande konst och vackra vinterbilder

Nu är det jul igen Flera författare
Julstämning
Semic

Julstämning - Sveriges äldsta jultidning - 108 år! - satsar återigen på ett klassiskt vackert Jenny Nyström omslag, där den äkta svenska allmogetomten pulsar genom en svensk granskog med sin dyrbara last på ryggen. Än lever den svenske tomten, och han ser mycket hälsosammare ut än den nymodige amerikanske cola-drickande kollegan!
Innehållet i Julstämning är däremot sprudlande nytt och modernt med glänsande lockande läsning varje år. Årets konstnär är Annika Ekdal, en textilkonstnär som skapar fantastiska nya världar med en urgammal teknik.
Årets konstplanscher är av Claude Monet och det finns även ett Monet reportage längst bak i Julstämning.
Man skulle kunna säga att årets Julstämning går i naturens tecken. Gobelängerna är inspirerade av naturen och fulla av prunkande växter och eleganta djur, Claude Monets intryck av solnedgång gav namn åt hela den impressionistiska rörelsen … Hur vår svenska skog gått från urskog till tämjd och tuktad är ett svidande reportage som konstaterar att John Bauers Bland tomtar och troll skogar (som ändå inte är någon äkta urskog ) är mycket artrikare än dagens erbarmliga planterade skogar och att Selma Lagerlöfs underbara tiomilaskogar är ett minne blott. Idag får man vara glad om man hittar en enmilaskog. Och i sådana fall är det förmodligen i en nationalpark.
Vacker natur finns också på bilderna från reportaget av den gnistrande vintervackra skidorten St Moritz. En stad som länge varit känd för sin hälsosamma luft, och dit Edith Södergran, Robert Louis Stevenson, Sir Arthur Conan Doyle och andra litterära kändisar åkte. Sherlock Holmes har både dött och återupplivats i Alperna.
En saga om tre systrar, alla prinsessor, är en alldeles sann saga. Margaretha, Märtha och Astrid befann sig alltid i händelsernas centrum och det här är en historia som rymmer massor av syskonkärlek, romanser och för tidig död.
Alla som älskar sötsaker kan sin Prinsesstårta. Just denna tårta var de tre systrarnas favorit. Deras minne lever kvar även i kokboksklassikern Prinsessornas kokbok.

Massor av julstämning finns på Fredriksdal utanför Helsingborg där det varje år hålls julmarknad. En förtrollad plats där julen blir som förr i tiden
Allt är inte frid och fröjd och julstämning i årets Julstämning: man uppmärksammar även första världskrigets hundraårsjubileum, med en artikel om krigspropaganda från båda världskrigen. Skilde sig propagandan åt? Ja, under andra världskriget tillkom propaganda för att hålla tyst. Pratar du, kan dina kamrater få sätta livet till. En svensk tiger. Sedan pratar vi inte mer om det.
Slutligen finns också en traditionell julnovell och ett korsord, som var med i Julstämning år 1925 - fast fortfarande lika kul och knepigt att lösa!
Årets Julstämning har allt: det vackra, det tragiska, det romantiska, det spännande och det stämningsfulla. Och en äkta svensk tomte på omslaget!
Det är lätt att komma i stämning med Julstämning!

Storm över högländerna

Svenska vindar blåser in över Skottland, i prisbelönt historisk roman

Christina Courtenay har även skrivit en tredje roman i trilogin om Kinross, Monsoon Mists, som ännu inte är översatt till svenskaChristina Courtenay

Storm över högländerna
Översättning: Tove J. Borglund
EA Förlag

Storm över högländerna har belönats med RONA - The Best Historical Novel Of The Year Award. Om man gillar genren “historical fiction” vet man alltså att man har en högtidsstund framför sig. Dessutom är det intressant att konstatera att huvudpersonen, liksom Christina Courtenay själv, har svenska rötter. Brice Kinross har precis kommit hem från en resa med Ostindiefararen och han planerar att gifta sig med sitt livs kärlek. Det visar sig att hon har gift sig med hans bror James.
Brice välkomnar en nystart och vad som helst verkar bättre än att gå hemma i Göteborg med sorgset hjärta. I egenskap av äldste bror kommer Brice Kinross att ärva godset Rosyth Estate i Skottland. Pappa Kinross misstänker att något inte står rätt till på godset --- det går hela tiden med förlust. Brice välkomnar utmaningen, åker över för att bli den nye lairden i Skottland och, kort sagt, visa att han är “karl för sin kilt”, trots att han är svensk. Men det är inte lätt för en svensk kille att plötsligt hävda sig som herre på täppan i ett land med egna regler och med en infekterad historia.
Året är 1754 och jakobinerna har förföljts hänsynslöst. Engelsmännens hämnd över skottarnas uppror var grundlig och effektiv. Men vad kommer att bli Brices största problem? Kommer hotet utifrån eller inifrån? För någon förskingrar pengarna från Rosyth Estate och stoppar dem i en egen kassakista.

Christina Courtenay bor i Herefordshire i England, där hon är född, men hon har alltid varit intresserad av Sverige och svensk historia och har en svensk mamma. Tonåren tillbringades i Japan och Christina blev oerhört intresserad av den asiatiska kulturen, något som märks i hennes romaner. Hon har ett stort intresse för historia och är ordförande i The Historic Novel Society.
Hennes böcker älskas av både läsare och kritiker och när man väl har börjat att läsa en Christina Courtenay roman kan man inte sluta.
Det här är helt enkelt levande historia i en levande historia.

Belinda Graham

Not that kind of girl

Smart, snygg, självsäker och stilsäker

Lena Dunham Foto Autumn de WildeLena Dunham
Not that kind of girl
Översättning:Annika Ruth Persson, Johanna Karlsson
Norstedts

Lena Dunham är snygg, smart, ofta satiriskt rolig, verkar vara självsäker och är definitivt stilsäker.
Hennes biografi, skriven vid 28 års ålder, är som en blandning av essäsamling och självhjälpsbok.
Förskottet hon fick för att skriva boken var sjusiffrigt. Lenas rollkaraktär Hannah i Girls hade varit grön av avund!
Girls beskrivs ofta som det nya SATC --- men det finns stora skillnader. Det är stor skillnad på att bo i en garderob och att ha en garderob. Båda serierna utspelar sig i New York men Girls utspelar sig efter att den amerikanska ekonomin har tagit stora smällar, SATC utspelar sig före. Vänskapstemat framhålls, men det är inte säkert att de fyra tjejerna i Girls är vänner eller att de ens gillar varandra (eller sig själva).
Lena Dunhams Girls med Hannah i spetsen har större likheter med verk av Woody, Jerry och Larry --- gamla gubbar som tycker att det är självklart att deras alter ego kan vara intressant på film eller i en TV-serie.

Det ovanliga är att Lena är ung och tjej.
I boken tar hon i essäform upp hur det är att vara tjugo eller trettio år yngre än alla andra på mötena. Och ensam tjej. Hur pressen på tjejer är, när det gäller hur de ska vara, hur de ska uppföra sig, hur de ska se ut.
På många sätt upplever Lena samma saker som huvudpersonen i Siri Hustvedts feministiska konstdeckare Den lysande världen. Världen i allmänhet och kulturvärlden i synnerhet är inte designad för att kvinnor ska våga komma fram. Det finns en rädsla för misslyckande men även en rädsla för framgång.
Om Lena inte längre är tjejen som slår ur underläge, om hon blir framgångsrik, kan hon då fortsätta att skriva Girls, om Hannah som ständigt är osäker och som ständigt misslyckas med så mycket (och som inte har någon lysande karriär att tala om)?
Lena Dunham tar även upp utseendefixeringen och hur hårt den slår mot unga tjejer i Amerika idag. Lena får beröm för att hon är “Modig” som vågar visa upp sig --- men det är en komplimang som kan ses som en förklädd förolämpning. En tjej som är konventionellt amerikanskt snygg och pinnsmal, skulle aldrig kallas “modig” för att visa sig avklädd eller lättklädd som skådespelerska. Det ingår helt enkelt i jobbet. Lena Dunham är snygg, och “normaltjock” men i en allt mer skruvad värld kan hennes normala utseende och normala tjocklek beskrivas som avvikande.
I Not that kind of girl hoppas man såklart att Lena Dunham ska berätta hemligheten bakom sina framgångar, ungefär som Madeleine Albright och Hillary Clinton gjort i sina biografier. Hur ska glastaket krossas, eller i alla fall höjas en smula? Eller så hoppas man att Lena i alla fall ska berätta någonting om hur just hon har kommit fram i en mansdominerad och ofta (verkar det som) kvinnofientlig amerikansk nöjesvärld. Men nix, som läsare blir man besviken och snuvad på konfekten. Här avslöjas inte de stora hemligheterna. Lena är “not that kind of girl“.

Huset på udden

En grekisk familjetragedi uppdaterad till modern spänningsroman

Ordeal by InnocenceAgatha Christie
Huset på udden
Översättning: Helen Ljungmark
Bookmark Förlag

När Agatha Christie skrev sin första kriminalroman, och introducerade den fransktalande belgaren Hercule Poirot för världen, var den mycket brittiske Sherlock Holmes världens mest kände detektiv. Men medan Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes är en mästare på att handfast finna ledtrådar och spår på brottsplatsen (och sedan tolka dem) verkar Agatha Christies detektiver på ett intellektuellt plan. Psykologin är viktig. Vem var offret? Vilka är de misstänkta? Vad driver en människa till mord?
Storslagna tragedier
Agatha Christies egna deckarfavoriter var bland annat fransmannen Gaston Leroux skräckroman The Phantom of the Opera och de storslagna grekiska dramer om mord, hämnd och skuld som hon såg redan som barn på Torquays teater. Det är inte ledtrådarna som är viktiga. Det är de mekanismer som driver människor och de eviga, klassiska frågorna. Den största skräcken, den största thrillern, gäller hur människor fungerar, eller inte fungerar, tillsammans. Precis som i de stora grekiska dramerna behöver Agatha Christie bara en dysfunktionell familj, och så kan spelet börja.
Den dysfunktionella familjen
Agatha Christies Huset på udden är en av hennes absolut bästa romaner. Här finns varken Hercule Poirot eller Miss Marple med, vi har ingen detektiv att följa. Vi introduceras till en dysfunktionell familj där modern blivit dödad av ett av barnen, ungefär som i ett storslaget grekiskt drama. Förutom att motivet bara verkar vara några futtiga sedlar, inte alls storslaget. Den allmänna versionen är att Mrs. Argyle blev ihjälslagen av sonen, Jacko Argyle, som var adopterad och som setts som ett problembarn ända sedan han var liten. Den goda miljön som Mr. och Mrs. Argyle erbjöd, med lyx, rikedom och fin utbildning kunde inte hjälpa Jacko, för miljön är inte allt. Han hade dåliga gener. En förbrytares gener, en mördares gener.
Sanningen förändras
Men allting är inte vad det ser ut att vara och “sanningen” håller inte för evigt. Två år senare, då Jacko sedan länge är död och begraven, kommer Doktor Calgary hem från en två år lång polarexpedition. Han lägger fram nya bevis i fallet och Jacko Argyle rentvås och benådas postumt. Calgary är förvånad över att ingen i familjen, varken far, syskon eller anställd personal verkar bli glad över att Jackos oskuld har bevisats.
Det är Hester, den yngsta flickan i familjen som säger till Doktor Calgary “Det är inte den skyldige som betyder någonting, utan de oskyldiga”.
För sent går det upp för Calgary vad Hester menar. En person i familjen, som inte är Jacko, måste vara skyldig till mordet. Men kan det inte bevisas vem det är, kommer samhället att döma alla som skyldiga. Mordet blev omskrivet i pressen för två år sedan, och nu förföljs familjen igen. Alla ses som skyldiga. Även de oskyldiga.
En prövning för de oskyldiga
Originalets titel är Ordeal by Innocence, vilket kan kopplas till Hesters uttalande. Alla får lida i en familj, både skyldiga och oskyldiga. Två år senare är minnena dimmiga och alla fysiska bevis för länge sedan undansopade.
Den svenska nyutgåvan Huset på udden har en orm på omslaget --- och huset som i romanen heter Sunny Point hette från början Viper’s point. Ett passande namn. Under promenaden dit citerar Doktor Calgary för sig själv: “Hur bittrare än ormens gadd det stinger, att ha ett barn som hjärtlöst är …”
För att ytterligare understryka det klassiska och grekiska arvet blir Doktor Calgary rodd över till udden av en färjkarl. Hester liknas vid tragedins mask, när hon öppnar dörren och välkomnar Calgary in.
Furierna ger sig aldrig
Calgary inser efter att ha rentvått Jacko att han har satt hämndgudinnorna (i form av nyfiket folks skvaller och den hjärtlösa brittiska tabloidpressen) på familjen och han känner sig skyldig att hjälpa familjen att hitta den som mördade Mrs Argyle. Annars har han förstört så många människors liv.

Huset på udden är en sensationell psykologisk spänningsroman där en dysfunktionell familj står i rampljuset. Vi har ingen deckare att följa, utan får ständiga perspektivbyten. Vi får följa de olika familjemedlemmarna och deras tankar och tillbakablickar, och även några utomstående och hur de ser på familjen och vilka misstankar de har.
“Trevliga personer borde inte bli mördade”
En mycket liten biroll innehas av kommissarie Huish. Som vanligt finns det en hel del humor när Agatha Christie skriver. Som när Huish tänker högt:
“jag skulle verkligen vilja veta vem som mördade henne”, sa Huish. “Såvitt jag kan förstå var Mrs Argyle en mycket fin människa. Hon gjorde mycket gott, tog hand om olyckliga barn och hjälpte fattiga och sjuka. Sådana personer borde inte bli mördade.”
På ett sätt förstår man Huishs tankegångar. Fina människor som lever för hjälparbete borde inte bli mördade. Men vi vet ju att verkligheten ser annorlunda ut. Fina människor som lever för hjälparbete kan bli mördade. Och även i grekiska dramer och i de stora tragedierna är det inte så att det bara är otrevliga typer som stryker med. Vackra, snälla, godhjärtade, unga och naiva människor kan också bli offer. Till och med amatördeckaren som försöker lösa fallet kan få sätta livet till.
Ormens väg över udden
Att läsa Huset på udden är en storslagen upplevelse. Trots att det är en psykologisk spänningsroman som ständigt byter perspektiv får man faktiskt ledtrådar till ett stort pussel som allt mer tydligt ger en bild av vad som verkligen hände.
Men vad kan någon göra för att rädda de oskyldiga undan tragedins grymma mask och furiernas obevekliga jakt, när det inte finns några bevis?
Ormens gift sprider sig snabbt.
Sönderfall och möjlig räddning
Agatha Christie firar i år 125 år och därför ges några av Agatha Christies bästa verk ut i nyöversättning av Helen Ljungmark. Förutom spänningen och psykologin har hon även lyckats fånga Agatha Christies humor och brittiska underfundighet, som inte alltid finns med i äldre svenska upplagor av deckardrottningens verk.
Huset på udden är en psykologisk spänningsroman om en familjs sönderfall och kanske en möjlig räddning, som passar både de som älskar traditionella deckare och de som föredrar spännande romaner med intressanta personligheter.
Här får man träffa många oförglömliga karaktärer. Sättet på vilket perspektivet ständigt ändras och sättet på vilket vår uppfattning av vad som händer --- och har hänt --- ständigt utmanas, är mästerligt.

Konsten att skapa en tjej

En kvinnlig Adrian Mole i musikkritikens Glaskupa, när Caitlin Moran gör succédebut som romanförfattare

Caitlin Moran på besök i Göteborg Foto Belinda GrahamCaitlin Moran
Konsten att skapa en tjej
Bonniers

Johanna Morrigan är Caitlin Morans alter ego i den skönlitterära romandebuten. Ja, detta ska vara skönlitteratur, en “roman”. Men när Caitlin gästade Bokmässan i Göteborg berättade hon att hon skrivit romanen för att “avslöja” saker om sin barndom och hon ser fram emot reaktionerna när alla har läst den.
Avslöjar familjen
- Till och med min familj vet inte mycket om mig, påpekar hon glatt. De kommer att få flera överraskningar när de läser boken! De vet till exempel inte om att jag använde familjens gemensamma hårborste för att onanera varje kväll. Jag rengjorde den innan jag lade tillbaka den så klart! Men ändå. Det kan vara ett intressant avslöjande för min familj att läsa!
(Det kunde ha varit värre, hon kunde ha använt familjens gemensamma tandborste istället.)
Vill man läsa Konsten att skapa en tjej som en nyckelroman, så går det. Caitlin själv pratar ju så gärna om vad som hänt “på riktigt” och vilka episoder och personer som hon har lagt in i boken.
En känd krönikör i England
Caitlin Moran är känd för sina roliga krönikor och hennes tidigare böcker Hur man skapar en kvinna och Morantology är skrivna i krönikestil eller kåseristil. Morantology i sig är en samling av de bästa krönikorna.
Konsten att skapa en tjej är kategoriserad som en skönlitterär roman, utan att ha “baserad på en sann historia” tryckt på omslaget. Men romanen är som sagt inspirerad av Caitlins egen barndom/ungdom och den drar intresse till sig eftersom det är en kändis som skrivit denna bok. Man känner igen mycket, mycket från krönikorna. Som hur det är att vara många syskon, att leva på bidrag, att vara självutbildad istället för att gå i skolan, att äta mycket potatis … Och hur det är att vara ensam i olika sammanhang. Som när den ensamma huvudpersonen kommer till musikredaktionen och upptäcker att hon är ensam tjej med en massa gubbar. Det har Caitlin skrivit om i båda sina tidigare böcker, men då skrev hon som sig själv utan att skapa ett skönlitterärt alter ego.
En trippel om utsatthet
Man skulle med fördel kunna läsa Den lysande världen, Not that kind of girl och Konsten att skapa en tjej i ett svep --- diametralt olika böcker av väldigt olika författare i olika åldrar och med olika bakgrund, men alla tar upp samma sak, samma problemställning: att flickor, tjejer, kvinnor har svårt att komma fram, och om de kommer fram blir de ensamma flamingos (för att ta en liknelse från Morans bok). Det spelar ingen roll om det gäller konstvärlden, nöjesvärlden eller musikvärlden. Både när det gäller musiker och musikkritiker är de flesta män.

Johanna Morrigans strategi för att slå sig in och slå sig fram är att skapa ett alter ego, som heter Dolly Wilde, och att vara elak och cynisk och såga alla band hela tiden. På så sätt kommer hon att få respekt från de manliga kollegorna --- hon klarar minsann av att vara ännu elakare än dem! (Även detta har Moran tagit upp i tidigare krönikor och kåserier ur olika vinklar, som när hon berättade att det var hennes blivande man som fick henne att sluta vara elak för han hävdade att hon förlorade sig själv när hon skrev).
Egen dator, bil och TV
Johanna pratar också mycket om sin “fattiga” bakgrund, men eftersom familjen har TV, dator (!) och bil, vilket var mycket ovanligt på den tiden (det här utspelar sig förr i tiden, då tekniska hjälpmedel var ovanliga, och få personer hade dator) verkar det konstigt. Det finns gott om folk idag som inte har råd med egen TV och dator och telefon, och att önska en bil står definitivt inte på kartan. Men bidragen räcker tydligen till allt detta, plus bensin (pappa skjutsar jämt) och till att försörja fem barn!
En skillnad mellan Johanna och Caitlin är att Johanna bara har bröder. Johannas interaktion på hemmaplan är oftast antingen med pappa eller med storebror --- mamma lider i början av romanen av postnatal depression och går knappt att prata med --- så även i hemmet är Johanna något av en ensam flamingo. (Verklighetens Caitlin var omgiven av systrar och i krönikorna och tidigare böcker finns ofta citat från systrarna.). Detta understryker ytterligare hennes ensamhet och utsatthet.
Adrian Mole i Glaskupan
Konsten att skapa en tjej är som en mix av Susanne Townsends Adrian Mole och Sylvia Plaths The Bell Jar (som faktiskt är en riktigt rolig roman, speciellt om man inte tänker på författarens tragiska frånfälle i verkligheten). I romanen Konsten att skapa en tjej läser faktiskt Johanna två volymer om Adrian Mole och hon överväger att kalla sitt alter ego för Bell Jar (som en homage till Sylvia Plath) istället för Dolly Wilde.
Svagheten med romanen är att under längre perioder man måste stå ut med ett visst kåserispråk, där det verkar som om skribenten talar på full volym hela tiden. Eftersom en krönika eller ett kåseri är en kort och begränsad text stör den stilen inte så mycket när man läser texten i en tidning, då kolumnen snart tar slut och sedan läser man en annan artikel i tidningen med en annan ton. Att läsa en kolumn på full volym sida upp och sida ner är bara påfrestande. Ibland vill man bara skruva ner volymen och komma åt nyanserna.
Slanguttrycken verkar inte heller speciellt passande när det gäller hur en tonåring pratar och tänker (även om det är “förr i tiden”) --- plötsligt börjar Johanna Morrigan kanalisera Edward Persson i en gammal svartvit pilsnerfilm och kallar Beatles och annat för en massa “mög“.
Musikkritiker dansar aldrig
Annars är en roman om en kvinnlig Adrian Mole i musikkritikens artificiella glaskupa en bra idé. Det finns en viss humor i att musikkritiker är de enda på ett gig som aldrig ser ut att ha roligt. De är också de enda som aldrig dansar till musiken. Men visst är det roligare att dansa? Visst är det roligare att ha roligt!

Belinda Graham

FILM/BOK: Mockingjay del 1 tävling

Vi får följa vår hjältinna Katniss Everdeen när hon leder Panems tolv distrikt i ett uppror mot den korrupta huvudstaden Capitol. Kriget som kommer att avgöra Panems öde eskalerar och Katniss måste bestämma sig vem hon kan lita på och göra allt som krävs för att skydda sin familj och sina vänner.


The Hunger games: Mockingjay, Part one är den uppmärksammade fortsättningen av The Hunger Games och The Hunger Games: Catching Fire och tredje filmen baserad på Suzanne Collins succéromaner.

För att vinna biobiljett till Mockingjay del 1:

maila svaret på en fråga:

Vem spelar Katniss i filmerna?

till ungdomsredaktionen bokpanda@gmail.com

Sista dagen: 23 december

May the odds be in your favour!

Vi - Davic Nicholls efterlängtade återkomst

Kärleksromanen blir vuxen

kärlek och vänskap som förändrasDavid Nicholls
Vi
Printz Publishing

I dokumentärfilmen 112 bröllop följer en amerikansk dokumentärfilmare upp några av alla de par han filmat genom åren. Alla vill inte ställa upp. I synnerhet de som inte “lyckats”. Hälften av alla amerikanska äktenskap slutar med skilsmässa. Av de “lyckliga paren” som “lyckats” är det många som inte ser speciellt glada ut. Speciellt fruarna. Speciellt om de aldrig fått använda sig av sin utbildning utan bara går hemma och ska ta hand om man och barn. De flesta Hollywoodfilmer slutar med bröllopet eller kyssen --- för vad som händer efter de “fått varandra” är svårt och komplext att skildra.
Det har även britten David Nicholls insett. Men Nicholls är redan dokumenterat skicklig på att skildra kärlek över en lång tid. I den kritikerrosade bästsäljaren En dag (även filmad med Anne Hathaway i huvudrollen) får vi följa Emma och hennes vän Dexter under tjugo år. Det tar tid för Emmas kärlek att bli besvarad av Dexter och han gör många misstag på vägen.
Nicholls nya roman Vi kan på ett sätt ses som en “uppföljare” till En dag, men det är också något helt annat. Likheten är att temat kärlek och vänskap som förändras --- och består? --- över en lång tid. Skillnaden är att huvudpersonerna är äldre och att vi får följa en jag-berättare hela tiden, medan författarerösten i En dag alternerade mellan Emmas och Dexters respektive perspektiv i tredje person. Huvudpersonen i Vi är Douglas. Han närmar sig de femtio och är en trygg och trofast men lite tråkig äkta man. Hans fru är den som är konstnärlig, äventyrlig och passionerad. Förr tyckte hon att Douglas trygghet var attraktiv, eftersom hon hade ett stormigt förflutet. Nu börjar hon tycka att Douglas är lika spännande som en brandsläckare och ungefär lika rolig att släpa runt på.
Douglas visar sin kärlek genom att planera allt men militär precision. Bilen servas, elementen luftas och han har alltid ett ordentligt förråd av batterier hemma. (Och brandsläckaren fungerar!)

Frun uppskattar inte längre makens sätt att visa sin kärlek. Det trygga och trofasta har blivit tråkigt och trist. Hon vill skiljas. De ska bara ta en sista tågluff tillsammans, med sin sjuttonårige son i släptåg …
I klassiska romantiska komedier är frågan “will they won’t they?”. Alltså: Kommer de att få varandra? Här är frågan “will they wok’t they … stay together?”. Alltså: Kommer de att behålla varandra? Förmodligen en större och mer komplex fråga. En fråga för vuxna läsare som tröttnat på tonåringar och den första kärleken som tar upp en hel del av skönlitteraturen och film- och TV-utbudet.
David Nicholls har sett till att kärleksromanen har blivit vuxen, utan att för den skull förlora sin charm.
Ska de två älskande behålla varandra eller inte? Ska tågluffen rädda deras äktenskap, eller spräcka det för gott? Eller som man säger i På spåret: vart är Vi på väg?

Monogrammorden - en ny Hercule Poirot!

Agatha Christies välskräddade superhjälte är tillbaka!

Gamla hjältar i nya kostymerSophie Hannah
Monogram morden --- Ett nytt fall för Hercule Poirot
Översättning: Helen Ljungmark
Bookmark Förlag

Året är åter 1929 och Agatha Christies egen superhjälte Hercule Poirot är tillbaka med ett nytt fall. Det här är första gången som någon fått rätt till att skriva och ge ut ett nytt äventyr med Hercule Poirot, och Mathew Prichard, barnbarn till Agatha Christie, skriver på omslaget till Monogram morden att alla gillade Sophie Hannas manusidé och hennes passion för Christies verk.
Att skriva nya äventyr med gamla hjältar är i och för sig inget nytt. Det ska bli fler böcker med Lisbeth Salander i huvudrollen av David Lagercrantz, P.D. James har skrivit Death Comes to Pemberly, en perfekt deckare i Jane Austens anda, och otaliga människor runt om i världen skriver nya Sherlock Holmes historier. Gubbar som skriver Sherlock Holmes berättelser för att tjäna en hacka verkar idag vara vanligare än småtjejer som skriver Twilight fan-fiction för skoj skull. Men medan både BBC-serien Sherlock och den amerikanska Elementary har satt Mr. Holmes i nutiden är det intressant att konstatera att Sophie Hannah har satt Hercule Poirot i det decennium som de flesta kopplar ihop den klassiske hjälten med: 1920-talet.
En krigsflykting med ett brokigt förflutet
Den lille belgiske detektiven kom till England som flykting från Belgien under första världskriget. Hans förkärlek för ordning och reda gör att man gärna kopplar ihop Poirot med art deco stilen --- här ska det vara klara, rena linjer! Modern design! Moderna tider! Bort med gammeldags brittiskt krimskrams! Som en av Poirots vänner uttrycker det när Poirot ska flytta: “weren’t the walls straight enough for you?” För Poirot kan aldrig något var för fint, för välorganiserat, för välstädat. För rakt.
Man får den äkta Poirot känslan redan på omslaget till Monogram morden: här är en design som Poirot själv hade gillat, raka, rena linjer, art deco stil, 1920-tals design … man blir hänförd direkt!
Konsten att hitta ätbar mat i England

Sedan börjar boken med att Poirot filosoferar över det under att han hittat ett ställe med ätbar mat där det bara jobbar engelsmän … Ja, man känner igen sin Poirot! God mat hör det franska köket till. Goda vanor och artigheter tillhör ofta också det franska språket, i alla fall enligt Poirot. Han möter Jennie, någon som förefaller vara en jagad dam i nöd, och som den gentleman Poirot är vill han genast hjälpa till, lyssna och trösta … och helst även lösa problemet för damen.
Sedan växlar romanen spår och Poirot blir något av en birollsinnehavare när en nypåhittad jag-person, Edward Catchpool, berättar om de bestialiska monogram morden. Tre människor har blivit mördade --- men som Poirot påpekar: manschettknappar kommer i par, så det borde ha varit fyra mord. Vem ska bli den fjärde? Är nästa offer Jennie?
Sophie Hannahs sätt att använda Edward Catchpool som berättare är ett smart sätt att få in en egen röst i romanen och hon behöver inte skriva på Agatha Christies sätt --- för alla sanna deckarfans vet ju redan hur Hercule Poirots röst låter och det är inte lätt att efterhärma den.
Falska alibin och en härva av lögner
Här finns ett myller av personer, lögner, alibin, falska alibin och olika versioner av olika händelser.
Men den nyupplivade Poirot klarar givetvis skivan och sätter sin nye unge vän Catchpool på prov många gånger.
Behövs en ny Poirot? Agatha Christie planerade hela Poirots karriär, från de första fallet i The Mysterious Affair at Styles (då Poirot löser mordet på en kvinna som varit väldigt snäll mot belgiska flyktingar!) till Curtain, Poirots sista fall, där Poirot dör (men lämnar lösningen på mysteriet efter sig i ett förseglat brev). Curtain skrevs relativt tidigt i Agatha Christies karriär, men utgavs postumt. Allt i Hercule Poirots “story arc” är planerat, lika noga som en väl avvägd fransk fyra rätters måltid. Det här nya fallet med Poirot är lite som en extra dessert till kaffet, när man redan är mätt efter ostbrickan. Onödigt, visst, men ibland kan för mycket av det goda vara underbart!

Belinda Graham

Den vita stenen

Den vackraste boken är laddad med barnens egen magi

en av de mest älskade barnboksklassikernaGunnel Linde
Den vita stenen
Alvina

Den vita stenen är en av de vackraste böckerna i den svenska barnbokshistorien. Denna nyutgåva av klassikern från 1964 framhäver också rent fysiskt skönheten i berättelsen: omslag, utformning, till och med miljömärkning … allt understryker Gunnel Lindes vackra och poetiska berättelse, som ständigt går en balansgång mellan fantasy och realism.
2014 är dubbelt upp ett jubileumsår för Den vita stenen. Boken kom ut för första gången 1964 och 2014 skulle Gunnel Linde ha fyllt 90 år i oktober månad.

Världen i Den vita stenen är ett strikt uppdelat klassamhälle, där Fia bor med sin mamma pianolärarinnan hos häradshövdingen, och den nyinflyttade, föräldralöse Hampus bor med skomakaren och alla hans barn (Hampus kusiner) i ett överbefolkat och dragit hus. Själv har Hampus inga skor.
De båda möts vid en grind. Fia hittar på att hon heter Fideli och att hon är en magisk prinsessa, och Hampus säger att han är Farornas konung från den gästande cirkusen. Fideli och Farornas konung utmanar varandra på en avancerad match av “sanning eller konsekvens”, med enbart konsekvenser. Priset: att vinna den vita stenen!
Objekt är egentligen inte laddade med mer magi än vad vi själva lägger i dem. Men ett objekt som älskas så högt av två barn kan inte undvika att förändras. Fideli och Farornas konung laddar den vita stenen med så mycket magi att det blir ett magiskt objekt och den vita stenen får dem att våga mer och mer och mer … Den vita stenen får dem även att fördjupa sin vänskap. För i Fidelis och Farornas konungs magiska värld finns det inget klassamhälle och inga hinder för dem att vara tillsammans för evigt. Men när verkligheten kommer och tränger sig på … kan den magiska vita stenen rädda dem på riktigt.Gunnel Linde (1924-2014) är en av dem som har betytt mest för svensk barnkultur. Hon var författare, journalist, illustratör samt TV- och radioproducent. Sammanlagt skrev hon mer än 30 böcker och skapade 82 radio- och tv-serier. Tillsammans med Berit Hedeby grundade hon BRIS och hon var en av dem vars engagemang ledde till att barnaga är förbjudet i Sverige sedan 1979.

Den vita stenen är Gunnel Lindes mest kända bok och en av de mest älskade barnboksklassikerna. Den har belönats med Nils Holgersson-plaketten och filmats för TV 1973.
Den vita stenen är en magisk, överjordiskt vacker läsupplevelse, som man önskar ska vara riktigt, riktigt länge!

Belinda Graham

Bamse och tjuvstaden

Det nya hotet är utanförskap, i de moderna fablernas värld

En fabel om utanförskapTomas Tivemark, Johan Kindblom
Bamse och Tjuvstaden
Återberättad av Joakim Gunnarsson
Bamse Rune Andréasson
Egmont

Det är pysselkväll i klubbhuset. Folk stickar, bakar, målar, klipper i papper, glaserar pepparkakor och pysslar med krukväxter. Det är precis så mysigt som det ska vara under en pysselkväll. Men. Under klubbhuset i en källare finns den kidnappade Farmor. Farmor är så klart Bamses Farmor.För utan Farmors dunderhonung så blir inte Bamse dunderstark. Och det tycker den listige Reinard Räv är en bra idé. Bamse utan styrka är inte farlig, tänker han.
När man slår upp ordet fabler i ett gammalt Bra Böckers lexikon så nämns snabbt Aisopos och La Fontaine --- men illustrationen till artikeln om fabler är en Bamse serie. Som exempel på en svensk fabel. Med sensmoral. Som att många små djur tillsammans är starka.

Och visst innehåller Bamse många av de klassiska fabel-karaktärerna och fabel-momenten. Den starke björnen, den snabbe kaninen, den långsamme, eftertänksamme sköldpaddan. En av de första skurkarna som introduceras i Bamse-universum är Vargen. En svart varg som heter Vargen. Han backas upp av de gråblå Vargkusinerna. Att den nye skurken i Bamse-universum är en lurig, listig räv stämmer också bra med fabelmytologin. Man ska se upp med rävar, de är bra på att smickra, ställa in sig, och vända och vrida på fakta.
I de svenska fablernas världReinard Räv - en ny skurkDen nye skurken Reinard Räv lyckas locka bort många av Bamses gamla vänner, däribland Vargen, genom att säga att de inte är bjudna på Skalmans födelsedagskalas. Reinard tänker återuppliva en gammal stad bortom Trollskogen --- Tjuvstaden. Till det behöver han folk. Han kan ju inte befolka en hel stad själv, utan vänner. Så han snor åt sig några av Bamses vänner genom ryktesspridning, lögner och smicker. Och genom att kidnappa Farmor, så att hon inte står i vägen för planerna. Reinard Räv hade lätt kunnat lura en korp på en ostbit, men denna fabel-räv har större planer än så. Och det är Bamse som ska få betalt för gammal ost.
Rädda Farmor!
Två räddningsexpeditioner rycker ut för att rädda Farmor från Reinard Räv och hans anhang. Först Bamse, Skutt och Skalman --- utan dunderhonung -- och sedan Katten Janson, Husmusen och Nalle-Maja, med en burk dunderhonung. Med hjälp av honungens hjälp blir både Bamse och Nalle-Maja starka och kan lösa alla problem. Fast egentligen är det Vargen som räddar Bamse allra först. Han beslutar sig för att gammal vänskap inte rostar och att Bamse är en sann vän.
Vargen är en intressant karaktär i Bamse-universums historia, en som ofta pendlat mellan ont och gott, mellan att falla för frestelsen och att göra goda gärningar. Han är inte en helt igenom svart karaktär --- det gamla sägesättet om hundar gäller även här --- man ska inte döma Vargen efter pälsen. Det är bara ytan som är helsvart.
Så vad som räddar Bamse är egentligen inte styrka utan snällhet. Genom att vara snäll mot Vargen genom åren har han fått en bundsförvant. Bamse är inte alltid stark, men han är alltid snäll.
Tre vannerAlla får vara med i Bamse-universumAlla, även skurkarna, blir så klart inbjudna till Skalmans födelsekalas.
"- Kanske de kan bli snälla om någon är snäll mot dem?" filosoferar Bamse.
Lille Skutt är som vanligt tveksam men han förstår hur Bamse tänker: "…han förstod hur lätt det är att känna sig utanför och vilka dumma saker man kan hitta på då."
Och så samlas de alla runt en öppen eld under bar himmel, och inte ett regnmoln är i sikte. Alla grillar korv och äter tårta och firar Skalman. Tillsammans.
Till syvende och sist handlar den nya fabeln om utanförskap. Ingen blir snäll av att vara utanför. Bamse är inte som de andra superhjältarna --- han knockar eller dödar inte sagans klassiskt onda karaktärer, han bjuder istället draken på hemgjorda köttbullar och skurkarna på grillkorv och tårta. Som Bamse själv säger många gånger under årens lopp i Bamse tidningarna och i Bamse filmerna --- ingen blir snäll av stryk. Men rädslan för stryk har här övergått till rädslan för utanförskap --- det är den nya skräcken. Det är detta som Reinard Räv förstår, han spelar på den rädslan, och hans löften om gemenskap, om en falsk gemenskap, slår därför igenom snabbt.
Ingen blir snäll av stryk. Ingen blir heller snäll av att vara utesluten --- och ingen blir snäll av att vara hungrig. Tillsammans med goda vänner finns det alltid plats för en bit god tårta till. En fin sensmoral på slutet av fabeln och ett slut som visar sann humanism.
När jullovsmorgon glimmar slår alla barn på TV:nTidningen Bamse började komma ut redan 1973 --- men Bamse som karaktär är faktiskt äldre än så. Bamse föddes som filmkaraktär. Bamses skapare Rune Andréasson var mycket intresserad av film och det var på film som Bamse först spreds in i svenska hem. På den tiden fanns det inte många TV-kanaler och alla såg Bamses äventyr på jullovsmorgon. Och alla ville ha mer.
Sedan dess har det blivit många filmer, serietidningar och böcker med Bamse. Bamse och Tjuvstaden är den första långfilmen med Bamse och äventyret är också en Bamse-bok.
Under sin livstid hittade Rune Andréasson på alla Bamses äventyr själv --- nu är det många tecknare som ritar och skriver manus till Bamses fortsatta äventyr.

Delicious!

062014 Skrivet av Belinda Graham

Litteratur - Litteraturkritik

Perfekt om man tycker att citronsmak är det godaste som finnsBakverk för en godare höst och vinter

Roy Fares
DeliciousBonnier Fakta

Roy Fares hämtar sin inspiration från USA, Libanon och svensk fikatradition (inte nödvändigtvis i den ordningen) och han har hittat sin egen nisch för att göra livet lite godare. I den nya boken Delicious presenteras bakverk för en godare höst och vinter, alltså med tonvikt på råvaror som ska vara säsongens bästa: äpplen, päron, choklad och citrusfrukter.
Fotona av Wolfgang Kleinschmidt som varvar vackra höstfärger, bilder på en oemotståndlig hund som jagar efter äpplen, och lockande foton på färdiga bakverk, får vilken läsare som helst att smälta direkt och instämma med Roy Fares att hösten är en fantastisk tid för bakning. Det går aldrig att få för många äpplen när det finns så många sätt att variera sig. Även tillbehören varieras: tips på vaniljglass, kolasås, chokladsås, vaniljsås, vaniljkräm och vaniljvisp, kolaglass och kanelglass, allt gjort från scratch och förgyller recepten. Äppelpajen med calvados är en fin variant på en klassiker. Äppelpajdesserten där äpplen, smuldeg och färskostkräm varvas i snygga dessertglas blir en vacker och god efterrätt.
Den här boken varar ända fram till jul. Här finns vaniljbullar med tosca, kardemumma- och äppelmazarin, samt vaniljhjärtan och kärleksmums som är ännu godare än vanligt (mjuk frosting med cream cheese i är hemligheten!)

Julfeeling får man lätt med mandelmusslor med smetana kräm, mandelkaka med saffran, mjuk pepparkaka med getostfrosting och pepparkaksrulltårta med lingon. Ett gott nytt år hälsas med en god glasstårta: Alaska cake à la Roy.
Här finns också tips på goda chokladdrycker och ett helt kapitel tillägnat choklad och citrus smakerna. Perfekt om man tycker att citronsmak är det godaste som finns! Gissningsvis är Roy Fares själv svag för choklad, helst i dubbla och trippla doser, serverat som i Amerika. Snickerstårtan var hans favorit i United States of Cakes och en Snickersinspirerad efterrätt finns med även här: Snickerspajer. Och Fares har även i sann amerikansk anda kommit fram till att det enda som är godare än Brownes och chocolate chip cookies är att kombinera de två och baka chocolate chip cookie Browne.
Apropå nya kombinationer är kombinationen cheesecake, syrlig citron och maräng fantastisk: lemon merengue cheesecake. Och citronmaräng tårtan är som en 2.0 version av citronmarängpaj. Uppgraderad och ännu godare.
Det bästa med Delicious är dels de klara temana i de olika kapitlena, som gör att man snabbt hittar något man vill göra, dels att inte allt är så sött --- gillar man saker som är syrliga eller ” bittersweet” finns även sådana recept.
Kort sagt: Delicious!

Belinda Graham

Julius spelar teater

Att vara ihop eller inte, det är det som är frågan

Hur ska Julius behålla Linn?Martin Svensson
Julius spelar teater
Illustrationer: Henrik Lange
B. Wahlströms

“Julius tittar på Linn för att se om hon är mycket besviken över att han är en så dålig fotbollsspelare. Det hade hon nog inte räknat med när hon blev ihop med honom.”
Julius-böckerna är lite som en lightversion av Sune böckerna: lite kortare, lite enklare, lite snabbare att läsa, men liksom i Sune-böckerna har man en tjej-tjusare i huvudrollen och i bakgrunden finns en knasig familj och bästa kompis. Redan i nästa bok bär det av på semester till Grekland … (blir det “All Inclusive“? som för Sunes familj?) där Julius, enligt förhandsreklamen, ska bli dumpad av en tjej, ihop med annan tjej och kär i ytterligare en annan tjej. Som vuxen kanske Julius ställer upp i The Bachelor?.
I Julius spelar teater inser Julius att han måste göra något drastiskt för att behålla sin flickvän, Linn, som han blev ihop med i den första boken i serien. På något sätt måste han imponera på henne. Theodor är grym på fotboll och blir omkramad av alla när han gör mål (även av Linn) men Julius är inte bra på fotboll. Eller bollspel över huvud taget. Julius är inte en sportkille, han gillar mest av allt att dagdrömma och att titta på Pirates of the Caribean där piraten Jack Sparrow får pussa alla söta tjejer … Det är då Julius kommer på sin briljanta plan! Jack Sparrow är såklart inte pirat i verkligheten, (Julius har verkligen inte lust att tillbringa resten av sitt liv på en båt, när ska han då få träffa Linn?!) han är ju skådespelare!
Julius anmäler sig till en teaterkurs för 6-9 åringar och gör sig redo för att imponera på Linn med sina skådespelartalanger. Både Linn och bästa kompisen Isak kommer för att titta på Julius ... Men vid det laget har Julius hunnit bli förtjust i Elvira på teaterkursen, och så kommer Isak och säger att han också vill spela teater för han har blivit kär på riktigt … i Elvira!
Teaterkurs med förvecklingar

Det är upplagt för många förvecklingar i Julius serien. Bäst är delarna som handlar om samspelet mellan barnen och alla deras missförstånd och kompisintriger (precis som det brukar vara i lågstadiet!)
Mer påfrestande är skildringen av töntiga familjen --- den har man fått nog av i andra böcker och filmer, speciellt den töntiga pappan (här: författare) som är hopplös på det mesta, medan mamman städar och skurar och lagar mat och yrkesarbetar för att pappan ska ha råd att vara hemma och skriva och titta på film och röra till saker. När pappa tror att cirkusen börjar klockan fyra är det såklart klockan tre, när pappa ska betala har han så klart inga pengar osv. Mamma får betala 400 pix och missa sin träning. Julius och mamma som inte ens hade tänkt gå på cirkus …
Fråga-chans-lektion med Alva
När det gäller familjedrama är Alva-böckerna bättre, med de olika familjerna, bonussyskonen, halvsyskonen och alla kompromisser. Pernilla Gesén tackas förresten för inspiration och uppmuntran i början av bokserien. Och när Julius funderar på det där med att fråga chans har man lust att rekommendera Alva böckerna, för där beskrivs så bra hur det går till. Killen behöver bara se söt ut, han behöver inte prestera något alls, medan den kavata tjejen Alva står för chans-frågandet. Att anstränga sig med att spela teater är alltså bara överkurs …
En ny birollskaraktär, Jonte, förgyller i alla fall komiken under teaterlektionerna. Till skillnad från Julius gillar han mest av allt fotboll! Hoppas att Jonte och Elvira får vara med i uppföljarna om Julius, och att de får större roller, för de är mycket roligare än standardgalleriet i boken.