FILM: De bästa filmerna från 2019!

Jojo Rabbit

Att driva med Hitler kan vara känsligt, men i händerna på Taika Waititi blev det en både hysteriskt rolig och oväntat rörande satir. Filmen följer en tysk pojke under andra världskriget, som upptäcker att mamma gömmer en judisk flicka på vinden. Roligast på bio i vinter!

Bränd

Klasskillnader och djup besatthet står i centrum i Lee Chang-dongs täta drama. Bränd är ett fascinerande mysterium som tar andan ur en och inte vill släppa taget.

Shazam!

Svenske regissören David F. Sandberg kliver in i DC:s universum, ruskar om den trötta superhjältegenren och injicerar den med mycket humor och värme.”Shazam! är inte den största serietidningsfilmen från 2019, men den visar att man inte behöver 28 hjältar för att skapa ett riktigt fartfyllt äventyr.

Porträtt av en kvinna i brand

En oändligt vacker och berörande kärlekshistoria med två unga kvinnor i huvudrollerna. Franska regissören Céline Sciamma blandar symbolik med storslagen bildpoesi som resulterar i en ljuv filmisk karamell.

Marriage Story

Storartat skådespel från Adam Driver och Scarlett Johansson som bråkande äkta makar. Med både humor, passion och starka känsloutbrott visar Noah Baumbach hur en skilsmässa tär på två individer, även när de har de bästa av avsikter. Rörande och äkta.



The Irishman

Lång men ljuvlig gangsterkrönika följer lönnmördaren Frank Sheeran under årtionden av hans liv, när han blir inblandad i affärer med korrupte Jimmy Hoffa. Ingen gör maffiafilmer som Scorsese, och här överträffar han sig själv. Skickligt hantverk och underbart skådespeleri, främst från en briljant Al Pacino.

Once Upon a Time in... Hollywood 

Tarantinos långfilm nummer nio tog oss tillbaka i tiden till 1960-talets Hollywood, en plats fylld av stora drömmar och karriärer på dekis, superstjärnor och seriemördare. Ett ömsint kärleksbrev till drömmarnas stad, tillika en berättartekniskt självsäker och njutbar buddy-komedi med DiCaprio och Pitt på toppen av sina karriärer.

The Favourite 

Vem sa att ett kostymdrama måste vara stelt och tråkigt? I Yorgos Lanthimos förhöjda komedi, om rivalitet inom det brittiska kungahuset, är ingenting som det brukar. Manuset är fullt av sylvassa pikar som Olivia Colman, Emma Stone och Rachel Weisz levererar med njutbar elegans.


Parasit 

Svart komedi, thriller och samhällskritik möts i ett familjedrama med oväntade vändningar och underhållningsvärdet på topp. Sydkoreanske regissören Bong Joon Ho sparar inte på krutet i denna otroligt stilsäkra, aldrig förutsägbara historia. 

FILM: Nytt på bio i januari - Jojo Rabbit, Bombshell, Dolittle och mycket mer!

Jojo har Hitler som hemlige-Mållgan-kompis i den prisbelönta komiska filmen Jojo Rabbit ...

Några av 2019 års bästa filmer kommer på svenska biografer under januari månad 2020 ... bland annat årets roligaste film Jojo Rabbit, det starka dramat The Farewell med Akwafina, krigsdramat 1917 och Greta Gerwigs version av klassikern Little Women. Dessutom: hela två Will Smith komedier - Spies in Disguise och Bad Boys for Life - det omtalade dramat Bombshell och mycket mer! Januari är en fullmatad månad med riktigt bra biofilm!


3 januari 

The Good Liar - Warner Bros

Andernas drömmar - Njutafilms

The Grudge - Sony Pictures

10 januari 

The Farewell - NonStop Entertainment

Lés Miserables - Edge Entertainment

Jojo Rabbit - 20th Century Fox

The Rhythm Section - Paramount Pictures

17 januari

Bombshell - Nordisk Film

Jag och min bror (La femme de mon frère) - Folkets Bio

Pelle Svanslös - SF Studios

Cats - Universal Pictures

Just Mercy - SF Studios

Di jiu tian chang (So Long, My Son) - TriArt Film

Bad Boys For Life (Bad Boys 3) - Universal Pictures

24 januari

Little Women - Sony Pictures

Dolittle - Universal Pictures

Alice et le maire (Alice and the Mayor) - Njutafilms

Color Out of Space - NonStop Entertainment

31 januari

1917 - Nordisk Film

Spies in Disguise - 20th Century Fox

A Hidden Life

De ovanliga - Scanbox Entertainment

Catwalk

Thalasso - Njutafilms

FILM: Den största öppningen någonsin på bio i Sverige för Frost II

FROST 2 GÖR DEN STÖRSTA ÖPPNINGEN NÅGONSIN PÅ BIO I SVERIGE!


Svenskarna flockas till biograferna för att se Disneys Frost 2. Efter sina första fem dagar på repertoaren har succéfilmen gjort 424 030 biobesök, vilket gör det till den största öppningen för en film någonsin i Sverige och den slår därmed det tidigare rekordet som hölls av Star Wars: The Force Awakens med 423 042 biobesök.

Frost 2 hade premiär på Juldagen och visas i hela landet i flera olika versioner. På svenska, på svenska med svensk text, på nordsamiska med svensk text och i engelsk originalversion med svensk text, samt i 3D och 2D.

Filmen är tillåten från 7 år.

Varför föddes Elsa med magiska krafter? Svaret hotar hennes kungarike. Tillsammans med Anna, Kristoffer, Olof och Sven ger hon sig ut på en farlig men häpnadsväckande resa. I Frost var Elsa rädd för att hennes krafter var för mycket för världen. I Frost 2 får hon hoppas att de är tillräckliga.

FILM: De tio största filmerna 2019 - rankade!

10 största biofilmerna i världen 2019

1. Avengers: Endgame ($2,797,800,564)
2. Lejonkungen ($1,656,821,650)
3. Frost II ($1,224,500,815)
4. Spider-Man: Far from Home ($1,131,927,996)
5. Captain Marvel ($1,128,274,794)
6. Toy Story 4 ($1,073,394,593)
7. Joker ($1,062,994,002)
8. Aladdin ($1,050,693,953)
9. Star Wars: The Rise of Skywalker ($761,715,514)
10. Fast & Furious: Hobbs & Shaw ($758,910,100)

8 Disneyfilmer, 1 Warner Bros, 1 Universal.

10 största biofilmerna i USA 2019

1. Avengers: Endgame ($858,373,000)
2. Lejonkungen ($543,638,043)
3. Toy Story 4 ($434,038,008)
4. Captain Marvel ($426,829,839)
5. Frost II ($426,104,939)
6. Spider-Man: Far from Home ($390,532,085)
7. Star Wars: The Rise of Skywalker ($377,488,536)
8. Aladdin ($355,559,216)
9. Joker ($333,494,002)
10. Det: Kapitel 2 ($211,593,228)

8 filmer på tio-i-topp listan är Disneyfilmer. 2 är Warner Bros filmer.

Frost II hade premiär i slutet av 2019 och går fortfarande för fulla salonger på biograferna - liksom Star Wars: The Rise of Skywalker. Dessa filmer kommer förmodligen att spela in en hel del mer pengar, innan slutsiffran är klar ...

FILM: Nytt på DVD, BD och VOD i januari - Crawl, High Life, Angry Birds och mycket mer ...

Sci-fi filmen High Life, kritikerrosade Flykten från DDR, årets bästa survivor-skräckfilm Crawl ... Januari har något från nästan alla genrer. Aretha Franklins fans kan se fram emot att äntligen få se Amazing Grace - över 40 år efter filminspelningen - och Stephen Kings fans kan se fram emot massor av extramaterial om hur Det kom till på DVD och BD utgåvorna.

 Miraklet i Sargassohavet visar upp en helt annan bild av Grekland än Mamma Mia filmerna.

Angry Birds 2  har korats till värdens bästa spel-film. I alla fall enligt Rotten Tomatoes. Recensenterna tyckte att uppföljaren är oväntat underhållande, och träffar oftare rätt med sina skämt. "Likt Gudfadern med stora lila fåglar är detta en uppföljare som är bättre än originalet", skriver Time Out.

6 januari

Crawl - Paramount Pictures

What She Said: The Art of Pauline Kael

Amazing Grace - NonStop Entertainment


9 januari

Brevbäraren som byggde ett palats - Studio S Entertainment

13 januari

Poms - Noble Entertainment

The Dead Don't Die - Universal Pictures


15 januari

Max & Maja på det magiska museet - Studio S Entertainment

20 januari


The Kominsky Method - Warner Bros.

Det: Kapitel 2 - Warner Bros

Manifest

High Life - NonStop Entertainment

Jay and Silent Bob Reboot - Universal Pictures

27 januari

Ready or Not - 20th Century Fox

Mary - SF Studios

Where'd You Go, Bernadette - SF Studios

Playmobil: The Movie - Nordisk Film

The Angry Birds Movie 2 - Sony Pictures


29 januari

Miraklet i Sargassohavet - Njutafilms

Flykten från DDR - Njutafilms

FILM: The Best of 2019 - 13 to 30

13 Monos
Our second Apocalypse Now nod in this list is Alejandro Landes’s deeply mad thriller about a wild cult of teenage bandits who have rituals, guns and a hostage – but no Colonel Kurtz.

14 Can You Ever Forgive Me?
Acid … Richard E Grant and Melissa McCarthy. Photograph: Everett Collection Inc/Alamy

Melissa McCarthy reaches new career heights with her performance as hard-drinking literary forger Lee Israel opposite an uber-waspish Richard E Grant in this acid delight.

15 Hustlers
J-Lo delivers a standout turn in this snappy caper about a gang of strippers who scam Wall Street bankers.

16 Border
An outsider with unusual gifts descends on a small community in Ali Abbasi’s exploration of cultural otherness; a Nordic noir that also features cinema’s weirdest sex scene.

17 For Sama Extraordinary … For Sama. Photograph: CAP
One of the most extraordinary documentaries of recent years, this story of a baby in war-torn Syria, begun while her mother was still pregnant, is impossibly moving, upsetting and uplifting.

18 Booksmart
Olivia Wilde’s directorial debut is a riotous blast; a funny, filthy, female Superbad that’s also extremely smart and strangely sensitive.

19 If Beale Street Could Talk
Barry Jenkins’s sumptuous adaptation of the James Baldwin novel is an emotionally overwhelming hymn to the power of love and the burn of injustice.

20 Transit Disturbing … Transit Photograph: PR handout undefined

A taut and elegant adaptation of Anna Seghers’s 1944 novel, this unfortunately topical tale of stolen identities, refugees and riot police is deeply and enduringly disturbing.

21 Ash Is Purest White
Jia Zhangke’s melancholy epic stars Zhao Tao as a resilient gangster’s moll burning with misguided love in a shape-shifting China.

22 Only You
Laia Costa and Josh O’Connor get the tissues wringing in Harry Wootliff’s impressive debut about a couple whose relationship is tested by infertility.

23 All Is True
Poignant … Dench and Branagh in All Is True. Photograph: Allstar/Sony Pictures Classics

Kenneth Branagh and Judi Dench gave us a poignant insight into William Shakespeare and Anne Hathaway’s later life turmoil in this delicate biopic written by Ben Elton.

24 Harriet
Kasi Lemmons’s belated but remarkable slavery biopic features Indiana Jones-style derring-do and a barnstorming central turn from Cynthia Erivo.

25 América
An immensely tender and precarious documentary following three Mexican brothers as they juggle their work with the care of their 93-year-old grandmother.

26 Capernaum
Powerful … Capernaum. Photograph: Boo Pictures/Sony/Kobal/Rex/Shutterstock

Nadine Labaki’s powerful drama sees a Beirut child sue his parents for giving birth to him – before ending up on the street caring for a stranger’s baby.

27 One Cut of the Dead
Noises Off meets George Romero in this lively and genre-revitalising metafictional horror show by Shin’ichirô Ueda.

28 In Fabric Red dress nightmares … Marianne Jean-Baptiste. Photograph: Curzon Artificial Eye
Advertisement

Set in an unearthly department store, Peter Strickland’s bizarre ghost story sees Marianne Jean-Baptiste battling a frock from another dimension.

29 Beanpole
Kantemir Balagov deploys shock tactics to weigh the horrors of peace against the trauma of war in 1945 Leningrad in this extraordinary movie.

FILM: Filmåret som gått

1. Joker, regi Todd Philips
Med Batmanskurken Joker som megafon bjuder Todd Phillips på en svidande vidräkning med samhällets tillkortakommanden med att ställa upp för sina invånare. Joaquin Phoenix är en given Oscarskandidat när ”gubbarna” fördelas i början av februari 2020.

2. Once upon a time in Hollywood, regi Quentin Tarantino
Vi backar bandet till skarven mellan 60- och 70-talet när drömfabriken andades in de sista ångorna av vad som kallades stjärnornas Hollywood. Nu var det röken av hasch, hippies och generationsskiften som låg tät över stan. Leonardo DiCaprio som fallande westernstjärna är lysande och Brad Pitt likaså som hans stand in och högra hand. Tarantino är kalifen bakom kameran i stjärnornas tusen och en natt.

3. Helan och Halvan, regi Jon S. Baird
Det här är historien om det legendariska parets svanesång i England. Under storhetstiden umgicks de sparsamt privat men nu i utförsbacken upptäckte bägge att de hade en vän och bundsförvant i den andre. I verkligheten var det Laurel (Steve Coogan) som var hjärnan bakom teamet medan Hardy (John C. Reilly) helst befann sig på golfbanan.

Roland Klintebergs favoriter (skriver för Skånskan och JPS media, kolla in hans recensioner där!)

Once upon a time ... Med Quentin.

och Peter Eliassons favoriter kolla in även dessa full-längds recensioner på Skånskan och JPS:

Ännu ett fullmatat (film)år har kommit till sin ände, så som sig bör kommer här en objektivt subjektiv lista över de rullar som gjort störst intryck under de senaste tolv månaderna.

Värt att notera är att variation i vanlig ordning är nyckelordet när urvalet ska rubriceras. Om sedan din favoritrulle inte är med på listan kan det bero på att jag inte hunnit se den eller att den helt enkelt inte fallit mig i smaken. Eller att den inte fått plats trots att jag till skillnad mot många kollegor listat hela tjugo filmiska verk.

Men oavsett vilket; härmed har det blivit dags att avnjuta årets lista. Tänk dock på att filmerna är uppräknade i bokstavsordning. Jag har alltså inte försökt värdera dem enligt någon slags krystad rankingmodell.

Alla vet (Todos lo saben)
Intrikat, oförutsägbart och för all del även elegant blev det när iraniern Asghar Farhadi förlade handlingen till spanska landsbygden med Penelope Cruz och Javier Bardem framför kameran. Ett lysande djupodlande mysterium för den tänkande publiken.

El Angel
Argentinsk verklighetsbaserad megasuccé om änglaansiktet och psykopaten Carlos Robledo som tog elva personer av daga under sina stötar och stöldturnéer. Riktigt välgjort och välspelat med utmärkt sjuttiotalskänsla.

Cold Pursuit
En iskall jävel blev Cold Pursuit när norrmannen Hans Petter Moland värvade Liam Neeson och amerikaniserade sin bokstavligt talat iskallt våldsamma hämndhistoria. Svartsynt, festlig och absurd är lämpliga adjektiv att ta till här.

Eld och lågor
En verklighetsbaserad dramatiskt kärlekshistoria, modell Romeo och Julia i nöjesfältsmiljö om fyrtiotalsfejd mellan Gröna Lund och uppstickaren Nöjesparken. Surmagade kollegor sågade de visuella visionärerna Mårlind/Steins färgsprakande och visuellt infallsrika skapelse. Jag gjorde det inte.

Helan och Halvan (Stan & Ollie)
Melankoliskt, varmhjärtat, lustigt och starkt nostagiska blir det när det legendariska komikerparets sista turné skildras. Och Steve Coogan och John C. Reilly i titelrollerna skiner starkt.

The Hummingbird Project
Skönt verklighetsbaserad svindlarhistoria av gigantiskt giriga mått med trion Jesse Eisenberg, Alexander Skarsgård och – förstås – en Salma Hayek i högform.

The Irishman
Martin Scorsese begick vitalt gangsterbokslut med detta starka, men också vemodiga epos med favoritaktörerna DeNiro, Pesci och Keitel i miniroll samt en briljerande Pacino som självaste Jimmy Hoffa.

John Wick Chapter 3 – Parabellum
Ingen kan som regissören Chad Staheski iscensätta innovativt noirdoirdofande våldsbalett i dagens Hollywood. Magnifikt, helt enkelt.

Joker
En studie i avgrundsdjupt utanförskap och dess konsekvenser när galenskapen tar över förkroppsligad av en lika naket obehaglig som nyanserat lysande Joaquin Phoenix.

Judy
Judy Garland sjunger bokstavligt talat på sista versen i denna sorgdoftande biopic om den fragila stjärnans sista engagemang. Tidsatmosfären är fångad på pricken och Renée Zellweger är fantastisk.

Long Shot
Seth Rogen brukade – tack och lov – allvar igen med komiken, och han hade Charlize Theron som god hjälp när den skulle förverkligas i denna både vassa och befriande romatiska komedi utspelad mitt i politikens finrum med fokus på relationen mellan Fru President och en – vad annars – slusk.

Mellan raderna (Doubles vies)
Fransmannen Olivier Assayas skärskådar internets inverkan på kulturen och världen i helhet i detta härligt pratiga och komiska drama präglat av snärtiga punchlines och långa ordrika haranger.

Once Upon a Time…in Hollywood
Quentin Tarantino goes seventies á la Hollywood med den äran, och skildrar hur han önskar att historien hade skrivits vad gäller Mansonsekten och Sharon Tate med vänner. Kärleksfull filmnostalgi på hög nivå som värmde.

Push
Fredrik Gertten tog sig an den fullständigt urspårade bostadsmarknaden i denna lika engagerande som spännande och belysande dokumentär. FN:s speciella rapportör, kanadensiskan Leilani Farha får agera hjälte, underdog och en Davids kamp mot Goliath i denna deprimerande kamp mot ansiktslösa globala riskkapitalister.

Quick
Spänningshistoria av Hollywoodkaliber signerad Mikael Håfström, som här tillfälligt(?) återvände till hemlandet för att berätta historien om mytomanen Thomas Quick med tillhörande skandal. Flyhänt, nervigt utan döda punkter och välspelat är nog orden jag söker efter här.

Ready or Not
Gammal skräcktradition möter moderna splattereffekter och komisk approach i denna oförutsägbara och blodigt underhållande skapelse med en bindgalen familj fixerad vid dödliga traditioner i handlingens fokus.

Rocketman
Färgsprakande, frispråkig, musikaliskt upplyftande och tidvis rörande biopic om superstjärnan Elton John präglad av ohämmad berättarglädje.

Smärta och ära (Dolor y gloria)
En synnerligen inspirerad Pedro Almodóvar blir väldigt personlig och typ självbiografisk med en berörande nyanserad och hudnära Antonio Banderas i rollen som regissören som genomgår både en kreativ kris och en dito livskris ovanpå de omfattande hälsoproblemen.

Shazam
Varmhjärtat, skojigt och magiskt när DC:s mest matinéartade superhjälte får premiär på bioduken. Årets bästa film med en spandexklädd hjälte i centrum.

Zombieland: Double Tap
Se där, en senkommen uppföljare som verkligen levererade. Roligare och klatchigare än så här kunde det knappast bli i år i sällskap med zombies och gänget som ööh..avlivar dem. Frejdigt med gott om one-liners, kul popreferenser och blodsölande med viss flair.

FILM: The Bookshop - Rent hus av Isabel Coixet

Emily Mortimer i The Bookshop.

Regi: Isabel Coixet
Titel: The Bookshop
Manus: Isabel Coixet

Land: Spanien, UK, 2017

Aktuell: På svensk DVD, BD och VOD 2019

Distribution: Studio S Entertainment

Isabel Coixet gjorde praktiskt taget rent hus när Goya Awards delades ut i Spanien (bästa film, bästa regi, bästa manus). Spanjorerna älskar tragiska historier om hjältemodiga Don Quixote typer som förgäves slåss mot väderkvarnar (eller människors fördomar och småaktighet).

Filmen är baserad på Penelope Fitzgeralds hyllade självbiografiska roman. Både boken och filmen är som klippt och skuren för att diskuteras i en bokcirkel.

Emily Mortimer innehar huvudrollen som Florence Green, den mystiska dam som kommer utifrån och lägger beslag på en tom byggnad --- som den självutnämnda kultureliten i staden inte saknar förrän någon annan har den. De vill plötsligt ha byggnaden till ett snobbigt konstcentrum. Med glans som de bara själva skulle spegla sig i. Florences vision är en bokhandel, som ska skänka glädje till alla i den lilla staden.

Och det gör den också. Även om Florence blir motarbetad, blomstrar bokhandeln i många år, och den leder bland annat till en vänskap med grannskapets lokale Heathcliff-karaktär Edmund Brundish, som annars inte gärna umgås med andra. Bill Nighy är mycket sevärd som en stoisk och enigmatisk brittisk Clint-Eastwood-typ.

Men säg den lycka som vara ... Nepotismen segrar till sist. Eller gör den verkligen det?

The Bookshop har en tänkvärd epilog, där man får se vad som hände med den lilla flickan som en gång hjälpte till i bokhandeln ...

Slående vackra naturbilder hela filmen igenom!

Som ett kärleksbrev till läsning och naturen och att fånga-dagen.

FILM: Frozen II - biorekord under julhelgen!

Elsa & Co äger på biotoppen!

Frozen II har satt rekord - största öppningen någonsin för en animerad film!

Den kritikerrosade publikfavoriten hade världspremiär 22 november, i Sverige gick filmen dock upp på biograferna först den 25 december.

Nytt biorekord sattes på juldagen i Sverige. I år valde fler än någonsin att gå på bio på juldagen, enligt siffror från Filmstaden. För många är det tradition att gå på bio under julhelgen och i år har publiken strömmat till biograferna. Bara på juldagen hade Filmstaden drygt 112 000 besökare på sina biografer, vilket är den högsta siffran för en enskild dag i modern tid. Det tidigare rekordet är från samma dag 2013.

- Att dela en bioupplevelse under julen är för många lika självklart som att ha en julgran, säger Filmstadens programdirektör Per Mårtensson i ett pressmeddelande.

Utöver Disney-filmerna Frozen II och Star Wars: The Rise of Skywalker är det två svenska filmer som lockar: familjefilmen Sune - Best Man och musikalkomedin En del av mitt hjärta, som bygger på Thomas Ledins låtar.

Andra populära filmer på repertoaren är den nya filmen om fantasylandet Jumanji och den Cannes-belönade kritikerfavoriten Parasit.

Populärast på bio julen 2019:

Frost 2
Star Wars: The Rise of Skywalker
En del av mitt hjärta
Sune – Best Man
Jumanji: The Next Level

 

SCEN: Trollflöjten - Nattens drottning glänser som guld när hon äntligen tar ton ...

Karolina Andersson som Nattens Drottning ...

Regi: Melanie Mederlind
Titel: Trollflöjten
Musik: W.A. Mozart
Medverkande: Karolina Andersson, Eric Ericson, Carina M Johansson, Hani Arrabi, Terese Erch,
Hans- Erik Dyvik Husby m.fl. Premiär: 13 december 2019
Plats: Stadsteatern, Göteborg
Spelas: Till och med 7 mars 2020


Trollflöjten med tidlös musik av Mozart är en berättelse som finns i så många versioner. Det finns till och med en Bamse-version av Trollflöjten, där det handlar om att vara snäll och att övertyga motståndarna med hjälp av musikens kraft. 
Det är den smarte och nördige Teddy som spelar på Trollflöjten, som han fått i present av den kloke Skalman.

Klassisk mytologisk berättelse

Originalversionen av Trollflöjten påminner om urgamla mytologiska berättelser, som den där Hades kidnappar Demeters dotter Persefone och Demeter blir fly förbannad. Hon sjunger inte en aria, som Nattens drottning i Trollflöjten, men hon gör en hel del annat för att visa att det inte är okej att kidnappa tjejer hur som helst för att gifta sig med dem --- eller för att gifta bort dem. (Det visar sig att Persefones pappa Zeus varit med på kidnappningen hela tiden, vilket inte gör Demeter mindre förbannad).

I modern version finns många "inte utan min dotter" scenarios, bland annat i den senaste Denzel Washington filmen om The Equalizer, där hjälten ger en pappa och hans kumpaner på moppe, efter att de kidnappat en liten tjej från deras förtvivlade mamma, som driver hjältens favoritbokhandel i New York.

Nattens Drottning som Demeter

I Trollflöjten är det Nattens drottning som är Demeter-figuren och den onde trollkarlen Sarastro är Hades som kidnappar hennes älskade dotter Pamina. Prinsen Tamino försöker på uppdrag av Nattens drottning att rädda Pamina, men han blir också förtrollad av Sarastro och går med i hans sekt ... Med löfte om att om han klarar en massa prov så kommer han då att få gifta sig med Pamina.

Sarastro har ett otäckt följe av "män som hatar kvinnor" i sitt tempel och han har även en betjänt som mycket gärna och mycket handgripligen skulle vilja lägga vantarna på Pamina. Bara han kunde vara säker på att ingen såg honom när han gjorde det ... (och här börjar ännu ett klassiskt operanummer).

Malplacerad vårdnadstvist à la Bergman

I denna nya versionen på Stadsteatern så är Pamina dotter till både Nattens drottning och Sarastro (hon är egentligen bara dotter till Nattens drottning) vilket förstör lite av Demeter-och-Hades motivet som den riktiga Trollflöjten har. Sarastro kan ju knappast vilja gifta sig med sin egen dotter. Visst, Ingmar Bergman gjorde också Trollflöjten till en långdragen vårdnadstvist, men skilsmässor var liksom hans grej (både i konsten och i verkliga livet).

Det funkar egentligen inte som grepp. Det är som att försöka pressa in Trollflöjten i en annan mall. Som att försöka få en pepparkaka att rulla sig och se ut som en lussebulle. Det fungerar inte. Det blir mest en döbakad pepparkaka som inte jäser som den ska. Då hjälper det inte att dekorera med massor av russin.

Men som Denzel Washington påpekar i sin jämställande Equalizer-hjälteroll --- man får inte kidnappa små ungar som man är släkt med heller, för att gifta bort dem med skäggiga gamla gubbar i annat land.

Alla planerar att gifta bort Pamina med Tamino ...

Nu är ju Trollflöjten en komedi, så Pamina blir aldrig våldtagen av Sarastros tjänare (som bara sjunger om det ...), och det visar sig också att Nattens drottning och Sarastro har tänkt gifta bort Pamina med samme unge och oskäggige kille, den stilige och skönsjungande prinsen Tamino, så då är de ju överens! Och Pamina själv har blivit kär i Tamino och vill gifta sig med honom. Det finns inga komplikationer att reda upp över huvud taget. Alla får som de vill.

Nattens drottning och Sarastro blir också kära och precis som i sommarens alla buskis-uppsättningar på olika friluftsteatrar så radas en lång rad med lyckliga par upp på slutet. (Trollflöjten var friluftsteater innan den blev opera, och det märks fortfarande på intrigen).

Snipp, snapp, snut, så var sagan slut ...  Och alla levde lyckliga i alla sina dagar. Trollflöjtens toner har fått alla att bli snälla och glada på slutet! Det är trolleri!

Mozart och #Metoo

Det här är en modern och moderniserad version av Mozarts klassiker, mer prat och mindre musik än vanligt, och med ett modernt #Metoo budskap som förklaras vidare i programmet (om man nu skulle missa det som sägs mycket tydligt på  scenen.

Behövs Mozart moderniseras och #Metoo:as?

Skånska Operan gjorde en #Metoo version av Mozarts Don Giovanni i somras och den var superbra på alla sätt och vis. Och superrolig! Och gick för utsålda hus överallt!

Man missar ofta i många versioner av Mozarts verk att Mozart var riktigt rolig. (Han var den typen av kille som hade blivit glad för en pruttkudde i julklapp --- han gillade verkligen skoj och practical jokes!)

Massor av girlpower!

Man missar också ofta att det finns massor av girlpower i Mozarts operor. Det är Donna Anna som får Don Giovanni på fall, hon (och de flesta av kvinnorna i handlingen) är betydligt smartare än Don Giovanni. Som snarare är lite korkad och egenkär och väldigt skrytsam.

I Trollflöjten så är det Nattens drottning som man minns. Och hennes magnifika aria.

I den här uppsättningen så är Karolina Andersson helt briljant som Nattens drottning och man får rysningar när man hör hennes sjunga. Hon är klädd i glittrande guld, lamporna glimmar i guld och rösten är som rent flytande guld

"Bu!" sa Pippi och karlarna bävar ...

Sarastro däremot är en figur som man snabbt glömmer. Liksom de flesta av herrarna i Trollflöjten.

De framstår bara som en uppblåst samling som gärna skryter och skrävlar, ungefär som horden av pirater som just nu härjar på Lisebergsteatern i Pippi på de sju haven. De skryter om mandom och morskhet och mod, och när Pippi kommer och säger "Bu!" så blir de skitskraja! Jojo. Tomma tunnor skramlar mest.

Pamino - släkt med narren i Kung Lear

Den mansroll i Trollflöjten som sticker ut från mängden är Pamino. Komiskt guld täljs med fällkniv av den återigen briljante Eric Ericsson som inte missar en enda chans att vara rolig --- och en rolig sanningssägare! Den här versionen av Pamino är väldigt lik narren i Kung Lear. Den färgglatt klädde tönten eller clownen som alla skrattar åt ... Men som är den ende som ser klart och som är den ende som kan och som vågar säga sanningen.

Sensmoral à la Bellman

Pamino förstår inte alls Sarastro eller hans män som hatar kvinnor klubb och han vill inte vara med i klubben. Han vill inte ha en tjej till skänks av Sarastro heller, han vill ha sin egen Pamina - perfekt spelad av Carina M Johansson, ännu ett komiskt geni. (Hon syns för övrigt nu också på bio i Sune Best Man).

Det uppstår mängder av tillfällen för festlig interaktion med publiken (där en hel del närvarande friar till Pamino, för att pigga upp honom!) och komiska monologer som inte går av för hackor. Paminos klädsel ser ut som något som Ted Gärdestad hade gillat. Sköna, färgglada 1970-tals vibbar. Love, peace and understanding. Och gärna ett liv i naturen med fågelsång. "Äta, dricka och ha sällskap med en trevlig flicka" låter också som något som Bellman hade gillat som livsmotto.

Filmade tunnlar, i teaterns dolda underjord 

Pamino stjäl showen gång på gång och kommer gärna och delar med sig av sin naturnära livsvisdom - som verkar så mycket vettigare än Sarastros fåniga regler.

Många pjäser idag använder videokameror, och filmar delar av föreställningen, även om det inte behövs, men här används greppet på ett bra sätt, man använder  till exempel .området under scenen som "tunnlar" när Tamino och Pamino utsätts för sina prov.

Prins och prinsessa steppar ut 

Tamino och Pamina kan lätt bli ett tråkigt par - vackra, fina huvudrollsinnehavare, prins och prinsessa bla bla bla, men i den här uppsättningen har de fått några riktigt skojiga stunder och de kan briljera med både sång och dans och med ett kul charader-nummer. Och plötsligt tar de på sig sina stepp-skor och kör en spontan dans, ungefär som det grälande paret i musikalfilmen La La Land ... Tamino och Pamina spelas av duktiga unga musikalartister, som lätt byter genre, och som säkert kommer att återkomma i många fina produktioner i framtiden.

En Trollflöjt för folk med humor

Alla är lyckliga på slutet, för så är reglerna i en komedi, och det här är en rolig version av Trollflöjten som komedi.

Mycket fin musik av en kvartett musiker som sitter på scenen och deltar i handlingen. De klarar verkligen av att trolla och att göra mycket av väldigt små resurser.

Kort sagt: Det här är en Trollflöjten för folk med humor! Föreställningen har hela tiden glimten i ögat och Mozart hade säkert gillat tappningen --- och kommit med hjälpsamma små förslag, om man inte skulle kunna låta Sarastro sätta sig på en pruttkudde någon gång ... Karln är ju så uppblåst!

BG

FILM: Frozen II - En cool uppföljare som överträffar ettan!

Smile! Vi har fått en uppföljare!


Regi: Chris Buck, Jennifer Lee
Titel: Frozen II
Medverkande (röster, original): Kristen Bell, Idina Menzel, Josh Gad, Jonathan Groff ...
Land: USA, 2019
Distribution: Walt Disney Studios

Frozen II  är här! Hela coola gänget har samlats igen ... För att ge sig ut på äventyr i en stencool uppföljare som med råge överträffar ettan!

Frozen var en tokhyllad och tokframgångsrik film som slog massor av rekord ... Samtidigt: så många frågor. Varför skulle Elsa jämt ha vantar på sig? varför tyckte inte alla att hon var det coolaste någonsin i världshistorien? Var kom hemmes krafter ifrån? Och varför fördrevs hon från Arendelle, istälelt för att tokyllas som den coola superhjältinna hon är?

Nu äntligen! Har Elsa fått upprättelse!

Ett äventyr där hon får använda sina krafter, rädda världen, mer än en gång, och där folk får beundra henne ... Och där vi får veta hur det kommer sig att Elsa föddes så magisk och Anna så vanlig, som ett slags yin och yang kombination ...

Elsa, Anna, Olaf, Sven och Kristoff drar iväg på ett nytt äventyr och även om Elsa bara är bäst, hela tiden, behöver hon all hjälp hon kan få när det gäller att lösa mysterier som ligger ett par generationer i tiden ... och samtidigt lösa klimatkrisen och tämja de fyra elementarandarna, som av någon anledning alla är fly förbannade på mänskligheten. (Spider-Man lyckades inte ta sig an elementarandarna i Spider-Man: Far From Home, men Spidey är ju inte lika tuff som Elsa ...)

Och nu till frågan som alla ställt sig ... har Let It Go fått en uppföljare? Svaret är JA! Låten heter: Into the Unknown. Och den är ännu bättre! Liksom hela filmen!

Hela filmen har så magiskt bra musik i så många genrer!

Allt är större maffigare och mer magiskt och mer magnifikt i den här berättelsen ...

Man får massor av spänning och humor under filmens speltid och massor att tänka på efteråt. Precis så som det ska vara när det gäller storslagna berättelser, stor konst, eller magiska legender ...

S

FILM: Frozen II - Into the Unknown - Med små steg färdas vi mot förändring

Regi: Chris Buck, Jennifer Lee

Titel: Frozen II 

Medverkande (röster, original): Kristen Bell, Idina Menzel, Josh Gad, Jonathan Groff ...

Land: USA, 2019

Distribution: Walt Disney Studios

Elsa är inte en Disney-prinsessa. Hon är en drottning och en superhjälte i ett och samma glittriga paket. Hennes superkrafter inkluderar bland annat förmågan att gå på vatten. (Hon fryser bara vattnet till is först). Hon har också en sjusärdeles simultanförmåga, som måste räknas som en helt egen superkraft. Hon kan ge sig själv en total makeover samtidigt som hon bygger ett palats och sjunger en hit-låt som fastnar som tuggummi hos var och en som hör henne sjunga. I Frozen var det Let It Go och här heter uppföljaren Into the Unknown. Den skulle lika gärna ha kunnat heta Let It Go Again, eftersom Elsa återigen måste släppa allt som hon tror sig ha varit så säker på ...

Magi möter klimatförändringar

Anna är den vanliga tjejen, visserligen en prinsessa, men mer av en girl-next-door. Hennes uppgift är att rädda sin syster Elsa. Elsas uppgift är att rädda hela världen. Eller alla världar. Både den vanliga världen och den magiska. Både den värld där ursprungsbefolkningen bor och den värld där Anna och Elsa har växt upp.

Frozen II  ligger helt rätt i tiden och tar upp frågor om kolonialism, förtryck av ursprungsbefolkningar och klimatförändringar.

Elsa och Anna måste rätta till oförrätter som ligger ett par generationer tillbaka i tiden.

Lever utan minne av solen

Ett folkslag som lever nära naturen och magin och de fyra elementen har av någon anledning fastnat i en värld där solen aldrig syns. (Detta hände på Elsas och Annas farfars tid.) Ungefär som i Jumanji: The Next Level så är detta något som hjältarna och hjältinnorna måste lösa för att solen ska skina klart igen.

Samtidigt så hotas Arendelle, den välbekanta världen som vi känner igen från Frozen, av översvämning. Eftersom naturen, eller naturandarna, av någon anledning är förbannade på den nya civilisationen. (Varför avslöjas under filmens gång).

Iskalla förmågor mot global uppvärmning

Nu är ju klimatförändringar och global uppvärmning ingen match för en drottning och superhjältinna som kan frysa allt till is! Tänk om Elsa fanns i verkligheten, hur snabbt hon skulle fixa allt från smog till översvämningar, samtidigt som hon ger alla makeovers och sjunger uppiggande sånger. Och tämjer en vild elementarande och gör honom till en relativt tam ishäst. Och blir kompis med vinden som springer (eller blåser) ärenden åt henne och hennes familj ... Och tämjer eld-elementet så att skogsbränder inte längre är något problem ...

Ingen kan göra allt ...

Anna har förresten också fått en riktigt tänkvärd sång, The Next Right Thing. Ingen kan göra allt (om man inte är Elsa alltså), men alla kan göra något. Alla kan vara lite grann som Anna.

Olaf är återigen med som rolig sidekick och han får en ny skojig sång att sjunga, inte om att längta efter sommaren (passar inte ihop med temat global uppvärmning), utan om att allt knäppt som händer i filmen kommer att verka normalt när han blivit äldre ... (Nej, det kommer INTE alls att verka normalt, det kommer han att fatta när han har blivit äldre!)

Charmtrollen rullar mossa någon annan stans

Kristoff drar det kortaste strået när det gäller sångerna denna gång --- om man inte räknar med de charmiga trollen, som inte får någon egen sång alls (de får inte mycket att göra över huvud taget). Kristoffs 1980-tals inspirerade rockballad Lost in the Woods är inte mycket att hänga i julgranen. Länge undrar man om det är någon mening med att ha Kristoff med i filmen över huvud taget. Elsa och Anna klarar av hjältedåden och Olaf klarar av komiken. Kristoff verkar bara finnas för att Anna ska ha någon att gifta sig med och Elsa slipper att gifta sig med någon över huvud taget. Tack och lov.

Nya spår körs upp - med små, små steg

J.C., Luke Skywalker, Neo, Frodo, Harry Potter, Tony Stark ... Man är så van vid att den utvalde, hjältarnas hjälte, han som leder teamet, är en "han". Sagor, fantasy, sci-fi, mainstream cinema och så vidare ... kör vanligen i samma välkända och väl uppkörda spår.

Men ... Just nu finns det två tjejer som är "den utvalda" på biograferna och som har som uppgift att rädda världen och som dessutom får" lyckliga slut" som inte omfattar ett giftermål eller ett partnerskap --- Rey i Star Wars: The Rise of Skywalker och Elsa i Frozen II. Det visar på att kulturen förändras och att tänket går framåt --- även om det är med små, små steg, precis som i Annas medryckande sång.

Det här är en ny iskall film som rekommenderas varmt!

BG

SCEN: Pippi på de sju haven - Pirates-of-the-Caribbean-Pippi triumferar i ny musikal på Lisebergsteatern!

Regi: Kålle Gunnarsson
Titel: Pippi på de sju haven
Speltid: 2 timmar, inklusive paus
Musik: Georg Riedel och Jan Johansson
I huvudrollerna: Anngelina Rautalin / Emma Karlsson (Pippi), Polly Nilsson / Majken Svensson (Annika) och Carl Tellqvist / Axel Jonsson (Tommy).
I övriga roller: Kristian Ståhlgren (Pippis pappa), Robin Rösehag (Blod-Svente), Johan Nordgren (Jocke med Kniven) och Johan Grimbeck (Marco).
Ensemble: Benjamin Alinder, Alva-Lou Borgvall, Joakim Starrin, Sussi Björninger, Emil Söder, Love Bolin, Simon Petersson.

Plats: Lisebergsteatern, Liseberg, Göteborg

Premiär: 20 och 21 december 2019 (två olika lag med Pippi, Tommy och Annika).

Spelas: Hela jullovet - final 6 januari 2020.


Se upp Kapten Blod och forna tiders matinéhjältar! För här kommer Pippi Långstrump! Ja, här kommer faktiskt hon! Och nu sadlar hon om från "girl next door" till fullfjädrad äventyrare, à la Peter Pan eller Jack Sparrow. "Pippi goes Pirates-of-the-Caribbean" är helt klart ett vinnande koncept!

Pippi på de sju haven är årets julföreställning på den anrika Lisebergsteatern. Det är roligt, fartfyllt och otroligt spännande! Barnen är helt trollbundna genom hela föreställningen (två timmar utan spring i benen!) men det här är ingen "barnslig" barnteater utan en musikal som passar alla åldrar. vare sig Errol Flynn eller Johnny Depp är din favorit-matiné-hjälte, så får han maka på sig när Pippi dansar, duellerar och sjunger "Här kommer Pippi Långstrump!" samtidigt som hon slår ner en hel bataljon med pirater.

Pippi - en modern pirat-tjej

Pippi har ju själv sjörövare i släktträdet, (som Sjörövar-Fabbe, farfars far, som var sjösjuk alla dar ...) så när hennes Pappa Efraim Långstrump blir kidnappad ger hon sig  direkt ut på en räddnings-expedition, tillsammans med Tommy och Annika, så att inte de nya piraterna ska lägga beslag på släkten Långstrumps gamla sjörövarskatt. Det är därifrån som Pippis guldpengar kommer ifrån, de som gett henne frihet och oberoende under alla år (och garanterat att hon kan ha apa, häst och villa, istället för att hamna på barnhem).

Är man van vid att Pippi och Tommy och Annika lullar runt hemma i trädgården utanför Villa Villerkulla så är detta är positiv överraskning --- ett dramatiskt och filmiskt äventyr med många  scenbyten och olika exotiska miljöer ... Vi får se en flygande säng, ett magiskt skepp, en pirat-krog (där det filmiskt korrekt blir krogslagsmål!), en nästan ointaglig borg och en öde ö med en gammal pirat-skatt ...

Entusiasm och engagemang och höga skratt

Massor av porlande barnskratt hörs  i teatersalongen --- men det hörs även höga skatt från de vuxna,teaterbesökarna som verkar tycka att det är precis lika spännande att följa Pippis äventyr!

Hur engagerade barnen är märks ofta på att de gärna ropar entusiastiskt till Pippi. Allt från ett "överlyckligt "hej pippi! här är jag!" när hon går på scenen till välmenande varningar, så att piraterna inte ska kidnappa Tommy och Annika ...

Det påminner lite om den brittiska traditionen med "Christmas pantomine" - alltså julpjäs för hela familjen - det var så Peter Pan  föddes, som ett julspel. Och det var meningen att barnens rop skulle hjälpa till att rädda Tingeling och få Kapten Krok på fall ...

Men det är ingen som har drillat den här publiken till att de ska "hjälpa till" --- det gör de så gärna så i alla fall!

Nya stjärnor stjäl publikens hjärtan

Det finns två olika briljanta Pippi i huvudrollen och två fina Tommy-och-Annika par, som turas om att stå på scenen ---- denna föreställning går nästan två gånger dagligen alla dagar under jullovet!

Anngelina Rautalin (gårdagens fina premiär-Pippi) har tidigare spelat Pippi på Intiman i Stockholm, medan Emma Karlsson här är ett nytt fynd som Pippi på Lisebergsteatern. Hon är supercharmig och ler stort hela tiden, medan hon tar hand om Tommy och Annika och ger piraterna på moppe!
Barnen är övertygade om att det är "den riktiga Pippi" som de ser och det går inte att få ett bättre betyg.

I have confidence in me ...

Denna frimodiga Pippi har faktiskt också drag av Maria von Trapp i Sara Axelssons charmiga tappning (The Sound of Music återkommer på Lisebergsteatern efter jul) och man kan lätt se Pippi som en nanny-kompis-figur som leende och sjungande och med glimten i ögat tar med barnen som hon ska se efter på alla möjliga äventyr. Man skulle lätt kunna tänka sig att den här Pippi trallar på I have confidence in me ... för hon verkar svämma över av livsglädje och självförtroende och fantasi.

Alla Tommy-och-Annika skådespelarna är också nya, och mycket övertygande som Pippis bästa vänner.

Återuppfinner klassiska sånger - med ny dramatik

I den här föreställningen återuppfinner man många sångnummer, äntligen har Här kommer Pippi Långstump ... blivit en dramatisk låt som säger något! För när piraterna med darr i knäna undrar "Vem är du?" så brister hon ut i den klassiska sången och presenterar sig medans hon dansar, duellerar och ger alla på moppe. Pippi äger. Så är det bara.

Sång- och dansnumrena är riktigt, riktigt bra gjorda, alla har sin eget sound och sin egen individuella stil och  de håller hög klass jämfört med vilken annan musikal som helst!

En storslagen ensemble fyller ut scernen, sjunger dansar och spexar. Bland de vuxna rollerna är så klart skurkarna favoriterna - lagom farliga och lagom skojigt töntiga, och spelade av rutinerade Robin Rösehag och Johan Nordgren. (Barnen är förresten benägna att hjälpa dessa komiska skurkar, när piraterna inte kommer på vilken siffra som kommer efter fyra skriker barnen hjälpsamt "FEM!").

Klockrent manus

Pippi på de sju haven har ett klockrent manus. Pippi, Tommy och Annika har så bra personkemi och piraterna är en komisk fullträff! 

Pirater går verkligen hem hos de små (och även hos de något större) teaterbesökarna. Det här piratgänget kan minsann ge Johnny Depp och Pirates of the Caribbean (stor favorit hos barnen!) en match om att vara absolut roligast och att förvalta slapstick humorn. Dessutom kan de sjunga och dansa som få!

Men vad man mest av allt vill se är så klart en härlig, charmig, pigg och kavat Pippi --- och det får man! Hon är precis så där rödhårig och energisk och äventyrslysten som Pippi SKA vara!

Perfekta bästa vänner!

Tommy och Annika är sådana där perfekta bästisar som alla önskar sig, de backar upp hjältinnan hela tiden, samtidigt som de faktiskt har egna personligheter --- och det är inte ofta man ser det i Pippi-sammanhang. (Även i Astrid Lindgrens originalböcker kan Tommy och Annika verka som någon slags statister i sitt eget liv --- Pippi gör. Tommy och Annika tittar på.)

Föreställningen Pippi på de sju haven håller hög fart hela vägen igenom, och barnens intresse hålls uppe hela tiden. Teatern är rekommenderad från cirka 3-4 års åldern, men det är givetvis personligt hur gammal (eller ung) man ska vara för att uppskatta en teaterkväll eller teatereftermiddag. Det finns väldigt små barn i salongen som sitter helt uppslukade av handlingen och tycker att dessa två timmar går alldeles för fort! det kan inte redan vara paus! Det kan inte redan var slut! Alla verkar ha riktigt roligt och den unga publiken trivs och hänger med i handlingen, och bättre betyg kan en teaterföreställning för barn inte få.

Inget knussel - detta är Stora Tabberaset!

Mycket som görs för barn andas lågbudget, men det här är en riktigt fin och påkostad produktion som känns lyxig och extravagant. "Inget knussel", sa Emil i Lönneberga när han bjöd på Stora Tabberaset i Katthult --- och detta tycks även ha varit ledstjärnan för denna produktion!

Massor av fina dansnummer och bra musik levereras under föreställningens gång.

Fin casting, full fart och pricksäker regi --- succé igen! Det här är en modern men ändå tidlös Pippi Långstrump. En helt ny story har sett dagens ljus --- och vilken upplevelse det är att vara med om den här resan! Här kommer Pippi Långstrump - hurra!

Ja, det är bara att instämma med de minsta besökarna! Det här är "Den Riktiga Pippi"! 

B. Graham

Bildspel från premiären den 21 december:
 Här kommer Pippi ...
 Och Tommy och Annika! Och en massa pirater!
 Grande finale!
 Premiär för Emma Karlsson (Pippi), Majken Svensson (Annika) och Axel Jonsson (Tommy).
 Regissören Kålle Gunnarsson håller premiärtal ...
 De tre premiärstjärnorna tackas inte med blommor, utan med choklad (mycket godare!)
Hejdå premiärpubliken! Om en timme börjar nästa föreställning!

SCEN: Nötknäpparen - Magiskt vacker jultradition på Lorensbergsteatern

Den vackraste jultraditionen föds på nytt på Lorensbergsteatern

Regi, idé och koreografi: Sebastian Michanek
Titel: Nötknäpparen
Musik: Pjotr Iljitj Tjajkovskij
Originallibretto av Marius Petipa, bygger på berättelsen Nötknäpparen av E.T.A. Hoffmann.
Medverkande: Proffsdansare från några av världens bästa balettensembler och

danselever från Kungliga Svenska Balettskolan och Svenska Balettskolan Göteborg

Följande medverkade på premiären:  
Prinsessan: Filipa de Castro, dansare från National Ballet of Portugal
Prinsen: Carlos Pinillos, dansare från National Ballet of Portugal
Sockerfen: Eriko Wakizono, dansare från National Theatre Brno
Drosselmeyer: Jan-Erik Wikström, Hovdansare från Kungliga Baletten
Skollärarfarmor: Maria Fahl Vikander, skådespelare
Clara: Miranda Benramdane Fält, danselev från Svenska Balettskolan
Nötknäpparsoldat: John Javér Kristiansen, danselev från Svenska Balettskolan
Råttkungen: Beau Bronte Prance, danselev från Svenska Balettskolan
Tidigare dansare från GöteborgsOperans balett och Kungliga Baletten.
Danselever från Kungliga Svenska Balettskolan och Svenska Balettskolan Göteborg.
Plats: Lorensbergsteatern, Göteborg
Premiär: 20 december 2018
Publik: Utsålt. 

Premiär: 20 december
Spelas: 20, 21, 22 december 2019, kvällsföreställningar och matinéer,
och 18,19,20, 21 december 2020.

Sänds på SVT på julafton 19:45. Kommer att finnas på SVTplay. Se även dokumentären, Vägen till Nötknäpparen ...

Speltid: 2 timmar och 20 minuter inkl 30 min paus

Nötknäpparen är en av de finaste jultraditioner man kan ha, om berättelsen sätts upp på rätt sätt, med hänförande medryckande dans, engagerande skådespel, en rejäl dos av magi, förtrollande julstämning och massor av godis ... och Lorensbergsteaterns uppsättning av Nötknäpparen är helt magisk perfekt!

Den innehåller hela konfekten! 

 Denna nya version av Nötknäpparen lyckas med konststycket att vara mysigt traditionell och piggt och modernt nyskapande, på en och samma gång!

December 2018 var det urpremiär på denna version av Nötknäpparen, en helt ny svensk version som bygger på originallibrettot, med idé, regi och koreografi av Sebastian Michanek. Han dansar även med den äran rollen som den mystiske, magiske gudfadern Drosselmeyer i några av föreställningarna. Michanek har också ett förflutet som dansande Nötknäpparprins och har dansat med Den Kongelige Danske Ballet, Kungliga Baletten och Australien Ballet. Här är alltså en regissör som kan sin Nötknäpparen och Michanek har också lyckats knäcka nöten med hur man gör en uppsättning av Nötknäpparen intressant, engagerande, spännande, rolig och rörande för en ung publik.

Det finns gott om namnkunniga solister i denna uppsättning!

Men marsipanrosorna på Nötknäpparprinsesstårtan är så klart alla de dansande barnen! De stjäl både showen och publikens hjärtan!

Föreställningen Nötknäpparen är rekommenderad från fyra års ålder och här finns massor av små barn i publiken som hänfört sitter med tindrande ögon och med spänning följer med i dramat. Det hjälper för inlevelsen att stjärnorna som dansar på scenen inte är så många år äldre än de själva. De dansande barnen går till vardags på mellanstadiet eller högstadiet på Kungliga Svenska Balettskolan eller Svenska Balettskolan Göteborg.

Vad är bäst? De små dansande pepparkakorna, som är sötare än kristyr? De moderna, lite tuffa liquorice allsorts tjejerna, med fantastiska hattar, som skulle kunna platsa på vilken catwalk som helst? De kosackdansande marshmallowpojkarna? De oemotståndliga, traditionella polkagrisarna? De modernt dansande svarta lakritsremmarna? De färgglada sötnosarna med krusiga karamellspån på huvudet? Alla dansar de som guldpraliner! Och det går inte att välja, man vill ha hela gottebordet på en och samma gång och här dansar allt gott förbi!

Liksom de underbara snöflingorna som drömskt svävar förbi, nästan utan att bry sig om tyngdlagen.

Inget drama är dock komplett utan en färgstark antagonist - och den lurige Råttkungen, och hans anhang med tuffa råttor, dansas också av unga elever från Svenska Balettskolan Göteborg. De unga dansarna skänker både en speciell dramatik och en viss komik till berättelsen, och från barnen i publiken hörs både förtjusta skrik och glada skratt när Råttkungen besegras och vacklar iväg, med Nötknäpparprinsens pappsvärd inklämt under ena armen.

Att vara hjälten eller hjältinnan i en helt ny, fantastisk värld är en attraktiv dröm för många barn (liksom att få uppleva dansande snöflingor på julafton och att vara omgiven av hur mycket godis som helst!) och här utnyttjar man drömaspekten i Nötknäpparen till fullo.

Allt är som i en dröm, och allt är på sätt och vis Claras dröm. Clara bär upp hela föreställningen och agerar utmärkt i huvudrollen, som är både drömmande och lekfull. Hon har också onekligen personkemi med den unge Nötknäpparprinsen, den andra halvan av sagans klassiska hjältepar. Tillsammans regerar de i drömvärlden.

Inledningen av pjäsen är dock helt realistisk med en massa barn som får packa upp sina julklappar ... Och alla hoppar och dansar av glädje när de hittar spännande leksaker i sina paket! Fast gossen som får en "bysse" (en sådan som Emil i Lönneberga har) får sin present konfiskerad direkt. Och det blir inga höga balett-hopp-av-glädje från pojken som får ett par grå ullstrumpor. Han kastar dem besviket ifrån sig, och får sedan en åthutning av föräldrarna. Sådan komik lockar fram skratt från publiken och det är fantastiskt att se hur mycket som kan gestaltas utan ord, utan språkbarriärer, och hur handlingen snabbt går framåt, och trollbinder alla i salen.

Lyckligast av alla de dansande barnen på scenen är Clara, för hon får en fin nötknäppare, och i drömmen förvandlas hon till en prinsessa och Nötknäpparen till en stilig Nötknäpparprins ... de är ett vackert par, som dansas både av unga dansare och vuxna dansare.

Det trevliga med drömmen är alla dansande godsaker som hyllar Clara och Nötknäpparen som sina regenter. Det mindre trevliga är den avundsjuke Råttkungen och hans anhang, som hotar lyckan i det söta drömriket.

Clara undrar om drömmen kanske var sann ...

Givetvis blir det ett lyckligt slut, innan Clara vaknar ... Men var allt bara en dröm? I epilogen antyds det att Clara verkligen har gjort en utflykt till en annan värld, så där på julaftonsnatten, när slöjan mellan de olika världarna är som skirast, och det övernaturliga är som starkast ...

Clara är en otroligt stark, kavat och charmig hjältinna --- både i verkligheten och i drömriket.

Nötknäpparen är en klassiker och en jultradition --- med anor från julen 1892 i Sankt Petersburg. Till Sverige kom Nötknäpparen lagom till julen 1929.

Nötknäpparen på Lorensbergsteatern anno 2018 är en sällsynt lyckad version av Nötknäpparen, som får fram humorn och skönheten, och som sätter barnen i fokus. Man kan lyriskt tala om framtidens balettstjärnor, men det är ju uppenbart att de är små stjärnor redan nu. De växer med sina roller och deras agerande når ända ut till de bakersta raderna.

Den här versionen av Nötknäpparen renodlar spänningen och fantasyelementet och tar fram mycket av den humor som finns i berättelsen och det gör att små teaterbesökare genast blir balettfrälsta.

Det här är en jultradition som passar alla generationer. Alla som älskar söta magiska drömmar, från fyra år och uppåt!

Rekommenderas varmt!

BG

Bildspel från premiären 20 december 2019:

 Alla älskar Sockerfén!
 Clara och Nötknäpparen som barn ...
Clara och Nötknäpparen som vuxna.

SCEN: Sarah Dawn Finer - Winter Songs

Förra årets vinterturné landade i tre städer, är det nu klart att Winter Songs kommer åka på en omfattande turné i år och landa i tolv städer runt om i landet.


– Det är en ynnest att kunna göra livekonserter igen! Nu när jag varit ute i sommar och spelat mitt originalmaterial utomhus, så längtar jag efter att få spela mitt vintermaterial igen i dessa fina konsertarenor samt att denna gång infria publikens önskemål och kunna åka till fler städer. Att få sjunga dessa vackra låtar och texter, med detta magiska band, är det bästa jag vet, hälsar Sarah.

Kvällen är fylld av originalmusik men även tolkningar varvat med berättelser från Sarahs egna, personliga upplevelser genom åren. De flesta låtar som framförs är hämtade från hennes två klassiska vinterskivor Vinterland och Winterland.

Med sig har hon Sveriges mest meriterade musiker; Jesper Nordenström (keyboard), Per Lindvall (trummor), Lovisa Samuelsson (keys, sång), Ola Gustafsson (gitarr) och Fredrik Jonsson (bas).

Sarah Dawn Finer - en vintersångerska som gillar Göteborg!

Sarah Dawn Finer längtar alltid till Göteborg, säger hon. Så besöket i Göteborg blir väl då glasyren på årets turné-kaka? Men klockorna klämtar för Sarah Dawn Finers vinterturné. Spelningen på Rondo är den näst sista i år, och 2020 ligger fokus på andra saker. Det här kan vara sista vinterturnén.

Sarah Dawn Finer är ute på sin traditionsenliga turné med vintermusik. Veckorna innan jul tar hon sig runt landet, fyller konsertsalar med såväl sin röst som alltmer personliga berättelser om livserfarenheter och funderingar kring medmänsklighet och solidaritet.

Musiken är det som håller ihop kvällen, och i år har hon dessutom med sig en ny låt som kompletterar materialet från albumen Vinterland och Winterland.

Stockholms klockor är hennes tolkning av Josh Grobans Bells of New York City, översatt till svenska av Tomas Andersson Wij.

– Han kom tillbaka med en jättefin tolkning, han är verkligen en språkbegåvning, konstaterar Sarah Dawn Finer som spelade in låten rakt av, live i studion med sitt turnéband för att fånga känslan.
Första gången på Rondo

Det levande är viktigt även på scenen. Sarah Dawn Finer säger att hon blivit allt tryggare och verkligen älskar sin publik. Inte minst den i Göteborg.

– Det blir alltid fina kvällar i Göteborg, jag längtar ofta dit. Publiken lyssnar och även mina berättelser och min humor har alltid tagits emot på ett fint sätt. Vi klickar, helt enkelt, säger Sarah Dawn Finer och fortsätter.

– Fast jag har faktiskt aldrig uppträtt på Rondo, så det blir något nytt. Rondo är ju verkligen en klassisk scen i Göteborg så det blir speciellt.

Efter julfirande med familjen är det sedan dags för Sarah Dawn Finer att samla sig inför 2020. Nya tv-uppdrag finns i planeringskalendern, men hon hoppas och vill att det också ska bli mer musik.

– Jag kommer närmare och närmare en ny platta med egna låtar. Det är något jag verkligen vill göra, jag längtar efter att skriva och spela in, säger Sarah Dawn Finer.

Med sig till Rondo har Sarah Dawn Finer keyboardisten Jesper Nordenström, trummisen Per Lindvall, keyboardisten och sångerskan Lovisa Samuelsson, gitarristen Ola Gustafsson samt basisten Fredrik Jonsson.

Fakta: Sarah Dawn Finer
Ålder: 38 år.
Bor: Stockholm.
Aktuell: Med sin vinterturné som kommer till Rondo i Göteborg 17 och 18 december. Turnén avslutas i Kalmar 19 december.

Grinchen - Älskad barnboksklassiker, nu på svenska!

Författare: Dr Seuss

Titel: Grinchen - Julen är stulen

Originaltitel: How The Grinch Stole Christmas

Översättning: Marianne Tufvesson

ISBN: 9789188869814

Förlag: Volante

Dr. Seuss älskade barnboksklassiker, för första gången på svenska! En språkskatt för stora och små, översatt av prisbelönta Marianne Tufvesson.

Den gröna filuren som hatar julen har äntligen kommit till Sverige. Han är här, han är grön han är sur, och han kommer att stjäla ditt hjärta!


1957 stod författaren och illustratören Dr. Seuss på höjden av sin skaparförmåga och berömelse.

The Cat in the Hat hade just revolutionerat den amerikanska barnbokskonsten, och hur barn lär sig att läsa, och ännu ett mästerverk, Green Eggs and Ham, var på gång. Mittemellan dessa verk kom hans julbok, och den var minst lika bra ...

Dr. Seuss ödslar inte med tiden (eller texten) utan går rätt till hjärtat av historien och skapar en kreativ mash up av två klassiska jultexter: Charles Dickens A Christmas Carol och så den långa vers-sagan Clement Moores The Night Before Christmas. (Som finns med på många jul-CDs --- på Downton Abbey Christmas läses vers-sagan av butlern!).

Huvudpersonen, Grinchen själv, är som en manisk version av Scrooge. En Scrooge på sterioder!

Grinchen drivs till vansinna av folk runtom honom, deras shoppande, deras sjungande, deras leksaker, deras pyntande och framför allt: OLJUDET!

Grinchens resa är liksom Scrooges resa, en som leder till försoning och katarsis. Men det börjar som en vansinnbesfärd ... En vansinnigt kul vansinnesfärd. Grinchen börjar som en Scroogee-liknande eremit, innan hans julhat verkligen kickar in och förvandlar honom till något mycket hemskare och hemskt mycket roligare.

Grinchen besöutar sig för att göra en "reverse-Santa" - alltså att besöka alla hus och avjula dem. Ta alla presenter, julgranar och julmat. Den enda julmat som lämnas kvar är en smula som är för liten till och med för en liten mus ...Det här är som  The Night Before Christmas, och har till och med samma vers-rytm.

Det är inte dåligt! Och inte dåligt att kunna fånga detta på ett annat språk (svenska) - det är helt enkelt mästerligt!

Rytmen da-da-da, da-da-da, da-da-da ... är den som Dr. Seuss använder när han skiver, och även den som finns i limericks och som sagt The Night Before Christmas, Det är en rytm som fungerar när man vill memorera något, s det är inte konstigt att Dr Seuss verk har blivit så framgångsrika.

När allt har avjulats kan Grinchen njuta av friden på toppen av en kulle ... och då hör han hur alla sjunger. Ändå. Julen kom utan alla prylar, utan allt pynt och allt shoppande ... Till och med utan julmat. DÅ sväller Grinchens hjärta och han börjar älska julen han också!

Grinchen blir som återfödd. Tomrummet som han skapat i allas liv fylls med sång och kärlek. Och äkta julefrid och äkta julestämning.

Efter den tidigare manin som Grincehn har genomgått är detta en stillsam och stillsamt chockerande omkastning.

En perfekt och vacker katharsis i ett jul-igt mästerverk ...

Nu för första gången på svenska!

BG

Grinchen - Julen är stulen av Dr Seuss

Författare: Dr Seuss

Titel: Grinchen - Julen är stulen

Originaltitel: How The Grinch Stole Christmas

Översättning: Marianne Tufvesson

ISBN: 9789188869814

Förlag: Volante

Dr. Seuss älskade barnboksklassiker, för första gången på svenska! En språkskatt för stora och små, översatt av prisbelönta Marianne Tufvesson.

Den gröna filuren som hatar julen har äntligen kommit till Sverige. Han är här, han är sur, och han kommer att stjäla ditt hjärta!

Grinchen bor ensam utanför vemlingarnas stad. Hela året lämnas han ifred, förutom en enda högljudd dag på året: julafton. Och han hatar, hatar oväsen. Så får grinchen en idé: om han stjäl hela julen, alla klappar och allt godis och all mat, så kommer det bli annat (o)ljud i skällan, men vad han upptäcker kommer att förändra honom för alltid.

På vita duken har vi sett Grinchen tas till surhetens gräns av Benedict Cumberbatch i förra årets julsuccé på bio, men inte förrän nu har den klassiska barnboken översatts till svenska. Uppgiften att klä honom i en svensk språkdräkt har fallit på Marianne Tufvesson, en av Sveriges största översättare som tidigare översatt Max Porters Sorgen bär fjäderdräkt, eftersom utmaningen i att översätta Dr. Seuss inte är någon liten sak.

Dr. Seuss är älskad världen över för sina lättlästa böcker skrivna på vers. Han tog fram det versmått som har kommit att kallas Seussiansk vers för att göra läsning roligt för stora och små, ett svängigt och kreativt versmått uppbyggt av rim, meter och nonsensord. Det är poesi i ordets mest sprudlande bemärkelse. Kombinerat med berättelsernas värme och visdom och författarens unikt fantasifulla illustrationer, är det böcker som stannar med läsaren för livet och väcker den språkglädje som bor inom oss alla.