Tidningen Kulturvinden: Rymdveckan och Rymdresan - Solklar inspiration för framtida stjärnseglare

Rymdministern Matilda Ernkrans invigde den nya utställningen Rymdresan och hela Rymdveckan på Universeum!

Solklar inspiration för framtida stjärnseglare - den nya Rymdresan på Universeum!

Hur är det att leva ombord på en rymdstation? Vilken planet är varmast och varför? Hur ser en soluppgång ut på planeten Mars? Hur lång tid skulle det ta att cykla till månen? Hur många astronauter har varit ute i rymden? Hur lång tid har gått sedan någon astronaut gick omkring på månens yta? Kommer någon någonsin att spela guldskivan som har skickats ut i rymden?

Frågorna är många. Det finns inte svar på alla frågor om rymden! Inte än i alla fall ...

Rymdveckan är ett spännande initiativ som tar upp många frågeställningar. Vad vet vi egentligen om svarta hål? Kan satelliter få skogen att växa? Finns det musik i rymden? Hur tog sig människan till månen? Månlandningens jubileumsår uppmärksammas och firas och man blickar både bakåt och framåt. Hur var det då? Hur kan det bli? Vilken nytta har vi av rymdforskningen --- och hur kan den göra livet på vår planet ännu bättre?

Rymdresan - 50 år sedan Apollo 11 landade på månen

De flesta vet att det var i juli månad 1969 som en människa för första gången gick på månen. Neil Armstrong har till och med fått sin egen biopic, Damien Chazelles First Man, som Oscarsbelönades tidigare i år i kategorin Bästa specialeffekter. Nu är det dokumentärfilmen Apollo 11 som går på biograferna. Det verkar helt osannolikt att folk kom till månen med den tidens teknik, men det gjorde de. Apollo 11 är en helt sann film, ingen science-fiction alls och helt utan specialeffekter. Besättningen bestod av Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Månlandningen var kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

Universeums nya rymdutställning, Rymdresan, invigs den 14 september och detta är startskottet för hela Rymdveckan som arrangeras på flera håll i Västsverige. Massor av rymdinspirerade aktiviteter och programpunkter finns att uppleva mellan den 14 och 22 september. Givetvis firas månlandningen rejält!

Dinosaurier, hajar och regnskog på köpet

Rymdveckan omfattar över 100 programpunkter på olika platser --- 60 av dem tar plats på Universeum, som för att fira säljer vecko-biljetter extra billigt. Man kan uppleva extra mycket rymd för ett extra bra pris. Man kan också passa på att se alla de andra utställningarna på Universeum, vandra i regnskogen, spana efter små apor, vara med om hajmatning och ta chansen att fascineras av de stora dinosaurierna. Den största dinosaurieutställningen som Universum någonsin har haft sjunger nu på sista versen och den packas ner den 30 september.

Själva utställningen Rymdresan kan inte bara upplevas under Rymdveckan. Den kommer att finnas kvar på Universeum mycket längre.

Sveriges Rymdminister inviger Rymdresan

Sveriges rymdminister Matilda Ernkrans finns på plats för att inviga utställningen Rymdresan.
Rymdministern är även minister för högre utbildning och forskning och hon talar sig varm för att grundlägga ett intresse tidigt i livet, för att få fler behöriga att söka till natur-och-teknik-orienterade utbildningar, för att Sverige ska få mer kunnigt folk till industrin i framtiden, bland annat till rymdindustrin.

Själv planerar Matilda att komma tillbaka till Universeum med sina två barn --- det är ett favoritställe att besöka när de är i Göteborg, och självklart kommer Rymdresan att stå högst upp på programmet.

Hoppa på månen och skicka en signal till Mars

Det finns massor att uppleva i utställningen Rymdresan. Det finns massor av saker för barn att göra. Klättra upp i en liten kopia av månlandaren The Eagle och hoppa på en studsmatta och se på en film hur det skulle se ut om man hoppade på månen. Krypa in i sovsäckar och låtsas att man sover i omloppsbana i rymden. Hoppa upp på en cykel och se på en mätare hur långt upp mot månen man orkar cykla ... De flesta orkar cykla så högt som till Universeums tak eller till toppen av Atmosphere på Liseberg.
Man kan också skriva meddelanden som man vill skicka ut i rymden. Och se hur lång tid det tar att skicka ett meddelande med ljusets hastighet till månen. Eller till Mars. Att se meddelandet sega sig iväg till Mars är ungefär som att se ett fax sega sig fram i en 1980-tals film. Uppkopplingen måste bara bli bättre!

Vilka finns i den internationella rymdstationen just nu?

Här finns också bilder från den internationella rymdstationen och man kan ta selfies med de rymdfarare som är där just nu.

Här finns förteckningar över alla som någonsin varit i rymden och varifrån de kommer --- med olika färgkodning för USA, Sovjetunionen/Ryssland, Europa, Kina och den relativt nya kategorin rymdturister.

Man kan väga sig och se vad vågen skulle visa på olika planeter. Eller på månen. Egentligen väger man ju lika mycket, men mindre planeter har en annan dragningskraft och det påverkar vågen.

Det går att känna på några av de olika planeterna i vårt solsystem och uppleva hur varma eller kalla de är. Planeten Venus kommer definitivt att bli populär under vintern! Händerna blir snabbt härligt varma!

Carl Sagan film, full av kosmiska framtidsdrömmar

I en fin biograf med modern, svängd bioduk kan man se nya, inspirerande rymdfilmer. Den första är inspirerad av en text av Carl Sagan, och filmen har drag av science-fiction med många drömmar om framtiden. Det var Carl Sagans bästsäljare Kosmos som låg till grund för Robert Zemeckis film Kosmos med Jodie Foster i huvudrollen.

Coolast i hela utställningen är dimkammaren!

Hur är det möjligt att bygga en så ambitiös utställning med så mycket att uppleva, på så många nivåer?

Hasselblad - första kameran på månen

Hasselbladstiftelsen, Chalmers och flera andra aktörer har gått samman och alla har dragit sitt strå till stacken, däribland den Västsvenska rymdindustrin.

Projektledare för Rymdveckan är Catrin Mattson och hon hoppas på att många människor
ska få ökad kunskap och förståelse för rymdens och rymdforskningens betydelse för det vardagliga och allt bekvämare livet på planeten Jorden. Rymdveckan ska också inspirera till mer samverkan mellan universiteten och industrin och andra aktörer.

Att initiativet kommer från Chalmers och Hasselbladsstiftelsen är inte någon överraskning. Den första kameran som tappades i rymden var en Hasselbladskamera. Det ligger också en Hasselbladskamera kvar på månen.

Trollhättan - mycket mer än Trollywood

Hasselblads utrustning fanns med under Apolloprogrammets alla missioner i rymden. Andra kända företag som är med och arrangerar Rymdveckan är bland annat Trollhättanbaserade GKN Aerospace och Ruag Space.

Det är i Västsverige som det händer. I alla fall när det gäller rymden!

Rymdministern Matilda Ernkrans passar på att berömma de Västsvenska företagen, när hon är på besök på Universeum, och även forskningen. Västsverige har en stark rymdindustri och det ger utvecklingsmöjligheter och jobbtillfällen och gör Sverige till en framgångsrik rymdnation --- som står på tur för att få ut fler astronauter i rymden.

Rymdforskning kan komma med många lösningar i framtiden. Miljöfrågor, översvämningar, klimatfrågan ... Svaret kan finnas ute i rymden.

Smarta satelliter räddar miljön

Satelliter används till så mycket mer än underhållning och väderprognoser.
- De flesta sätter på sin GPS när de ska köra hem idag, påpekar Matilda.

Satelliter används bland annat för att fraktfartyg ska kunna hitta rätt havsströmmar --- det minskar bränsleförbrukningen. Miljösatellitprogram mäter och kartlägger vad som händer runtom på vår planet.

Men smakar det, så kostar det.

Industrirepresentanter på plats påminner om att den svenska rymdbudgeten inte kommer räcka till. Rymdstyrelsen söker nu 150 miljoner kronor för att täcka gamla kostnader och sedan ett nytt tillskott på 150 miljoner kronor årligen. Det behövs för att hänga med i utvecklingen.

Martin Velander, programchef på GKN Aerospace i Trollhättan, påpekar att rymdindustrin utvecklas i snabb takt globalt och Sverige behöver satsa mer för att hålla jämn takt med alla andra.

Framtiden får utvisa om det blir mer pengar i den svenska rymdbudgeten, om det kommer att skickas ut fler svenskar i rymden ... och om människor återigen kommer att gå på månen.

3 år på månen ...

De första stegen på månen togs av Neil Armstrong i juli 1969. Det är vad alla vet. Färre kommer ihåg att den sista färden till månen gick av stapeln i december 1972. Vem var med på den färden? Vem promenerade då runt på månen? 3 år och några månader är ett väldigt kort mån-äventyr. 12 människor har promenerat på månen. Hitintills. Alla har varit amerikaner.

- Det kanske är dags att återuppta månfärderna igen? funderar Christer, som är pedagog på Universeum och visar runt på den pinfärska utställningen Rymdresan. Det lär vara fler bemannade månfärder på gång, påpekar han.

Hitintills har inga astronauter födda efter 1980 varit i rymden. Något som kanske kan inspirera Universeums yngsta besökare ... ?! Här finns en nisch att fylla!

Dessutom: positionen som första icke-amerikan på månen är fortfarande ledig!

Stjärnseglare med ett budskap
.
Ordet astronaut kommer förresten från grekiskans ástron, som betyder stjärna, och nautes, som betyder seglare. Astronauter är stjärnseglare. Idag används ordet om stjärnseglare från Amerika och Europa. Kosmonauter är från Ryssland och taikonauter är från Kina.

Det tar tre dygn med en rymdfarkost för att nå månen.

Ett meddelande till månen som färdas med ljusets hastighet går däremot på 13 sekunder.

När utställningen Rymdresan stänger kommer de bästa meddelandena från alla besökare att samlas ihop och skickas ut i rymden. Med ljusets hastighet.

Bildspel från invigningen av Rymdresan:

Invigningstal av rymdministern Matilda Ernkrans och rymdveckans Catrin Mattson hölls i biografen som hör till utställningen Rymdresan på Universeum i Göteborg.