Upptäckare & Äventyrare - Det finns inget att hämta till fredagsmyset på månen
Sarah Sheppard
Upptäckare & ÄventyrareSerie: Jorden runt
ISBN 9789163888649
Bonnier Carlsen
Upptäckare & Äventyrare handlar om de modiga män, kvinnor och hundar som upptäckt och äventyrat - många gånger med livet som insats.
Ett riktigt hundliv i rymden
Den första levande varelsen i rymden var rymdhunden Laika. En blandrashund som levde lycklig på Moskvas gator tills hon plockades upp för att experimenteras på i det nya rymdprogrammet. Det var viktigt att vinna rymdracet, att få ut någon i rymden före de konkurrerande amerikanerna. Och först ut i rymden blev en rysk hund. Fast Laika fick själv inte någon glädje av kändisskapet. Hon hade förmodligen haft ett bättre och längre liv som gatuhund!
Efter att ha fått uppleva en rolig dag hemma hos en av vetenskapsmännen, med lek och god mat, blev hon utskickad i rymden. Det var en enkelbiljett. Man rapporterade triumfen över hela världen: att Laika levt i sex dygn i rymdkapseln. Först år 2002 avslöjades det att hon dog av överhettning bara ett par timmar efter avfärden.
Vallmokrater på månen
När det gällde människor i rymden ansträngde man sig mer för att få dem tillbaka på jorden igen. Och för att se till att de inte brann upp! Den första människan i rymden - där vann Sovjetunionen rymdracet igen. Men först att promenera på månen blev amerikanerna.
Någon som fick en krater uppkallad efter sig på månen, Crater Poppy, var den unga matematikern Frances Poppy Northcut. Northcut var matematiker och vid 25 års ålder den första kvinnan som jobbade i kontrollrummet på det amerikanska rymdcentret NASA. Northcut räknade ut hur Apollo rymdfarkosterna skulle ta sig tillbaka till jorden från månen. När syretanken i Apollo 13 exploderade blev hon blixtinkallad för att hjälpa till och få hem astronauterna. För detta fick hon en medalj av presidenten. Fast det smäller kanske ännu högre att få en krater uppkallad efter sig?
På jakt efter nya godsaker till fredagsmyset
Förr var upptäcktsresande ofta på jakt efter nya handelsvägar och saker som kunde bli värdefullt att ta med sig hem. Utan upptäcktsresande som kom hem med nya spännande varor hade det inte blivit mycket till fredagsmys - inget te, inget kaffe, inga kryddor, ingen choklad och inga potatis att göra potatischips av. Och inget porslin att dricka te och kaffe och choklad ur! Allt detta tog upptäcktsresande och handelsmän med sig hem. Liksom bomull, siden, sockerrör ...
Boken tar inte upp upptäckandets baksida - ursprungsbefolkningar som förtrycks, fördrivs eller utrotas. Eller det eviga mysteriet: Hur kan någon upptäcka länder när det redan bor folk där?
Och snart går "upptäckandet" över i rena äventyren - att vara först till de båda polerna eller först upp på ett visst högt berg .... det finns liksom inget att hämta där, det är bara show-off.
Finns det kvar något att upptäcka? Vem vet? Det är i alla fall ingen som åker till månen längre. Det var bara dyrt. Och inte fanns det något att hämta hem till fredagsmyset heller! ;D
Läs även om Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare:
http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur/litteraturkritik/16120-litteratur-sarah-sheppard-viktiga-kartor-foer-aeventyrare-och-dagdroemmare
Upptäckare & Äventyrare handlar om de modiga män, kvinnor och hundar som upptäckt och äventyrat - många gånger med livet som insats.
Ett riktigt hundliv i rymden
Den första levande varelsen i rymden var rymdhunden Laika. En blandrashund som levde lycklig på Moskvas gator tills hon plockades upp för att experimenteras på i det nya rymdprogrammet. Det var viktigt att vinna rymdracet, att få ut någon i rymden före de konkurrerande amerikanerna. Och först ut i rymden blev en rysk hund. Fast Laika fick själv inte någon glädje av kändisskapet. Hon hade förmodligen haft ett bättre och längre liv som gatuhund!
Efter att ha fått uppleva en rolig dag hemma hos en av vetenskapsmännen, med lek och god mat, blev hon utskickad i rymden. Det var en enkelbiljett. Man rapporterade triumfen över hela världen: att Laika levt i sex dygn i rymdkapseln. Först år 2002 avslöjades det att hon dog av överhettning bara ett par timmar efter avfärden.
Vallmokrater på månen
När det gällde människor i rymden ansträngde man sig mer för att få dem tillbaka på jorden igen. Och för att se till att de inte brann upp! Den första människan i rymden - där vann Sovjetunionen rymdracet igen. Men först att promenera på månen blev amerikanerna.
Någon som fick en krater uppkallad efter sig på månen, Crater Poppy, var den unga matematikern Frances Poppy Northcut. Northcut var matematiker och vid 25 års ålder den första kvinnan som jobbade i kontrollrummet på det amerikanska rymdcentret NASA. Northcut räknade ut hur Apollo rymdfarkosterna skulle ta sig tillbaka till jorden från månen. När syretanken i Apollo 13 exploderade blev hon blixtinkallad för att hjälpa till och få hem astronauterna. För detta fick hon en medalj av presidenten. Fast det smäller kanske ännu högre att få en krater uppkallad efter sig?
På jakt efter nya godsaker till fredagsmyset
Förr var upptäcktsresande ofta på jakt efter nya handelsvägar och saker som kunde bli värdefullt att ta med sig hem. Utan upptäcktsresande som kom hem med nya spännande varor hade det inte blivit mycket till fredagsmys - inget te, inget kaffe, inga kryddor, ingen choklad och inga potatis att göra potatischips av. Och inget porslin att dricka te och kaffe och choklad ur! Allt detta tog upptäcktsresande och handelsmän med sig hem. Liksom bomull, siden, sockerrör ...
Boken tar inte upp upptäckandets baksida - ursprungsbefolkningar som förtrycks, fördrivs eller utrotas. Eller det eviga mysteriet: Hur kan någon upptäcka länder när det redan bor folk där?
Och snart går "upptäckandet" över i rena äventyren - att vara först till de båda polerna eller först upp på ett visst högt berg .... det finns liksom inget att hämta där, det är bara show-off.
Finns det kvar något att upptäcka? Vem vet? Det är i alla fall ingen som åker till månen längre. Det var bara dyrt. Och inte fanns det något att hämta hem till fredagsmyset heller! ;D
Läs även om Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare:
http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur/litteraturkritik/16120-litteratur-sarah-sheppard-viktiga-kartor-foer-aeventyrare-och-dagdroemmare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.