Titel: The Amateur
Regi: James Hawes
Speltid: 123 min
Betyg: 4
Medverkande: Rami Malek, Laurence Fishburne, Rachel Brosnahan, Caitríona Balfe, Holt McCallany med flera.
Rami Malek vann en Oscar för sin gestaltning av Freddie Mercury i Bohemian Rhapsody. Här kanaliserar han snarare Robert Redford i Three Days of the Condor. En helt vanlig kille - albeit ovanligt intelligent - som blir indragen i internationellt fuffens av gigantiska proportioner ... Och medan folk blir dödade till höger och vänster så kretsar egentligen allt kring ett HR-problem i CIA. Vem gör vad och varför och kan den nytillsatta chefen rensa upp i rankerna och ränkerna innan vår protagonist också går hädan?
Charles Heller (Rami Malek) är en mesig, nördig dataexpert som jobbar längst ner i källaren, en grå arbetsplats utan krukväxter och fönster, och han krypterar hemliga meddelanden. Det slumpar sig så att han kommer över information som några frifräsande chefer med egen agenda och egna hitmen (ungefär som Alegra i Thunderbolts*) på lönelistan inte vill att han ska komma över - och absolut inte vill att han ska sprida vidare. Visselblåsare ... huvaligen. Hellers fru (Rachel Brosnahan) hamnar i ett gisslandrama i London och blir mördad, Heller är knäckt men de skumma CIA-cheferna gör ingenting ... trots att (eller just på grund av att) de vet vilka de skyldiga är.
Heller bestämmer sig för att ta saken i egna händer - antingen utbildar CIA honom, eller så kommer han att blåsa i den fruktade visselpipan. Heller visar sig vara kass på allting under utbildningen ... men han har ju helt andra skills. Att alla underskattar honom hela tiden gör han till sin styrka. Ingen underskattar någonsin Jason Statham. Heller globetrottar runt till London, Paris, Marseille, Istanbul, Rumänien, Ryssland ...
1981 kom romanen The Amateur av Robert Littell och boken har filmats en gång förut ... en av skådespelarna i den gamla filmen, Marthe Keller, dyker upp som florist i Paris. En fin liten homage ...
Hela filmen är som en homage till gamla tiders spion-och-konspirationsfilmer som florerade på 1970-talet (gärna med Robert Redford eller Jane Fonda i huvudrollen) och tiden är verkligen mogen för att ta upp den här genren igen. Mer skådespeleri, mer tänkande, mindre CGI-effekter, mindre superkrafter och oövervinnerlighet ... och mer mänsklighet. Men ändå sjukt coola stunts. Som analyseras och dissekeras i extramaterialet.
Vad har förändrats sedan Robert Redford, Jason Bourne, James Bond och alla de andra hade HR-problem? Svaret blir kvinnorollerna. Det finns inte tillstymmelsen av en romans här, samtidigt som det åks jorden runt, alla kvinnorna är med i egenskap av sin yrkeskapacitet, inte som ögongodis eller kärleksintresse. Och Julianne Nicholson är cool som CIA:s nya chef som försöker reda ut den röra av fuffens och fiffel som generationer av gubbar före henne har skapat.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.