Författare: Stephen Fry
Titel: Mythos - De grekiska myterna återberättade
Originaltitel: Mythos - The Greek Myths Retold
ISBN: 9789100181970
Förlag: Albert Bonniers förlag
Skådespelaren Stephen Fry har många strängar på sin lyra - från att ha varit ena halvan av komikerparet Fry&Laurie - och Jeeves&Wooster - till att läsa in hela Harry Potter serien som audioböcker. Komik är Stephen Frys forte och när han tagit sig an de grekiska myterna i den internationella boksuccén Mythos ligger ribban högt ...
Men konkurrensen om att berätta och omförpacka myterna är också gigantisk, det har kommit ut nya bästsäljare i genren sedan 1808 och de flesta av dem finns fortfarande i tryck - i alla fall på engelska - och kommer ständigt i nya utgåvor.
Charles Lamb gjrode The Odyssey som en roman för unga läsare med titeln The Adventures of Ulysses(1808) kvar i tryck finns också Nathaniel Hawthorne’s Tanglewood Tales (1853), Edith Hamilton’s Mythology: Timeless Tales of Gods and Heroes (1942) och Robert Graves’s The Greek Myths (1955) är fortfarande favoritet - även hos Stephen Fry. (Kolla in hans digra källförteckning!
Originaltitel: Mythos - The Greek Myths Retold
ISBN: 9789100181970
Förlag: Albert Bonniers förlag
Skådespelaren Stephen Fry har många strängar på sin lyra - från att ha varit ena halvan av komikerparet Fry&Laurie - och Jeeves&Wooster - till att läsa in hela Harry Potter serien som audioböcker. Komik är Stephen Frys forte och när han tagit sig an de grekiska myterna i den internationella boksuccén Mythos ligger ribban högt ...
Men konkurrensen om att berätta och omförpacka myterna är också gigantisk, det har kommit ut nya bästsäljare i genren sedan 1808 och de flesta av dem finns fortfarande i tryck - i alla fall på engelska - och kommer ständigt i nya utgåvor.
DÄr finns massor av lästips för vidare läsning om grekiska gudar och hjältar och monster!
Simon Russell Beale har gjort Atticus the Storyteller’s 100 Greek Myths som också finns som ljudbok för barn och unga.
Och givetis har Percy Jackson (eller snarare Rick Riordan) skrivit en egen bok om sin pappa Poseidin och alla de andra gudarna och gudinnorna med titeln Percy Jacksons Guide to Olympos.(Svensk utgåva finns från Bonnier Carlsen - rekommenderas varmt - den är jättekul och läsning och en skojig guide till hela Percy Jacksons galna familj!)
Stephen Fry har verkligen koll på det digra utbud som finns, och när det gäller Poseidon presenteras han som far till en massa kända hjältar som Theseus och Percy Jackson ...
Det är intressant att jämföra --- spciellt när de tar upp samma teman.
Ekman har en svidande uppgörelse med grekisk-rommersk kultur och deras våldtäktskultur t.ex. i konsten (där våldtäkter i de gamla myterna avbildas) och drar en rak parallell därifrån till gruppvåldtäkter som läggs upp på internet idag.
Percy Jackson är verkligen inte nådig mot sin farbror Zeus, speciellt inte när man klär ut sig till si dotter Artemis för att vålda Artemis bästis. Som skäms så mycket att hon inte berättar för någon ... DET gör Artemis upprörd --- att hon ite berättade. Artemis & hennes jägarinnorhade visst kunnat ge Zeus en match. Percy Jacksons råd till moderna läsare är att man alltid alltid ska anmäla övergrepp och våldtäkter, att man alltid ska berätta -- även om det är en familjemedlem (typ slemmig farbror) och även om det är din bäsist farsa som utsatt dig för våldtäkten och även om våldtäktsmannen TROR att han är universums mäktigaste - vare sig det är Zeus eller Harvey Weinstein.
Word.
Stephen Fry ... skojar bort allt våld och alla våldtäkter Och så är det inte mer med det.
Och de här böckerna är skrivna och har kommit ut ungefär samtidigt. Det säger en hel del om vår tid ...
Fry tycks rikta in sig på en ung publik, eftersomhan i förordet skriver hur roligt han tyckte det var med grekiska myter som barn ...
I Sverige finns ju Stjärnhuset --- och ingen som läst den glömmer varför man firar påsk ...
Simon Russell Beale har gjort Atticus the Storyteller’s 100 Greek Myths som också finns som ljudbok för barn och unga.
Och givetis har Percy Jackson (eller snarare Rick Riordan) skrivit en egen bok om sin pappa Poseidin och alla de andra gudarna och gudinnorna med titeln Percy Jacksons Guide to Olympos.(Svensk utgåva finns från Bonnier Carlsen - rekommenderas varmt - den är jättekul och läsning och en skojig guide till hela Percy Jacksons galna familj!)
Stephen Fry har verkligen koll på det digra utbud som finns, och när det gäller Poseidon presenteras han som far till en massa kända hjältar som Theseus och Percy Jackson ...
Med detta sagt ...
Behövs en ny guide till grekiska myter?
Behövs en ny guide till grekiska myter?
Finns det några nya vinklar?
Och när man läst Mythos är det bara att slå fast: Ja det behövs. Och Ja, det gick att få till nya vinklar!
En av Stephen Frys styrkor är att han fokuserar mycket på LGBTQ frågor och tar upp en hel del grekiska myter som under tidens gång blivit undanskuffade. Även konstverken har blivit undanskuffade på världens museet och först NU böjrar de plockas fram igen!
En av Stephen Frys styrkor är att han fokuserar mycket på LGBTQ frågor och tar upp en hel del grekiska myter som under tidens gång blivit undanskuffade. Även konstverken har blivit undanskuffade på världens museet och först NU böjrar de plockas fram igen!
Till exempel ... grekerna avgudade hermafroditer och ansåg dem speciellt gudomliga. De avbildades mycket i konsten --- och denna konst har alltså samlat damm i källarvalven och NU börjar de plockas fram och återupptäckas. NU är tiden mogen för grekernas gay-vibbar, deras sätt att avguda folk som INTE valde att vara man eller kvinna utan vara både ock ...
Nu är tiden mogen för Stephen Frys Mythos!
Hur är annars urvalet i Mythos? Man kan ju inte få med allt, vilket Fry själv påpekar i förordet, så skulle endast titaner orka lyfta boken ...
Fry har valt att fokusera på en ganska liten grupp av historier.
Hesio’s Theogony (gudarnas födelse, de första männskorna), Apuleius roman (original på latin) The Golden Ass (Fry har valt ut historien om Cupid eller Amor och Psyche), och så Ovidius Metamorphoses (Arachne, Midas, Echo och Narcissus).
Saknas: allt om Troja och Odysseus, Agamemnon och Clytemnestra, Jason, Medea och Argonautserna, Heracles storverk (som bland annat finns i en modern Asterix-tappning!), Theseus och Minotauren, Perseus och Andromeda, Oedipus och Antigone.
Det är lite som om man skulle göra Shakespeares samlade verk utan Hamlet, Othello, King Lear, Julius Caesar, Romeo och Juliet, Trettondagsafton och Henry V. Många godbitar - många av de största godbitarna i asken - saknas helt enkelt. Både när det gäller tragedier och komedier och historia ...
Stephen Fry är ju alltid rolig och hans trivsamma röst hörs hela tiden när man läser ...
Han är allra bäst på komedi, som när Hermes snor sin brorsa Apollons kor som baby och spelar oskydlig som ett nyfött bar ... vilket han också är. Ett nyfött barn alltså, inte oskyldig.
Fry försöker också ge Hera en modern make-over. Hon brukar allt för ofta framställas som humorlös och avundsjuk. Fry känner respekt för henne --- för hon är den ende som någonsin säger åt Zeus, universums mäktigaste, och Zeus verkar vara lite rädd för frugan ... Fry säger att han tänker sig Hera, gudarnas drottning “hurling china ornaments at feckless minions”. Att "kasta porslinsfigurer på tjänare" (svensk översättniing) låter inte riktigt lika kul, minoner är ett roligare ord, speciellt nu för tiden.
Men givetvis kastar inte Hera porslinsfigurer på vare sig tjänare eller minioner, eftersom porslin inte var uppfunnet än (det kom från Kina, därav det engelska ordet china för portlin) --- de gamla grekerna körde med lergods. Inte ens gudarna hade tillgång till kinesiskt porslin.
Här är några favorticitat från boken:
Ares, krigsguden: “was unintelligent of course, monumentally dense”.
Baby Hermes till Maia: “Get on with your spinning or knitting or whatever it is, there’s a good mother.”
Epaphus, barn till Zeus och Io, “was always so maddeningly blasé about his pedigree”.
Dialogerna är oftast allra bäst ... Som när Artemis virar pappa Zeus runt sitt lillfinger och får en hel radda med presenter ... och som kronan på verket ber hon också om månen.
Frys gudar och hjältar pratar som om de när som helst skulle kunna gå in på en trendig London-pub och beställa ett glas öl eller vin.
Ibland skojas saker bort för snabbt och för mycket, speciellt när det gäller mord, våldtäkt, incest, kanibalism och annat som grekiska myter är så fulla av.
Kronos hade “an unkind habit of eating anyone prophesied to conquer him”. Ja, Kronos åt upp alla sina barn. Medans frun såg på och grät.
Det är kanske därför som Fry inte brytt sig om alla legender om upptäckare, krig, politik oc intriger som grekiska myter också är så fulla av ...
Boken innehåller 34 kända illustrationer av myterna --- både klassiska grekiska alster och bilder från mer sentida konstnärer, typ renesannsen, då de gamla grekerna var stora igen. Nu kanske grekerna genomgår en ny renessans.
Har på sistone läst Percy Jacksons guda-guide, Stephen Frys Mythos och Kerstin Ekmans utmärta Tullias Värld.
Hesio’s Theogony (gudarnas födelse, de första männskorna), Apuleius roman (original på latin) The Golden Ass (Fry har valt ut historien om Cupid eller Amor och Psyche), och så Ovidius Metamorphoses (Arachne, Midas, Echo och Narcissus).
Saknas: allt om Troja och Odysseus, Agamemnon och Clytemnestra, Jason, Medea och Argonautserna, Heracles storverk (som bland annat finns i en modern Asterix-tappning!), Theseus och Minotauren, Perseus och Andromeda, Oedipus och Antigone.
Det är lite som om man skulle göra Shakespeares samlade verk utan Hamlet, Othello, King Lear, Julius Caesar, Romeo och Juliet, Trettondagsafton och Henry V. Många godbitar - många av de största godbitarna i asken - saknas helt enkelt. Både när det gäller tragedier och komedier och historia ...
Stephen Fry är ju alltid rolig och hans trivsamma röst hörs hela tiden när man läser ...
Han är allra bäst på komedi, som när Hermes snor sin brorsa Apollons kor som baby och spelar oskydlig som ett nyfött bar ... vilket han också är. Ett nyfött barn alltså, inte oskyldig.
Fry försöker också ge Hera en modern make-over. Hon brukar allt för ofta framställas som humorlös och avundsjuk. Fry känner respekt för henne --- för hon är den ende som någonsin säger åt Zeus, universums mäktigaste, och Zeus verkar vara lite rädd för frugan ... Fry säger att han tänker sig Hera, gudarnas drottning “hurling china ornaments at feckless minions”. Att "kasta porslinsfigurer på tjänare" (svensk översättniing) låter inte riktigt lika kul, minoner är ett roligare ord, speciellt nu för tiden.
Men givetvis kastar inte Hera porslinsfigurer på vare sig tjänare eller minioner, eftersom porslin inte var uppfunnet än (det kom från Kina, därav det engelska ordet china för portlin) --- de gamla grekerna körde med lergods. Inte ens gudarna hade tillgång till kinesiskt porslin.
Här är några favorticitat från boken:
Ares, krigsguden: “was unintelligent of course, monumentally dense”.
Baby Hermes till Maia: “Get on with your spinning or knitting or whatever it is, there’s a good mother.”
Epaphus, barn till Zeus och Io, “was always so maddeningly blasé about his pedigree”.
Dialogerna är oftast allra bäst ... Som när Artemis virar pappa Zeus runt sitt lillfinger och får en hel radda med presenter ... och som kronan på verket ber hon också om månen.
Frys gudar och hjältar pratar som om de när som helst skulle kunna gå in på en trendig London-pub och beställa ett glas öl eller vin.
Ibland skojas saker bort för snabbt och för mycket, speciellt när det gäller mord, våldtäkt, incest, kanibalism och annat som grekiska myter är så fulla av.
Kronos hade “an unkind habit of eating anyone prophesied to conquer him”. Ja, Kronos åt upp alla sina barn. Medans frun såg på och grät.
Det är kanske därför som Fry inte brytt sig om alla legender om upptäckare, krig, politik oc intriger som grekiska myter också är så fulla av ...
Boken innehåller 34 kända illustrationer av myterna --- både klassiska grekiska alster och bilder från mer sentida konstnärer, typ renesannsen, då de gamla grekerna var stora igen. Nu kanske grekerna genomgår en ny renessans.
Har på sistone läst Percy Jacksons guda-guide, Stephen Frys Mythos och Kerstin Ekmans utmärta Tullias Värld.
Det är intressant att jämföra --- spciellt när de tar upp samma teman.
Ekman har en svidande uppgörelse med grekisk-rommersk kultur och deras våldtäktskultur t.ex. i konsten (där våldtäkter i de gamla myterna avbildas) och drar en rak parallell därifrån till gruppvåldtäkter som läggs upp på internet idag.
Percy Jackson är verkligen inte nådig mot sin farbror Zeus, speciellt inte när man klär ut sig till si dotter Artemis för att vålda Artemis bästis. Som skäms så mycket att hon inte berättar för någon ... DET gör Artemis upprörd --- att hon ite berättade. Artemis & hennes jägarinnorhade visst kunnat ge Zeus en match. Percy Jacksons råd till moderna läsare är att man alltid alltid ska anmäla övergrepp och våldtäkter, att man alltid ska berätta -- även om det är en familjemedlem (typ slemmig farbror) och även om det är din bäsist farsa som utsatt dig för våldtäkten och även om våldtäktsmannen TROR att han är universums mäktigaste - vare sig det är Zeus eller Harvey Weinstein.
Word.
Stephen Fry ... skojar bort allt våld och alla våldtäkter Och så är det inte mer med det.
Och de här böckerna är skrivna och har kommit ut ungefär samtidigt. Det säger en hel del om vår tid ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.